Kulturpolitik

Musikerförbundet kritiserar regeringens ersättningsutredning och skriver i ett pressmeddelande:
Regeringens ersättningsutredning är en total besvikelse och ett svek mot svenska musiker.
Medan konsumtionen av musik ständigt ökar, blir diskussionen om utövarnas rätt till rimlig ersättning alltmer angelägen. Därför var det med höga förväntningar som Musikerförbundet välkomnade regeringens ersättningsutredning (Ju 2021:04) som bland annat gav möjlighet till en oavvislig ersättningsrätt, en garanterat minimiersättning vid streaming som inte kan förhandlas bort. Men i stället för möjligheter, visade sig utredningen vara en besvikelse.

– Det var inte en dag för tidigt för ett seriöst förslag på hur lagstiftningen skulle kunna fungera bättre i en alltmer digitaliserad värld med nya affärsmodeller. Men utredningen saknar förslag på verkningsfulla åtgärder såväl som en igenkännbar verklighetsbeskrivning och djupare analys. Den bygger snarare på resonemang som de stora tech-bolagen brukar föra fram, vilket är mycket frustrerande, säger Musikerförbundets förbundsordförande Jan Granvik som även är ordförande i SAMI:s styrelse.

Att presentera en sådan utredning när Sverige som land borde gå i bräschen för en modern och välfungerade musikindustri är skamligt. Inte bara för de musiker som förlorat sin möjlighet till bättre villkor, utan även för oss som land, när vi i Europa är det ledande landet för musikexport och när en av de största streamingtjänsterna faktiskt är ett svenskt bolag.

– Den här utredningen är ett fullkomligt haveri. Utredaren utgår från en missvisande beskrivning av musikmarknaden. Vi vill uppmana justitieminister Morgan Johansson och kulturminister Jeanette Gustafsdotter att slänga hela utredningen, och tillsätta en helt ny och seriös streamingutredning liknande den i Storbritannien, säger Jan Granvik.

Nordisk konferens i Stockholm sätter fokus på kulturens betydelse för hälsa, meddelar ett pressmail:
Den 10 maj arrangerar Region Stockholms Kompetenscentrum för kultur och hälsa en nordisk konferens på Kungliga musikhögskolan som sätter fokus på kulturens betydelse för hälsa. Konferensen belyser nuläget inom nordisk forskning och praktik men lyfter också fram vilken betydelse policy har för att skapa hållbara förutsättningar för kultur som ett innovativt komplement till hälso- och sjukvård.

Forskning visar att kulturinsatser kan öka det fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnandet vid en rad olika tillstånd. Därför har Kompetenscentrum för kultur och hälsa etablerats i Region Stockholm. Vikten av att permanenta strukturer inrättas är något som även Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar, så att kultur som hälsofaktor verkligen kan tas till vara för en bättre välfärd (Fancourt & Finn, 2019).

– Det är med stor glädje som vi tar emot deltagare i det nordiska forskarnätverkets konferens, och kan tillgängliggöra aktuell forskning inom det här området som bidrar till framtidens hälso- och sjukvård. Vikten av ökad kunskap kring kultens hälsofrämjande effekter kan inte nog betonas, säger Cecilia Elving, kulturnämndens ordförande i Region Stockholm.

Norden står inför stora hälsoutmaningar med en allt större andel äldre som ledder till ökad efterfrågan på sjukvård och god omvårdnad. Även den växande psykiska ohälsan fordrar förändringar i vårdutbud och arbetssätt. Det behövs innovativa insatser som kan bidra till en personcentrerad vård och behandling men som också kan främja attraktionskraften för de yrken som bär upp äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Såväl i Finland som i Norge finns nationella aktörer på området, vilket fortfarande saknas i Sverige. Däremot pågår ett landsomfattande arbete både i regioner och kommuner inriktat mot kulturens roll för hälsa och välbefinnande. Med tiden har allt mer kunskap vuxit fram om hur ett framgångsrikt arbete kan utformas, vilket gör det nationella och det nordiska samarbetet särskilt betydelsefullt.

Moderator för konferensen är Eva Bojner Howitz, KMH, som innehar landets enda professur i musik och hälsa.

”I tider av turbulens, oro och osäkerhet känns det extra viktigt att samlas för att öka förståelsen för hur konsten och kulturen kan hjälpa oss att hitta mening och stimulera hälsa både i kropp och samhällskropp. Genom vår nordiska kultur och hälsokonferens vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm satsar forskare, politiker, beslutsfattare, lärare och studenter allt för att med gemensamt grepp sprida entusiasm kring musikens, dansens, bildens, teaterns koppling till vår framtida samhällshälsa”, säger Eva Bojner Horwitz.

Dagen kommer att fyllas av inspirerande föredrag om konstbaserade och kreativa arbetssätt inom psykiatri, äldreomsorg, rehabilitering och inte minst om kulturens roll i vårdutbildningarna. När konstnärliga uttryck som musik, dans, teater och poesi integreras som komplement i vården, sätts fokus på hela människan och på individens friska resurser, trots sjukdom och andra svårigheter. Att på så sätt fokus på friskfaktorer dvs. vården utgår ifrån ett salutogent synsätt vilket kan främja självtillit och acceptans, ge ett ökat hopp, en minskad stress och ett ökat välbefinnande.

Om Kompetenscentrum för kultur och hälsa

Kompetenscentrum för kultur och hälsa samarbetar med verksamheter inom länets hälso- och sjukvård, men även inom kommunal äldreomsorg och elevhälsa. Pilotprojekt genomförs och utvärderas så att beforskade modeller kan testas och genomföras i Stockholms län och inte minst spridas så att kännedomen om en kulturunderstödd vård och omsorg kan öka.

Under konferensen kommer fem samarbetsprojekt att presenteras:

Dans för Parkinson – med Balettakademien, Umeå universitet och Karlstad universitet.
Drama/teater i psykosvård – med Stockholms universitet, dramapedagog och Norra Stockholms psykiatri.
Musik i barnsjukvård – med musiker, Sophiahemmet högskola, KMH och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset/Södersjukhuset.
Digitala berättelser – med Svenska hjärntumörföreningen, KS och KI och filmpedagog.
Bildterapi på neurovetenskaplig grund – av bildterapeuter på barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm.