Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

Så dödar vi en människa – en stark berättelse om hur livet sakta vänder

by

Så dödar vi en människa

Författare: Stefan Gurt
Förlag: Wahlström och Widstrand
Utgiven: 201203
ISBN: 978-91-46-22152-4

Boken börjar med döden. Stefans Gurts pappa Sven avlider på ett äldreboende efter att ha varit sjuk en tid. Som en del i bearbetningen av sorgen skriver Stefan Gurt den här boken. Hur livet var innan dess. Hans barndom, förhållandet mellan hans föräldrar, hans relation med sin kinesiska fru och kontrasten mellan Sverige och Kina gällande synen på äldre och äldreomsorg, relationen med pappan och hans sjukdom. Det är en väldigt öppen bok. I vissa delar upplever jag att man kommer för nära. Det blir för privat. Jag är inte van att läsa något skrivit på det här sättet, såhär känslosamt och öppet. Vanligtvis sträckerläser jag böcker, men nu tar jag pauser för att orka läsa vidare, för att smälta de olika delarna av boken.

Vart går den gräns då vi upphör att vara människa?, är en av de frågeställninar Stefan Gurt har i boken. Det handlar inte bara om hur de äldre behandlas inom äldrevården här i Sverige, eller vilka nedskärningar man gjort inom vården för att klara budgetkrav eller hur privata vårdbolag försöker vinstmaximera. Det handlar om så mycket mer än så. Hur bemöter vi andra människor? Vad har vi för syn på äldre? Hur kan vi berika andra människor med livskvalitet?

Jag jämför Stefan Gurt med Marcus Birro. De tillhör olika generationer men behandlar ändå vissa liknande frågor om samhället och människosyn på ett väldigt öppet sätt med egna exempel på hur man blivit bemött. Modigt.

Jag kan uppleva att vissa saker i boken är upprepande, en dejavu-känsla. Kanske är det också menat så av författaren. För att få oss att tänka vidare. Att våga öppna ögonen för vad som sker runtomkring oss.

Det är med en sorg och lättnad jag läser de sista raderna i boken, och det kommer att dröja något till jag börjar läsa på min nästa. Detta är en bok som håller sig fast ett tag. Med all rätta.

Text: Jenny Lagebjörk

Bokus

 

Carl-Johan Vallgrens Havsmannen ger hopp mitt i misären

by

Havsmannen
Författare: Carl-Johan Vallgren
Förlag: Albert Bonniers förlag
ISBN 978-91-0-012729-9
Utgiven: 201203

Varje berättelse har en början och ett slut, berättar Nella för sin lillebror. ”Början kanske inte alltid är så vacker; huvudsaken är att den leder till en punkt där saker och ting blir bättre”. Men Nellas eget liv i 80-talets Falkenberg går runt i cirklar.

Den 15-åriga flickan har ett tungt ansvar på sina axlar. Hennes pappa sitter i fängelse, mamman super och 13-åriga brodern Robert mobbas i skolan. Det är Nella som får se till att syskonen har mat, som köper hudkräm till Roberts eksem och som lagar hans glasögon när mobbarna har trampat sönder dem. I skolan håller hon dessutom ständigt ett vakande öga på brodern, som utsätts för en allt grymmare mobbing.

Efter att ha blivit ögonvittne till en obehaglig händelse blir hon själv angripen och hotad av klasskamraten och psykopaten Gerard, som är ledare för mobbarna. Och när syskonens pappa kommer hem från fängelset blir situationen ännu värre.

Trots allt elände håller Nella sig flytande och söker ständigt nya lösningar. Det som ger henne energi är kärleken till brodern. Hon har också två vänner, klasskamraten Tommy och ”Professorn” som skadat benen i en bussolycka och bor ensam med en stor samling av böcker och föremål.

En bit in i romanen tar dock berättelsen en ny vändning när Havsmannen dyker upp. Havsmannen är en annorlunda frälsargestalt som blir syskonens räddning. Fångad och plågad av människorna behöver även han Nellas hjälp till att börja med, men till slut blir det han som offrar sig för Robert.

Havsmannen är på ett plan en obehaglig studie i mobbingens väsen. Beskrivningen av hur en störd person som Gerard kan få sina medlöpare att plåga både människor och djur kopplas till historien om hur Havsmannen blir misshandlad och hånad. Vallgren sätter fingret på det oresonliga hat som tycks väckas hos människor när de möter svaghet och hjälplöshet.

Samtidigt är boken en skildring av kärlek mellan syskon, om att ställa upp för varandra och om att inte ge upp. Även om alla berättelser inte har ett tydligt och lyckligt slut så förmedlar Havsmannen att det alltid finns hopp och att hjälp kan finnas där man minst anar.

Relaterat: recensioner i Svenska Dagbladet, Expressen, Corren.

Läs även andra bloggares åsikter om

Häxans tid – Árni Thórarinsson, spännande deckare med en oväntad upplösning

by

Titel: Häxans tid
Författare: Árni Thórarinsson
Förlag: Bazar
Utgiven: 201201
ISBN10: 9170281203
ISBN13: 9789170281204

Under en äventyrsresa med företaget händer en olycka, en kvinna faller i vattnet och dör. Snart händer ett nytt dödsfall. En ung begåvad och karismatisk gymnasist hittas död på soptippen.

