• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Brooklyn, Sweden: DIIV lever upp till hajpen

1 september, 2012 by Jonatan Södergren

DIIV, Debaser Slussen
Brooklyn, Sweden 31 augusti 2012
Betyg: 3+

Beach Fossils-gitarristen Zachary Cole Smiths nya projekt DIIV har på kort tid lyckas göra mycket väsen av sig. Rätt ord har kommit från rätt bloggar. Debutskivan Oshin släpptes ju bara för ett par månader sedan, ändå är de kanske det band jag sett fram emot mest inför Brooklyn, Sweden.

Smith har nämnt världsmusik  (i synnerhet Mali-baserade musikern Baba Salah) som en influens. Ändå tycker jag att samtliga låtar snarare för tankarna till många av de brittiska shoegaze-band som var aktiva under första halvan av 90-talet. Deras största styrka är dock deras känsla för melodier. Många visslade nog på den drömska gitarrslingan i How Long Have You Known? när de lämnade Debaser Slussen för att hämta luft inför nästa spelning. Rösten och texterna är nästan ett nödvändigt ont, musiken står utmärkt på egna ben och det är ingen tvekan om att det är just de jangliga gitarrerna som gör DIIV till DIIV.

Till skillnad från på skiva får den atmosfäriska och bitvis melankoliska gitarrpoppen en helt annan energi när den presenteras i en svettig klubblokal. I en några storlekar för stor Musse Pigg-tröja hoppar Smith tillsammans med sina tre medmusiker runt på scenen. Debaser Slussen kokar – framför allt i Doused som avslutar en spelning som klart lever upp till hajpen.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Beach Fossils, Brooklyn Sweden, Debaser Slussen, DIIV

Bestival livesänds på YouTube

31 augusti, 2012 by Jonatan Södergren

Som första engelska festival kommer Bestival att i samarbete med YouTube livesända konserterna på sina två största scener. Livestreamingen kommer att pågå mellan den 7:e och 9:e september och bland annat innehålla uppträdanden från Stevie Wonder, The xx, Emeli Sandé och New Order. Därefter kommer utvalda låtar att finnas tillgängliga på deras YouTube-kanal.

Följ bara den här länken från och med den 7:e september:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Bestival, Stevie Wonder

The Soundtrack of Our Lives på Södra teatern: fick Terassen att koka

31 augusti, 2012 by Rosemari Södergren

The Soundtrack of Our Lives
Södra teatern Terassen
30 augusti 2012
Betyg 5

The Soundtrack of Our Lives är ute på någon slags avskedsturné. Det är synd och skam, Sverige behöver ett band som TSOOL. När bandet, faktiskt för första gången, spelade på Terassen på Mosebacke, Södra teatern i Stockholm på torsdagskvällen var det helt knökfullt med publik. Trots att Coldplay spelade för ett utsålt Stadion samtidigt och Lady Gaga höll hov på Globen fanns det många musikintresserade som valde det här guldkornet istället. Ett bra val.

Ebbot, sångaren, är högst speciellt och hans scenframträdande med överstepräst-liknande stora gester och hans sångröst är en viktig del i vad som är TSOOL. Men självklart, gitarristens sound och trummorna och basen och de övriga som körar bildar tillsammans det förmodligen bästa svenska psykedeliska proggrockbandet – och då menar jag proggressiv rock ur internationell synvinkel, inte den provinsiella art av countryrock som kallas proggrock i Sverige.

Ebbot var på strålande humör, verkade det och han hälsade publiken välkommen. Det krävs en göteborgare för att med sådan självklarhet ta över en scen i hjärtat av Stockholm. Han började akustiskt med en låt men sedan blev det fullt progressivt, psykedeliskt ös – fast lagom inbakat några ballader och mer vemodiga sånger som ”Just a Brother” och ”Tonight”. De bjöd också på några låtar de inte brukar spela så ofta.

– Det känns lite konstigt att spela en låt vi inte gjort på länge, sade Ebbot på scenen.

