Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Funderingar kring filmerna som kommer 2011 och trailers

by

2010 lockade näst flest biobesökare hittills till biograferna. Drygt elva miljoner biobiljetter löstes under året som gick. Det är en minskning med 4,5 procent från toppåret 2009. 2010 började fantastiskt med ”Avatar”, som fick biobesökarna att upptäcka 3D, samt den svenska ”Snabba cash”, skriver DN.

Vilka filmer kommer att locka storpublik 2011 och vilka filmer är så bra att du absolut inte ska missa dem?

Om du är svensk och växte upp under 1950- och 1960-talet ska du förmodligen ge nya Åsa-Nisse-filmen en chans.
Åsa-Nisse – Wälkom to Knohult. Kjell Bergqvist i huvudrollen, har premiär 11 februari.
Fast: det kan ju bli värsta floppen, också. Men det är trots allt en nostalgiresa att se en Åsa-Nisse-film. En barndoms usla filmer kommer att sätta fart på andra minnen om en nu svunnen tid.

En film som det surrar Oscar-priser kring är The king’s speech. Colin Firth spelar fadern till den nuvarande drottning brittiske drottningen Elizabeth. George VI hade svåra problem med stamning och skulle inte bli kung, men när hans storebror trädde tillbaka från tronen blev han en ofrivillig monark. Jeffrey Rush spelar hans talpedagog som tränar kungen att tala med för tiden annorlunda och uppseendeväckande metoder.

The king’s speech har svensk premiär 4 februari, och är en av de bästa filmerna jag sett.

En annan film det surrar kring är ”The black swan”. Filmen lär innebära det definitiva genombrottet för Natalie Portman. Jens Peterson i Aftonbladet skriver:

Natalie Portman blir säkert Oscar-nominerad för ”The black swan”, där hon spelar intensiv dansare.
Hon syns också i romantiska komedin ”No strings attached” mot Ashton Kutcher, samt äventyret ”Your highness” och i ”The other woman”, som rival till Lisa Kudrow. Hon är dessutom med i serietidningsäventyret ”Thor” mot Stellan Skarsgård.

Några av de filmer som har premiär i januari i Sverige:

The tourist. Thriller med Johnny Depp och Angelina Jolie (5/1). Kulturbloggens recension här.

Winters bone.
En ung flicka i white trash-område måste leta reda på sin knarksäljande pappa som försvunnit. Det är en stark film och ett USA det inte berättas så mycket om i traditionella medier.
Winter´s Bone vann Bronshästen på Stockholms filmfestival
Här träffade Kulturbloggen filmens regissör.
Den har premiär 7 januari.

Meet the parents: Little Fockers. Ben Stiller får barn. 14 januari.

Gudar och människor. Sant drama om munkar i Algeriet. 14 januari.

Trädet. Charlotte Gainsbourg i drama om sorg. 14 januari.
När pappan i en familj ute på landsbygden i Australien dör upptäcker en av barnen att pappans själ flyttat in i trädet bredvid huset. Det är bara ett problem: trädet har rötter som förstår både huset och grannarnas hus.
Det är en rörande berättelse om sorg och att gå vidare i livet.

Var inte rädd långa Farbrorn. Animerat för de yngsta. 14 januari.

Filmer med premiär 21 januari:
The green hornet. Serietidningsäventyr.
Love and other drugs. Kärlek med Anne Hathaway och Jake Gyllenhaal.
Medan åren går. Regi: Mike Leigh

Premiärer 28 januari:
Yogi Björn. Animerat + skådespelare.
Burlesque. Cher och Christina Aquilera dansar.
The fighter. Mark Wahlberg och Christian Bale. En boxningsfilm som bygger på en sann historia. Christian Bale spelar en crack-missbrukande föredetting så ruggigt att det känns som om man är i samma rum som honom och man vill bara försvinna därifrån.

I slutet av 2011, 16 december kommer Mission: Impossible: Ghost protocol med Tom Cruise och Michael Nyqvist.
En ny film med Woody Allen ska komma under hösten: Midnatt i Paris.
Tintin – secret of the unicorn, gjord med massor ny teknik av Steven Spielberg och Peter Jackson kommer 28 oktober.
Och i sommar kommer då den sista delen av Harry Potter: Harry Potter och dödsrelikerna del 2. Finalen på historien. 15 juli.

En lång lista över massor av filmer som kommer under året finns i Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Recension: The Tourist med Johnny Depp och Angelina Jolie

by


Johnny Depp spelar mot Angelina Jolie och han spelar en roll som en vanlig man, en amerikansk turist som råkar hamna i en krånglig härva av misstag i The Tourist som har Sverigepremiär 5 januari 2011.

Johnny Depp som brukar spela udda personer har i ”The Tourist” i regi av Florian Henckel von Donnersmarck fått ta tag i en roll som en ordinär mattelärare från Wisconsin i USA som på en tågresa till Venedig möter en mystisk kvinna, som är inblandad i skumraskaffärer och jagad av både Interpol, Skottland Yard och en skum gangster som omger sig med ryska torpeder.

Det är lika bra att säga det direkt: Johnny Depp är Johnny Depp vem han än spelar. Den som gillar Johnny Depp kommer att njuta av att se honom också i denna roll. Angelina Jolie som utstuderad glamourvamp med midja och rumpa som vickar så ingen man kan låta bli att kika på hennes bakdel och sucka är lite mer förvånande och kanske väl stel. Det är förmodligen en onaturlig roll för henne.

Miljöerna i filmen är fruktansvärt vackra. Först Paris och sedan huvuddelen av filmen som utspelar sig i Venedig. Ryan Fleming som recenserat filmen för sajten Digital Trends menar väl att det nästan är filmens enda behållning:
For as much star power as The Tourist has, you might expect something that could go one of two ways. On one hand, you could get a drama so intense that the Academy Board would simply show up at the movie premier and grudgingly hand the cast and crew a box full of Oscars. On the other hand you might have a film that is simply a fun time for the actors, and is possibly an excuse for them to work together with perhaps a trip to somewhere exotic thrown in, ala Oceans 11 (and Oceans 12, and Oceans 13). The Tourist is definitely more on the side of Ocean’s 11, and while Johnny Depp and Angelina Jolie both turn in decent performances with what they are given to work with, the characters become slaves to a plot, which often has them act in bizarre and contradictory ways.

Jag håller med om att filmen knappast kommer att bli en Oscar-vinnare. Den har inte heller något djup eller något budskap. Filmen börjar i Paris där brittiska säkerhetspoliser bevakar Angelina Jolies rollfigur: Elise Clifton-Ward. Hon får ett brev från den efterlyste Alexander med uppmaning att lura poliserna att en annan man är den de söker. I början av filmen, när poliserna hade gått på bluffen och skickat italienska delen av Interpol för att gripa den oskyldige matteläraren trodde jag filmen skulle handla om risken med övervakningssamhället. Att det skulle visa sig att det är livsfarligt att råka befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt och hamna i övervakarnas klor.

Fast det är svårt att dra några sådana slutsatser. Filmen har inget budskap, inget viktigt att säga. Ändå ger jag den betyg 3+, ganska nära en 4, för att det är i all sin meningslöshet rolig, överraskande och underhållande.

En förförisk bagatell att roas av, fast utan något egentlig mening. Helt enkelt en film till för att underhålla.

Den fick betyg 1,5 av Washington Post, som alltså inte var särskilt förtjust.

Här är den officiella webbplatsen för The Tourist.

Relaterat: Aftonbladet

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Filmrecension: Wicker Park – 2004 DvD

by

Wicker Park är en remake av Gilles Mimounis L’Appartement (1996) och faktiskt en lyckad sådan. Filmen handlar om Matthew (Josh Hartnett) som jobbar för ett stort företag och han deltar i affärsmiddagar och resor. Kärlekslivet ser till en början stabilt ut och Matthew tittar på ringar. Men så förändras allt. Matthew hör en röst som han tycks känna igen. Det är rösten av hans ex, Alex (Rose Byrne) som 2 år tidigare bara lämnade honom och försvann. Han ger sig i kast med att leta reda på henne, vilket visar sig vara lättare sagt än gjort.

Filmen är riktigt smart skriven. Man hoppar mellan tid och rum, vilket till en början kan leda till lätt förvirring. En förvirring som når sin klimax framemot slutet av filmen då allt börjar klarna och en ”Aha!” upplevelse äger rum.
Genom sin musik och sin gråa ton skapar man en halv deppig känsla. På det här man sedan slängt in en karaktär vid namn Luke (Matthew Lillard), som alltid verkar vara lite efter i filmens alla svängar och han är nog tänkt till att försöka locka fram lite skratt. Det funkar sådär.
Jag kan verkligen rekommendera denna film (även att det är en remake). Den gör sig nog bäst om man inte har sett originalet men om så är fallet kan det alltid vara kul att se hur man har amerikaniserat den.

Betyg: 3 av 5 räkor

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Fantasia – en resa med musik och bild – som borde få fler efterföljare

by


Fantasia och Fantasia 2000 specialutgåva släpptes som dvd och på Blu-ray strax före jul. Disney är duktiga på att släppa sina filmer med långa långa mellanrum, så att en ny generation är mogen för att se och köpa filmerna.

Fantasia är en resa med musik och bild från 1940. Fantasia är en musikalisk antologi som samlar sju klassiska musikstycken som illustreras av Disneys animatörer. Till en del stycken är bilderna mer lek med färg och form och till andra stycken är det bilder och det mest kända avsnittet är nog ”Trollkarlens lärling” i vilket Musse Pigg gestaltar titelfiguren vars magi spårar ut när hans mästare, Yen Sid (”Disney” stavat baklänges) lämnar honom ensam i slottet.

Jag skulle önska att fler filmskapare och musiker inspireras av detta och gör andra liknande projekt. Det finns flera musikalbum, också inom rockvärlden, som skulle kunna fungera utmärkta att illustreras med bilder.

I Fantasia är det klassiska musikstycken som bildsätts, men det finns en del rockmusik som börjar bli klassisk nu med.

Här är musiken i Fantasia (informationen hämtad från Wikipedia):

Toccata och fuga i d-moll av Johann Sebastian Bach
Manus: Lee Blair, Elmer Plummer och Phil Dike. Regi: Samuel Armstrong
Filmen öppnar med abstrakta animationer.

Nötknäpparsviten av Pjotr Tjajkovskij
Manus: Sylvia Moberly-Holland, Norman Wright, Albert Heath, Bianca Majolie och Graham Heid. Regi: Samuel Armstrong
Det andra stycket följer livet i en skog, från sommaren, via hösten och in i vintern.

Trollkarlens lärling av Paul Dukas
Manus: Perce Pearce och Carl Fallberg. Regi: James Algar
Filmens mest kända avsnitt, i vilket Musse Pigg gestaltar titelfiguren vars magi spårar ut när hans mästare, Yen Sid (”Disney” stavat baklänges) lämnar honom ensam i slottet

Pastoralsymfonin av Ludwig van Beethoven
Manus: Otto Englander, Webb Smith, Erdman Penner, Joseph Sabo, Bill Peet och Vernon Stallings. Regi: Ford Beebe, Jim Handley och Hamilton Luske
Det blir fest på Olympen till vinguden Dionysos ära. Kentaurer och en pegasusfamilj deltar också i festligheterna.

Timmarnas dans ur La Gioconda av Amilcare Ponchielli
Regi: T. Hee och Norm Ferguson
Strutsar, flodhästar, elefanter och alligatorer gör sitt bästa för att se graciösa ut i det sjätte segmentets balettuppvisning.

En natt på Blåkulla av Modest Musorgskij
Manus: Campbell Grant, Arthur Heinemann och Phil Dike. Regi: Wilfred Jackson
Demonen Chernabog bjuder in till dans på Blåkulla, och spöken, skelett och harpyjor av alla de slag kommer för att delta.

