Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Filmrecension

DVD: Toy Story 3 – förmodligen en av årets bästa filmer

by


Toy Story 3 släpptes på dvd ett tag före jul. Att film nummer 3 i en serie kan vara så bra att den kanske till och med är bättre än den första, det hör inte till vanligheterna. Frågan är om inte så är fallet med Toy Story 3.
Det mottogs av de flesta kritiker mycket väl och den fick högt betyg av många när den släpptes på biograferna.
Jag gissar att dvd:n hittat vägen till många julklappssäckar också. Det är definitivt en sådan film som det är kul att se om och om igen, en film som det är kul att äga.

Femton år efter den första filmen får vi återigen träffa leksakerna i Toy Story. Den här gången är äventyret i 3D.

Filmen börjar med att leksakernas ägare Andy, som nu alltså är femton år äldre, är mitt uppe i packningen inför universitet. Det han inte ska ha med sig till universitetet hamnar på vinden. Av ett misstag så hamnar Woody, Buzz Lightyear och de andra på ett dagis där de hoppas hitta nya barn som ska leka med dem.

Om du är rädd för att Toy Story 3 bara är ett hyperkomersiellt försök från Disneys sida att rida på den hippa 3D-vågen så kan du pusta ut. Toy Story 3 är Disney Pixars bästa film… sedan Toy Story 1.

Den är välgjord och med skämt på flera nivåer. Den vuxne får ut minst lika mycket av filmen som barnen.

Fler recensioner av Toy Story 3 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kulturnyheterna och Sydsvenskan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Recension: Hjärtslag (Heartbeats)

by


Flattr this

Heartbeats, eller med dess svenska titel Hjärtslag, var premiärfilmen som invigde Stockholms filmfestival 2010. Nu har den för lite drygt en vecka sedan haft premiär på svenska biografer.
Regissören Xaiver Dolan är 21 år och alltså lika gammal som Stockholms filmfestival.
Han spelar själv en av de tre rollerna.

Det är en rolig film om tre unga människor i Montreal, Kanada. Francis och Marie är goda vänner och lever ett uteliv där det enda som upptar deras tankar äratt visa upp sig, att ha snygga kläder. De sexuella relationer de har är ytliga och ingen av dem verkar ha förmågan att leva i någon djupare eller närmare relation. Francis är homosexuell. Så dyker den vackre ljuslockige Nicolas upp och både Francis och Marie faller pladask och blir förälskade och därmed rivaler.

Filmmässigt leker regissören Xavier Dolan. Han utnyttjar filmmediet och leker med kameravinklar och hastighet på bildvisningar, visar skådespelarna i slow motion med mera. Helt klart är Xavier Dolan en filmskapare vi kommer att se storverk från i framtiden.

Berättelsen om triangeldramat mellan de tre växte fram när Xavier och hans två vänner Monia Chokri besökte en filmfestival Niels Schneider. Det är de tre som har de tre huvudrollerna också.

Det finns bara en detalj som jag värjer mig mot. Det är Monia Chokri som spelar Marie. Hon går klädd i Audrey Hepburnstil och ser verkligen tantig ut. Det känns helt fel att Nicolas skulle vara intresserad av henne. Nicolas utstrålar en helt annan naturlighet. Fast kanske det var medvetet av regissören? Han låter Nicolas mamma i filmen klaga över att Marie ser ut som en tant, också.

Emma Gray Munthe i Aftonbladet gav filmen betyg 4 och skrev:

I farten fångar han inte bara hur det är att vara runt 20, på sätt och vis är också ”Hjärtslag” som en 20-någonting: den behöver slipas till en hel del, känns lite omogen, tillgjord och alldeles för självmedveten och förälskad i sig själv. Men samtidigt, full av stora känslor, full av lust och energi som lyser igenom duken och sätter sig i hjärtat.

Filmkritikerna fastnade verkligen för den här filmen och många gav högt betyg:
Betyg 6 i Svenska Dagbladet
Betyg 4 i Sydsvenskan
Betyg 4 i Göteborgsposten
Betyg 4 i Kommunalarbetaren
Betyg 3 hos Kulturnyheterna i SVT

Någira kritiska recensioner hittar jag dock:

Ii Helsingborgs Dagblad där Mattias Dahlström ger filmen betyg 2:

Xavier Dolan är en imponerande stilsäker regissör för sin ålder, och för många andra åldrar också, men ”Flyktig kindpuss” hade varit en mer passande titel på den här filmen.
För ”Hjärtslag” griper aldrig tag, når aldrig in, satsar aldrig ordentligt. Konflikterna saknar riktig friktion, det söta balanseras inte upp med någon syra eller sälta.

