Autofiction
Betyg 3
Svensk biopremiär 18 september 2026
Manus och regi Pedro Almodóvar
Skådespelare Bárbara Lennie, Aitana Sánchez-Gijón, Milena Smit, Quim Gutiérrez, Leonardo Sbaraglia
Var går gränsen mellan verklighet och fiktion? Den spanske tidigare Oscarsvinnaren Pedro Almodóvar utforskar denna gräns i en delvis engagerande film men samtidigt något rörig och luddig. Jag tror att det är medvetet av regissören att det ska inte vara tydligt vad som är den verklighet som skildras och vad som är fantasi och litteratur. Och i själva verket är ju alltihop fiktion. Men som tittare kan jag ändå tycka att han på så sätt tematiskt gör det lite enkelt för sig. Kanske hade han fått sagt mer om det inte var lika diffust skildrat.
I filmen får vi möta reklamchefen Elsa. Hon flyr in i jobbet för att slippa känna sorgens smärta efter sin mors död. Men en panikattack gör att hon måste få ett avbrott och då reser hon till Lanzarote med sin vän Patricia. Berättelsen om dessa kvinnor löper parallellt med en manusförfattares och filmregissörs berättelse som utforskar hur liv och fiktion är oupplösligt sammanlänkade, ibland smärtsamt knutna vid varandra.
Ett skäl till att jag har svårt för att falla för denna film, trots det högintressanta ämnet, är att Almodovar så tydligt i denna film tagit över Ingmar Bergmans mantel då han skildrar en samhällsgrupp som aldrig behöver bekymra sig om ekonomin. Jag har svårt att engagera sig i dessa karaktärer, jag berörs inte av dem, varken positivt eller negativt.
Temat – tja, hur intressant är det på film? Allt är ju fiction så länge det inte är en ren dokumentär och vem förstår inte det uppenbara att allt som en författare eller manusförfattare inspireras av är sådant som händer i människors liv.
I slutet av filmen förs en diskussion med Monica om mamma som förlorat ett barn. Det är något som alltid sker någonstans i vår värld. Det är en svår tragedi och djup sorg som några alltid måste gå igenom i vår existens. Det är ett ämne som skildras i många filmer, draman och romaner och egentligen värd mycket mer än några korta scener.
Filmen engagerar mig inte på djupet. Temat är förstås intressant och jag har sett både sämre och bättre filmer och romaner i ämnet. Förmodligen är det medvetet av regissören att berättelsen är rörig och inte helt bestämt vad som ska föreställa fiktion och vad som ska vara ”den verkliga handlingen”. Kanske är allt omkring författaren fiktion, inspirerat av hans egna upplevelser. Förmodligen har Almodóvar medvetet skapat en rörig berättelse. En författare skriver om någon som också skriver och alla omkring dem är både fiktion och verkliga upplevelser.