Ave Maria av Franz Schubert
Manus: Campbell Grant, Arthur Heinemann och Phil Dike. Regi: Wilfred Jackson
Blåkullas festligheter avbryts av kyrkklockornas klang, och musiken övergår till Schuberts lovsång till Jungfru Maria, varpå ett tåg av munkar dyker upp och avslutar filmen.

Filmen gav Disney-bolaget två heders-Oscars och 1998 hamnade den som nummer 58 på Amerikanska Filminstitutets lista över historiens 100 bästa amerikanska filmer. 1999 kom filmens uppföljare Fantasia 2000, bestående av Trollkarlens lärling och sju nya stycken.
Fantasias svenska premiär skedde den 7 oktober 1942.

Filmbolaget skriver i pressutskicket:

Överföringen till Blu-ray gör Fantasia och Fantasia 2000 ännu mer levande och lyfter magin och musiken till en helt ny nivå. Bilden är restaurerad med den senaste digitala tekniken och ljudet för den engelska versionen är uppdaterat till 7.1 Digital Surround Sound. Dessutom innehåller utgåvan mängder av bonusmaterial.

Blu-ray versionen av Fantasia 2000 inkluderar den efterfrågade Oscar®-nominerade kortfilmen Destino. Denna sju minuter långa film släpps nu för första gången någonsin på Blu-ray. Destino är ett resultat av ett unikt samarbete mellan Walt Disney och Salvador Dali som inleddes 1946, men lades på is på grund av ekonomiska problem. Filmen färdigställdes 2003 av Roy E. Disney och ett team nutida animatörer, som en hyllning till Walts banbrytande konstnärliga vision. Förutom den efterlängtade kortfilmen får vi också se en helt ny dokumentärfilm, ”Dali & Disney: A Date With Destino”. Dokumentären handlar om bakgrunden till Disneys och Dalis relation, deras samarbete med Destino och anledningen till att filmen inte blev klar förrän många år efter att idén föddes.

Fantasia är en magnifik animerad historia som formligen sprudlar av musik och glädje, som ursprungligen släpptes 1940 av Disney Studios som en ”road show”. Vid den 14:e Oscar®-galan året därpå belönades filmen med två special-Oscar®. Den ena tilldelades Walt Disney och hans medarbetare för deras nyskapande bidrag till ljudutvecklingen i filmbranschen, eftersom Fantasia var den första kommersiella film som lanserades med ljud i flera kanaler, s.k. Fantasound. Den andra gick till dirigenten Leopold Stokowski och hans kollegor ”för … unika prestationer i skapandet av en ny typ av visualiserad musik … som breddar filmens räckvidd både som underhållning och konstform”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

DVD: Toy Story 3 – förmodligen en av årets bästa filmer

by


Toy Story 3 släpptes på dvd ett tag före jul. Att film nummer 3 i en serie kan vara så bra att den kanske till och med är bättre än den första, det hör inte till vanligheterna. Frågan är om inte så är fallet med Toy Story 3.
Det mottogs av de flesta kritiker mycket väl och den fick högt betyg av många när den släpptes på biograferna.
Jag gissar att dvd:n hittat vägen till många julklappssäckar också. Det är definitivt en sådan film som det är kul att se om och om igen, en film som det är kul att äga.

Femton år efter den första filmen får vi återigen träffa leksakerna i Toy Story. Den här gången är äventyret i 3D.

Filmen börjar med att leksakernas ägare Andy, som nu alltså är femton år äldre, är mitt uppe i packningen inför universitet. Det han inte ska ha med sig till universitetet hamnar på vinden. Av ett misstag så hamnar Woody, Buzz Lightyear och de andra på ett dagis där de hoppas hitta nya barn som ska leka med dem.

Om du är rädd för att Toy Story 3 bara är ett hyperkomersiellt försök från Disneys sida att rida på den hippa 3D-vågen så kan du pusta ut. Toy Story 3 är Disney Pixars bästa film… sedan Toy Story 1.

Den är välgjord och med skämt på flera nivåer. Den vuxne får ut minst lika mycket av filmen som barnen.

Fler recensioner av Toy Story 3 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kulturnyheterna och Sydsvenskan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,