Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Johnny Depp

Filmrecension: Jeanne du Barry – humor och visuellt överdåd i Johnny Depps återkomst i Maïwenns regi

by

Jeanne du Barry
Betyg 3
Svensk biopremiär 3 november 2023
Regi Maïwenn

Johnny Depps återkomst på biograferna efter den intensivt mediabevakade skilsmässa med Amber Heard och rättegången kring allt ståhej är i en roll kung Louis XV:e av Frankrike. Det är en ganska rolig och absurd kostymfilm med Johnny Depp som en uttråkad fransk kung på 1700-talet.

Filmen bygger på verkliga händelser fast dramatiserade. Huvudpersonen, Jeanne föds under enkla förhållanden och hon lever med sin ensamstående mamma. Hennes mamma fick jobb hos en finare familj från överklassen och mannen i familjen fattar tycke för den lilla flickan Jeanne och lär henne att läsa och öppnar hennes ögon för litteraturens fantastiska värld. Men när Jeanne blir tonåring blir frun i huset orolig för att maken ska lockas till sexuella äventyr med Jeanne som då placeras i ett nunnekloster med en skola för flickor. Jeanne hittar mycket att läsa där och när hon upptäcker erotiska böcker blir hon utkastad från klostret.

Som Jeanne ser det finns det bara två valmöjligheter för en ung fattig kvinna: antingen att bli lågavlönad tjänarinna eller kurtisan, ett finare ord för prostituerad. Jeanne väljer kurtisans väg och hon lyckas bra. Hon blir uppvaktad av flera finare män, bland annat greven av du Barry. En dag får greven tips om att ta med Jeanne till kungen, som spelas av Johnny Depp. Kungen och Jeanne får en nära relation. Jeanne blir hans favorit-älskarinna.

Det är en rätt fantastisk historia. Hur sann skildringen av kungen och Jeanne du Barry är – tja det kan väl ingen veta. I en scen går både kungen och Jeanne i mans-kläder och det blir så uppmärksammat att flera av kvinnorna i hovet härmar Jeanne och klär sig i byxor som män. Jag vet inte hur sant det är. Men skildringar av kungens och Jeannes förhållande underhållande och hon är inget offer. Hon har själv valt sitt liv och hon ett liv i lyx. De två har uppenbarligen roligt tillsammans. Givetvis finns det avundsjuka och missunnsamhet och Jeanne får fiender.

Jag hade roligt och filmen bjuder på ett visuellt överdåd med vackert foto. Fantastiska kostymer och den imponerande slottsmiljön från Versailles och två skickliga skådespelare som Johnny Depp och Maïwenn i rollen som Jeanne. Jo, lite egotrippat är det att vara regissör och samtidigt ha huvudrollen och se till att det blir många närbilder på sitt ansikte. Visst. Men det är rätt kul också. Det finns en humor i det också.

Filmrecension: Pirates of the Caribbean: Salazar´s Revenge – dags att låta filmserien sjunka ner i havets djup

by

Pirates of the Caribbean: Salazar´s Revenge
Betyg 2
Svensk biopremiär 24 maj 2017

Johnny Depp är tillbaka som den komiska piratkaptenen Jack Sparrow med sina ständiga skämt som han strör omkring sig – också när han måste rusa för sitt liv har han tid för sina ”oneliners”. Det är Pirates of the Carribean-filmerna i ett nötskal och även om denna femte film i serien fick två norska regissörer, duon Joachim Rønning och Espen Sandberg, för att ett regissörsbyte skulle göra att filmen får en ny karaktär i förhållande till de tidigare, är det fortfarande samma komediformat kryddat med en del äventyrsspänning på snäll nivå. Gillar du PIrates of the Caribbean kommer du säkert att uppskatta den här också. Men jag som vill ha mer än verklighetsflykt med charmiga skådespelare i en film skulle inte prioritera att spendera biopengar på den.

Jag gillar piratfilmer och dramaserien Black Sails följde jag med stort intresse. I berättelser om sjörövare går det att få in många samhällsfrågor och att få oss som tittare att fundera vidare kring frågor om frihet, äganderätt, samhällsbygge, civilisation, solidaritet och rättvisa. Är samhällen som kolonialmakter som det brittiska civiliserat när det hänger pirater? Går det att kalla samhällen för civila när de har ett sådant barbariskt straff som att döda fångade brottslingar? Vad säger att det är mer rättfärdigt att ha slavar och att lägga under sig andra länder som kolonier än att vara sjörövare? Black Sails är ett drama om pirater som tar upp många intressanta aspekter på vad ett samhälle är eller kan vara eller borde vara.