De bjöd på både gamla låtar och nya låtar och de bjöd på några av sina mest kända sånger. Bland de många extranumren ingick bland annat tre spår från deras allra första EP. Publiken var med på allt, sjöng med spontant och klappade takten, också till nya låtar. Det vanligaste är att fansen vill höra de stora hits av sina band, men inte när det gäller TSOOL, publiken verkade lika glad över att höra de nya låtarna, att döma av applåder och handklappningar och hurrarop

Ebbot var stundtals helt galen och flummig och gav allt. Han är verkligen den svenska rockmusikens överstepräst och vi kommer att sakna detta band. Hoppas det är falskt alarm, hoppas att TSOOL gör en Ulf Lundell, det vill säga gör en avskedsturné och kommer tillbaka med jämna mellanrum med nya avskedsturnéer.

Några sånger från kvällen var helt outstanding och jag ryser fortfarande när jag tänker på den, som ”Second Life Replay”, med munspel till sången, den är så vacker och sorglig. ”Passover” där publiken sjöng med och balladen ”Tonight”.

Publiken stod kvar länge och applåderade och ville ha mer, trots att extranumren varit många. Ja TSOOL med sin rockpräst Ebbot fick Terassen att koka.

Här kan du läsa Kulturbloggens intervju med Ebbot.

Läs även andra bloggares åsikter om The Soundtrack of Our Lives, Södra teatern, Mosebacke, musik, recension

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Mosebacke, Musik, Recension, Södra teatern, The Soundtrack of Our Lives

Coldplay på Stockholm Stadion

31 augusti, 2012 by Jonatan Södergren

Coldplay, Stockholm Stadion
30 augusti 2012
Betyg: 5

Kvällens första akt var unga brittiska talangskottet Charli XCX – ni vet hon som skrev Icona Pops sommarplåga I Love It. Efter framträdanden på både Hornstull Strand och Hultsfredsfestivalen tidigare i år spelade hon nu inför sin största Sverigepublik någonsin. Hon tolkade till och med Echo and the Bunnymens post punkiga 80-talsklassiker The Killing Moon utan konstigheter. Hennes stundom gotiska, stundom sliskigt sockersöta electropop kanske inte direkt engagerar samtliga av de Coldplay-fans som valt att komma tidigt (att vara förband till världens största band är inte alltid en tacksam uppgift) men låtar som Stay Awake och Nuclear Season är tillräckligt starka för att hon ska komma undan med ett klart godkänt betyg. Under sista låten You’re the One börjar hon tokdansa sina gigantiska platåskor till trots, tyvärr utstrålar inte Marina and the Diamonds som tar över scenen efteråt samma energi. Hon är bara en skugga av sitt forna jag. Kanske beror det på högtalarsystemet men hennes röst är faktiskt rätt plågsam att lyssna till.

Men när Coldplay väl kliver på scen försvinner alla tvivel. Chris Martin är på spelhumör och utstrålar en energi som få andra frontmän är kapabla till när han slänger sig runt på scenen. Det hade delats ut armband till alla besökare. Dessa började alla lysa upp Stockholm Stadion i olika färger samtidigt som Coldplay drog igång – vilket tillsammans med konfetti, eld och laser ingav en mäktig känsla.

Låtmässigt går det att diskutera om Mylo Xyloto håller samma klass som deras tidigare skivor men sett till showen bjuder Coldplay utan tvekan på en av sommarens bästa konserter. Det är storslaget från första till sista stund.

Precis när euforin från konsertens inledning håller på att ebba ut framförs In My Place och stämningen är åter på topp. Och om det är något ord som beskriver Lovers in Japan är det väl just eufori? Vi hade visserligen klarat oss utan Rihanna-hologrammet i Princess of China och Paradise hade knappast behövts spelas två gånger (andra gången filmades det in för välgörenhet), men det är sådana lågdalar man får stå ut med för att till fullo kunna uppskatta exempelvis Viva La Vida, allsångernas allsångslåt, som till och med fick vakterna att sjunga med.

Möjligtvis kändes avslutningen med Every Teardrop is a Waterfall efter bland annat Clocks och Fix You något tam – inte minst i förhållande till den pompösa inledningen. När lamporna tändes igen var jag inte helt mätt. Coldplay hade gärna fått fortsätta spela natten ut, men även de vackraste drömmarna har ett slut. Och att se Coldplay live känns ikväll just som en dröm, allt är så uppvridet att jag knappt kan tro att det är sant. Coldplay har nog aldrig varit bättre live än vad de är just nu.