Och Mats Bråstedt i Expressen ger också betyg 2:

Till slut är det bara Monia Chokris uttrycksfulla ansikte och Audrey Hepburn-kreationer som upprätthåller mitt intresse.
Dessutom borde det finnas en gräns för hur många slow motion-scener av promenerande personer i ur och skur man får ha med i en film.

Kulturbloggen ger filmen betyg 3. Det som imponerar är Xavier Dolans sätt att berätta med film, men det som drar ned från högre betyg är att jag inte kan fastna för den tantiga Audrey Hepburn-stilen, det som Mats Bråstedt imponerades av.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Sound of Noise

by


Flattr this

Betyg: 3

Sound of Noise är en film av Johannes Stjärne Nilsson och Ola Simonsson och bygger på deras hyllade kortfilm Music for One Apartment and Six Drummers.

Filmen är en nästan absurd blandning mellan thriller och komedi och handlar om sex trumslagare som i sitt försök att göra staden till ett musikinstrument blir någon slags musikaliska serieförbrytare.

Det bisarra fallet utvecklas till en katt och råtta-lek mellan den tondöve polisen Warneberg och de sex trummisarna med Sanna Pehrsson i spetsen.

Sound of Noise, som även visades under Cannes-festivalen i somras, har biopremiär på juldagen.

Nedan kan du se både filmens trailer och kortfilmen Music for One Apartment and Six Drummers:

Soul Kitchen – en varm film på biorepertoaren

by


Flattr this

Fatih Akin är en turkisk-tysk filmregissör som bland annat gjort ”New York, I Love You” och ”Mot väggen”. Nu är han tillbaka med en lite för honom annorlunda film som utspelar sig i en barack i utkanten av Hamburg där greken Ziros har en restaurang med namnet ”Soul Kitchen”, vilket också är namnet på filmen.

Matstället är mer en sylta än en restaurang. Han serverar halvfabrikat kan både fish and chips och wienerschnitzeln smakar likadant och serverar med mängder av kladdiga feta majonnäsliknande tillbehör.

Men en dag får att för sig att anställa den skickliga, men totalt galna, kocken Shayn. Det får först till resultat att alla stamkunder försvinner. Men när hans kriminella bror Illias och vänner med rockband börjar dyka upp händer det saker. Flickvännen har flyttat till Asien för ett jobb och Ziros klarar inte att koncentrera sig på att sköta restaurangen, han längtar ihjäl sig efter flickvännen, vilket krånglar till tillvaron ännu mer när han vill flyga till henne. Hon verkar däremot inte alls vilja att han kommer.

Det är en komedi med bra musik (mycket soul, reggae och balkanmusik) och med roller med många bottnar i.
En feelgoodfilm men långt ifrån någon ytlig film.

Både Adam Bousdoukos, som spelar Ziros och Birol Ünel, som spelar Shayn var med i ”Mot väggen”. Båda är duktiga skådespelare och Birol Ünel gör sin knivkastande kock på ett fenomenalt sätt.

MovieZine gav filmen betyg 4 och skriver:

Humorn blir emellanåt slapstickbetonad med ryggskott, snubbelscener och grekiska skäggiga gamla gubbar. Och vi vet alla att man ska akta sig för blonderade tyskar med muskulösa gorillavänner. Dessa scener är dock inget som tar över utan den bestående känslan är att ”Soul Kitchen” är en rolig och varm film om kärlek, broderskap och vikten av att aldrig ge upp.
Fatih Akin, som själv har turkiska föräldrar, har i flera filmer skildrat kulturkrocken för turkar som bor i Tyskland. I ”Soul Kitchen” har huvudpersonerna grekiskt ursprung, men Turkiet får en liten plats även här när Ziros besöker benknäckar-Kemal.

Svenska Dagbladet gav betyg 3.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Easy A – inte bara rolig

by

I efterdyningarna av en liten vit lögn om att ha förlorat sin oskuld, upptäcker Olive Penderghast att hennes nya bad-girl image har en uppsida: hon blir äntligen uppmärksammad.

Det är inte ofta man får se en uppriktigt smart “high school”-film, vilket är precis vad Easy A är. Det må vara en komedi, men i själva verket är det en intressant modern granskning av 1800-tals romanen “The Scarlet Letter” om hur ett dåligt rykte sprids och påverkar den berörda. I samband med dagens sociala nätverk är detta ett högst relevant ämne som debutantregissören Will Gluck väljer att skildra genom en amerikansk skola.

Det är inte alltid humorn fungerar med risk att det ett fåtal gånger hamnar i löjlighetsträsket, men för det mesta hålls en fin balans där det aldrig blir tråkigt men inte överdrivet heller, tillräckligt för att behålla ett leende i mungipan under hela speltiden. Easy A är ett bra bevis om att det fortfarande går att göra bra filmer om ungdomar i knepiga situationer, en era som för det mesta dött ut tillsammans med John Hughes. – Cinezine.se