Filmerna i Pirates of the Caribbean tar inte upp dessa aspekter överhuvudtaget. Inte i de filmer jag sett i serien i alla fall. Jag har inte sett alla, just för att jag inte tycker det är intressanta. Handlingen i denna femte tar inte heller upp några frågor om hur vi lever tillsammans i världen. Den är ren underhållning utan något att säga oss. Okey, det går väl att krama ur filmen ett litet budskap om att det finns mer i världen och universum och på havet än vad vetenskapen hittills kan bevisa.

Filmens handling i korthet: Kapten Jack Sparrow jagas av sin gamla fiende, den skräckinjagande Kapten Salazar. Salazar tänker förgöra varenda pirat på haven och Kapten Jacks enda hopp om att överleva är att hitta Poseidons mytomspunna treudd, en kraftfull klenod som ger ägaren total kontroll över haven. Denna jakt gör han tillsammans med Henry, en ung man, och Carina Smyth, en ung kvinna, som båda har sina skäl att jaga treudden.

Som underhållning håller Pirates of the Caribbean: Salazar´s Revenge godtagbar standard ifall du roas av just denna form av filmer. Duktiga skådespelare som alltid är kul att se är ett av filmens plus: Johnny Depp som kapten Jack Sparrow, Javier Bardem som kapten Armando Salazar, Geoffrey Rush som kapten Hector Barbossa, Orlando Bloom som Will Turner och självaste Paul McCartney i en liten roll som farbror Jack.

Filmens specialeffekter är av hög kvalitet, kanske blir det en Oscarsnominering för tekniken. Kanske. Spökskeppet och dess spöklika besättning är skickligt digitaliserat. Men i övrigt är handlingen otroligt förutsägbar efter några minuter när huvudkaraktärerna presenterats. Humorn och det komiska är godkänt, absolut. Det är väl filmens största behållning. Men det komiska, skådespelarna och effekterna räcker inte för att det ska bli någon storfilm.

Denna femte film i Jack Sparrow-serien skulle kommit 2015 men ska ha blivit fördröjd på grund av floppen för filmbolagets storbudgetfilm The Lone Ranger och att studion tyckte att manuset behövde skrivas om, ()enligt uppgift i wikipedia). Hmm, jag tror inte den här blir den allra största publik-dragaren heller.. I april 2014 sade Depp att han samarbetar med manusförfattaren för att skapa en färsk och annorlunda film för de som sett de andra filmerna. Depp sade även att det kunde bli den sista delen i serien. Jag tror det är dags att låta denna filmserie gå i graven – eller sjunka ner i havets djup.

Dark Shadows – recensionen

by

Dark Shadows
Betyg 3
Sverigepremiär 11 maj 2012

Jo det låter kul: Tim Burton har regisserat och Johnny Depp spelar en 200 år gammal vampyr, Barnabas Collins, som kommit tillbaka efter att ha varit inlåst i nästan 200 år. Han söker upp sin familj som bor kvar i slottet hans far en gång byggde, ett slott nu är ett ruckel och familjen är dysfunktionell i allra högsta grad.
Bara tanken att en person blev inlåst i en kista under 1770-talet och sedan kommer ut 1972 sätter ju igång fantasin – och när det handlar om Tim Burtons filmskaparfantasi då har vi höga förväntningar.

En film ska betygsättas eller bedömas i sin helhet. Det är lite synd. Om jag skulle betygsatt Dark S efter första tredjedelen hade det utan tvekan blivit betyg 5 av 5. Skulle jag gjort bedömningen efter halva filmen hade det blivit betyg 4 – men när betyget nu ska sättas efter att jag sett filmen i sin helhet blir det betyg 3.

Tim Burton är mästare på att iscensätta skrämmande mardrömslika miljöer. Han gör det lika elegant som alltid och i början av filmen roas jag av dess snygga inledning.

Johnny Depp spelar den unge Barnabas Collins, en bortskämd överklass-slyngel som gör misstaget att utnytta en av tjänsteflickorna sexuellt. Det är inte vilken tjänsteflicka som helst, utan en häxa. När Barnabas inte vill säga att han älskar henne och dessutom ännu värre gifter sig med en annan ung kvinna – då blir det för mycket. Häxan Angelique Bouchards ( spelas av Eva Green) dödar hans fru och förvandlar honom till en vampyr och begraver honom levande.