Följande låtar spelades:

Back to the Future Theme
Mylo Xyloto
Hurts Like Heaven
In My Place
Major Minus
Lovers in Japan
The Scientist
Yellow
Violet Hill
God Put a Smile Upon Your Face
Princess of China
Up in Flames
Warning Sign

A Hopeful Transmission
Don’t Let It Break Your Hearts
Viva La Vida
Charlie Brown
Paradise
Paradise

Extranummer
Us Against the World
Speed of Sound
Clocks
Fix You
M.M.I.X.
Every Teardrop is a Waterfall

Foto: Alex Loizou

Arkiverad under: Musik Taggad som: Chris Martin, Coldplay, Mylo Xyloto, Stadion

Nationalteatern på terassen på Södra teatern överträffade sig själva

30 augusti, 2012 by Rosemari Södergren

Nationalteaterns rockorkester
Terassen, Södra Teatern
Betyg 5
29 augusti 2012

Nationalteatern överträffade nog sig själv och gjorde en av sina bästa spelningar på länge när de på onsdagskvällen spelade för en helt utsåld Mosebacketerass på Södra teatern. Publik med tjejer och killar, män och kvinnor i flera generationer samlades och trängdes och dansade och sjöng med i de klassiska sångerna ”Bängen trålar”, ”Jack the Ripper”, ”Livet är en fest” och ”Speedy Gonzales”.

På väg till konserten läste jag nyheterna på Aftonbladets app på mobilen och läste där om den skrämmande nyheten att allt fler unga kan tänka sig diktatur enligt en undersökning från Göteborgs universitet. Var fjärde svensk mellan 18 och 25 år inte tycker att det är så viktigt att få leva i en demokrati och nästan var tredje tycker det vore bra om Sverige styrdes av en diktator.

Med en sådan skrämmande samhällsutveckling är det så tydligt att band som Nationalteatern behövs. Band som kan beskriva den frustration som unga som inte släpps in i samhället kan känna.

Nationalteatern började som ofta med ”Bängen trålar” och publiken var med direkt, klappade takten och när andra sången kom, ”Kolla, kolla” blev det spontan allsång. Publiken älskar Nationalteaterns sånger, det är tydligt.

De första två sångerna sjöng Mattias Hellberg men sedan tog Ulf Dageby över mikrofonen i tre-fyra sånger på raken. Det går inte att komma ifrån, för oss som hört Nationalteatern i ett par decennier och har massor av minnen från när vi hörde dem förr, för oss är det speciellt att höra Dagebys röst. Mattias Hellberg är bra, absolut, men det blir mer autentiskt Nationalteatern med Dagebys sång.

Ja det var rockigt och fullt ös och publiken var heltänd. Att ljudet var lite brötigt i förstärkarna gjorde inget, stämningen var så skön.

Ulf Dageby på gitarr och sång, Mattias Hellberg som sjöng, Håkan Nyberg på trummor, Nikke Ström på basen
och Håkan Svensson på gitarr skapade sådan stämning på Terassen att jag inte skulle förvånats om terassen hade lyft från marken. För publiken på onsdagskvällen var livet en fest några timmar. Det enda minuset är att konserten måste ha ett slut. Vi var många som gärna hade fortsatt att sjunga med och lyssna på Nationalteatern i ett par timmar till.

När extranumren kom var det först stämningsfullt och finstämt med de tre vemodiga sångerna ”Bara om min älskade väntar”, ”Ingelas sång” och ”Ljuset släcks” och sedan mer busigt med sista sången för kvällen, ”Speedy Gonzales”.

Spellistan var bra blandad, med många rockiga sånger och några mycket stämningsfulla sånger mot slutet. Egentligen ville jag att det aldrig skulle ta slut. Det var en legendarisk afton och spelningen kommer jag att minnas länge.

Läs även andra bloggares åsikter om Nationalteatern, Södra teatern, recension, rockmusik, musik, recension

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Musik, Nationalteatern, Recension, Rockmusik, Södra teatern

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1120
  • Sida 1121
  • Sida 1122
  • Sida 1123
  • Sida 1124
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1780
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in