Jag hade läst om filmen inför pressvisningen och dess handling är inte helt obekant eftersom den bygger på en klassisk tv-serie med samma namn. Trots att jag visste vad som skulle hända njöt jag av bilderna, miljöerna och skådespelet. Men som helhet, som en berättelse för en film, blev den långtråkig när halva filmen hade gått. Jag kan tänka mig att den passar bättre i tv-serieformatet, med kortare avsnitt som bygger på krocken mellan 1700-talsmänniskan och människorna under 1970-talet.

Tim Burtons fru Helena Bonham Carter har som ofta i hans filmer en roll, här som en alkoholiserad läkare. Det är inte hennes glansroll, det måste erkännas. Johnny Depp däremot är filmens största behållning.

Jag kan irritera mig på när det är delar i berättelsen som är ologisk. Då menar jag inte sådant som vampyrer – utan saker som är ologiska i sammanhanget. Att en häxa kan förtrolla någon till vampyr är väl inte direkt korrekt – vampyrer blir väl vampyrer genom att de blir bitna av vampyrer? Jag undrar också över Barnabas familj. I början av filmen såg vi honom tillsammans med hans mamma och pappa, men vi såg aldrig några syskon till honom. Hans fru dog utan att vi fick se att de hade några barn. Hur kan han då ha familj tvåhundra år senare?

Kanske den som är ett stort fan av vampyrer uppskattar filmen i sin helhet.
för min del tycker jag den tappade i andra halvan och slutuppgörelsen var i typisk överdriven amerikansk hollywoodstil och ger mest ont i huvudet av alla fyrverkerier.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

The Rum Diary – genomsyrad av fördomar

by

Titel: The Rum Diary
Betyg: 3
Premiär: 13 januari

Det märks att boken filmen baserats på är skriven av en vit man. Hunter S. Thompson skapade en ny typ av journalistik, gonzojournalistiken, som kännetecknar hypersubjektivitet. Endast därför är det förlåtligt att denna film har fått göras. För ur ett diskrimineringsperspektiv är den vidrig från början till start.

Paul Kemp (Johnny Depp) är en journalist som tröttnat på ”the american dream” och söker sig därför utanför USAs gränser. Han hamnar i Puerto Rico på den lilla lokaltidningen The San Juan Star. Om man ska se allt från Pauls ögon verkar befolkningen vara laglösa, karnevaldansare eller bara allmänt sunkiga. Han träffar på en sunkburk, Sala (Michael Rispoli), på tidningen och man får följa deras bromance genom filmens gång.

Som jag tidigare sagt så är filmen genomsyrad av fördomar. De tre kvinnliga karaktärerna jag minns var en galen voodoo-kvinna som inte kunde engelska, någons mans fru och fästmön till filmens fuling, Chenault (Amber Heard).

Det bjöds på en hel del underhållning. Johnny Depp spelar sin roll utan fel, som han alltid gör. Men den stora stjärnan är Rispoli, vars karaktär Sala bjuder på sig själv till en sådan grad att man blir alldeles varm inombords.

I övrigt var det medioker film vars enda kvinnliga biroll saknar IQ och bara frågar Paul vilken klänning hon borde ta till karnevalen.

Text: Kerstin Alex

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vinn filmen Pirates of the Caribbean – I främmande farvatten

by

Johnny Depp är tillbaka som den oefterhärmlige kapten Jack Sparrow. Överallt syns de stora affischerna när nu den fjärde filmen om ”Pirates of the Caribbean” släppts på dvd.

Kulturbloggen har fått tag på tre exemplar av filmen som vi vill att våra besökare ska kunna tävla om. Vi kommer att göra en snabb tävling. De tre första som mailar oss en motivering som i tycker är bra får filmen med posten.

För att ha chans att vinna filmen ska du alltså maila oss och du ska skriva en motivering om varför just du ska vinna en piratfilm. Var fantasifull och försök skriva något som vår vårt hjärta att smälta eller får oss att skratta.

Tävlingen är nu avgjord. Här kan du läsa om vem som vann.

Du mailar till
tavla (snabel-a) kulturbloggen (punkt) com

Och som sagt: var snabb: för de tre första motiveringarna vi fastnar för vinner.

Glöm inte att skicka med din postadress, annars kan vi inte posta filmen till dig om du vinner.

Här lite uppgifter om filmen från filmbolaget:

PIRATES OF THE CARIBBEAN – I FRÄMMANDE FARVATTEN
På Disney Blu-ray och Disney DVD den 28/9

När ”Pirates of the Caribbean” sätter segel för fjärde gången har kapten Jack Sparrow sällskap av både gamla bekantskaper, som kapten Barbossa (Geoffrey Rush), och nya, som den skräckinjagande Svartskägg (Ian McShane) och hans dotter Angelica (Penélope Cruz). Alla är de på jakt efter den mytomspunna Ungdomens källa.

I filmens inledning visar det sig att Jack Sparrows trogne följeslagare Gibbs (Kevin R McNally) har Ponce de Leóns karta som leder till ungdomens källa – en karta Gibbs memorerar och sedan raskt förstör för att rädda sitt eget liv. Sedan börjar tidsjakten mot källan som ska ge evigt liv. Jack kidnappas av piraten Angelica som för honom ombord på sin far Svartskäggs skepp. Gibbs och Barbossa – som nu är i kung Georges tjänst – är ombord på ett andra skepp. Och ovetandes dem alla är även den spanska armadan dem hack i häl. Äventyret kan börja!

Legenden om Ungdomens källa är uråldrig och finns i många kulturer. Man trodde att om man drack vattnet från källan skulle man få evigt liv. I modern tid åsyftas ofta den källa som den spanske upptäcktsresanden och conquistadoren Juan Ponce de León försökte finna under en expedition år 1513 till vad som nu är Florida. Platsen som Ponce de León fann kallade han Tierra Florida – blommornas land.

Den visuella världen i ”Pirates of the Caribbean: I främmande farvatten”
För det visuella i filmen svarar fotografen Dariusz Wolski (som även filmat de tre tidigare filmerna) och produktionsdesignern John Myhre. Myhre har arbetat med regissören Rob Marshall på hans tre tidigare långfilmer och Oscarbelönades för sina insatser i Marshalls ”Chicago” och ”En geishas memoarer”, och Oscarnominerades för ”Nine”.

Filmen är indelad i tre delar, berättar John Myhre. Öppningscenerna i London, sedan ombord på Svartskäggs skepp ’Queen Anne’s Revenge’ och så fotvandringen i djungeln i sökandet efter Ungdomens källa. Den grönskande djungeln hittade vi på de hawaiianska öarna Kauai Oahu, som också hade underbart vackra långsträckta sandstränder där vi filmade både till lands och till sjöss.

För att få inspiration till Svartskäggs olycksbådande skepp ’Queen Anne’s Revenge’, tittade Myhre på massor av gamla piratfilmer. Han upptäckte att det inte var så lätt att skilja det ena skeppet från det andra, och beslöt därför att börja med att göra Svartskäggs skepp högre än de övriga i filmen och det fick fantastiska utsmyckningar av mänskliga kranier och skelett.

I Pinewood Studios i London – där bland annat Bond-filmerna och ”101 dalmatiner” spelats in – byggde man upp 1700-talets London i sex studior, däribland den jättelika Albert R Broccoli 007-studion som är störst i Europa. Scenbyggena sysselsatte över 200 hantverkare: 62 snickare, 29 målare, 71 murare, 36 riggare och 14 skulptörer. I Pinewood Studios byggdes också John Myhres ’piece de resistance’, den gigantiska scenen med Ungdomens källa. Många scener spelades också in på Old Royal Naval College i Greenwich, en samling byggnader uppförda från sent 1600-tal till mitten av 1800-talet.

De fantastiska kostymerna
Brittiska komstymdesignern Penny Rose (”Evita”, ”King Arthur” m fl) har stått för kostymerna i samtliga Pirates-filmer. Hon och hennes team reste runt i världen i jakt på kläder men flertalet av kostymerna är specialgjorda för filmen.
Jag kan inte ha två pirater som står bredvid varandra i likadana jackor eller i samma färg, så vi åkte till Florens och köpte 1 700 olika tyger. Knapparna köpte vi i en rolig liten butik i Paris – en morgon köpte vi 4 800 knappar, för det är samma sak där; jag vill inte att någon har likadana knappar som någon annan, berättar Penny Rose.

En mycket duktig gjutare tillverkade våra bältesspännen. Han jobbar även med läder så han gjorde också många skärp och bälten åt oss. De flesta av piraternas gehäng är gjorda av tunn indisk bomull som vi sedan färgade med grönsaks- och fruktfärg för att de skulle se autentiska ut. För att få den rätta slitna looken så använde vi bland annat en cementblandare med stenar och rivjärn. Och du hittar inte ett blixtlås eller kardborrband på mina kostymer!

Bonusmaterial DVD
• Lego® Pirates Of The Caribbean: Captain Jack‘s Brick Tales
• Bloopers of the Caribbean
• Discover Blu-ray 3D™ With Timon & Pumbaa

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,