Det är påsk och journalisten Einar har blivit tvångsförflyttad till Akureyri på norra Island. Där får han sköta Eftermiddagsbladets lokaldel med veckans fråga och annat smått och gott. Han kommer inte riktigt överens med sin nye chef men gör ändå sitt jobb. Han hamnar i en lägenhet tillsammans med Jóa som också jobbar på tidningen. Här finns också en liten undulat som heter Slända, en kvarleva från den förra lägenhetsinnehavaren. Einar vantrivs inte men han saknar sin dotter som är kvar i Reykjavik och han är orolig för henne nu när hon börjar närma sig vuxenlivet.

Allt är dock inte stilla och lugnt i den lilla staden. Var det verkligen en olycka som hände på äventyrsresan? Den omkomna kvinnans gamla mamma tror inte det och hon kontaktar Einar eftersom polisen inte vill lyssna. Hon är övertygad om att hennes dotter blivit mördad. Och den unge mannen som hittats död, Einar hann intervjua honom inför premiären av ett skådespel. Skarphedinn Valgardsson skulle spelat huvudrollen i en gammal isländsk pjäs som gymnasieeleverna satt upp. Tre unga män blir häktade för mordet, bråkstakarna som brukar ställa till besvär, men de blir släppta på grund av bristande bevis. Einar forskar vidare i dödsfallen och hittar flera mystiska händelser. Mer om handlingen ska inte berättas här.

Berättelsen är berättad i jagform, i ett stillsamt lugnt tempo med en hel del humor. Det är en spännande deckare med en oväntad upplösning av fallet. Det är mord som ska lösas och det rör sig om pengajakt och kriminalitet i det lilla samhället. Det är även en berättelse om Einars möten med människorna som bor i Akureryri. Om olika händelser i vardagslivet, men också en beskrivning av samhällsklimatet, politiken, ekonomin, globala förändringrar som nått norra Island.

Árni Thórarinsson är isländsk författare. Han är född 1950 och har bland annat studerat litteraturvetenskap i England. Han har skrivit flera deckare med journalisten Einar som huvudperson. Böckerna har blivit översatta till många språk och denna deckare, som är den fjärde i ordningen, är den första boken som är översatt till svenska. Boken har filmats och kommer på SVT under våren 2012.

Text: Aslaug Myhrberg

Relaterat: Recension i DN.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Ett hus utan speglar av Mårten Sandén: ger upphov till många intressanta tankar

by

Titel: Ett hus utan speglar
Författare: Mårten Sandén
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgiven: 2012
ISBN10: 9129680158
ISBN13: 9789129680157

Henrietta är mycket gammal och ligger på övervåningen av sitt stora hus och dör. Runt omkring henne fylls de till synes oändliga antal rummen av smygande, väntande släktingar. Thomasine är 11 år. Till en början tycker hon om att leka kurragömma med sina kusiner i alla skrymslen och vrår, men snart börjar mystiska saker hända.Varför är husets alla speglar undanstoppade i en stor garderob? Och vem är den lilla flickan i sjömansdräkt som plötsligt dyker upp?

Thomasine navigerar i en tillvaro där historia är något man inte får tala om, hon lär sig tidigt att om man måste gråta gör man det ensam. Hennes familj faller sakta sönder runt omkring henne, och har gjort det länge, ”som när muttrarna skakar loss på en cykel”. Ingen klarar av att verkligen leva! De vuxna är besatta av pengar och är inget för barnen att hålla sig fast i när saker är stora och svåra att förstå.
Ett hus utan speglar är en bok som jag hade älskat att läsa som liten. Den är fylld med klassiska mysterieattribut. Ett stort hus med öde rum. Ett barn som inte talar. En liten bror som dött.

Mårten Sandén har till och med lyckats få in en egen Narnia-garderob i sin berättelse. I övrigt ser jag en hel del paralleller till Maria Gripes klassiker, Tordyveln flyger i skymningen. Nutid och dåtid flyter in i varandra och ger en djupare förståelse för tillvaron. Utan det förflutna är vi intet. Alla påverkas vi av det vi bär med oss. Den dova, liksom ljuddämpade, stämningen är också densamma. Berättelsen skulle kunna bli läskig, men det hoppar aldrig fram någon bakom ett hörn och skrämmer en. Den lätta rysningen i nacken övergår aldrig till fasa. Insikten blir i stället att man inte kan förstå allt, men att det är okej.

Boken är tänkt för mellanstadieåldern och passar alla som tycker om att läsa om livets skuggsidor. En bok att läsa ensam, men kanske ännu hellre tillsammans. Den ger upphov till många intressanta tankar och frågor. Om föräldrar och barn. Hur vi påverkas av sådant vi är med om. Och hur viktigt det är att vara sann mot sig själv för att verkligen kunna leva på riktigt.

Text: Elin Lucassi

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Per Olov Enquist: Strindberg. Ett liv Tribadernas natt Målet mot Fröken Julie – fokus på Strindberg som kvinnohatare dominerar Strindbergsåret

by

Strindberg. Ett liv. Tribadernas natt. Målet mot fröken Julie
Författare: Per Olov Enquist
Förlag: Norstedts
Bandtyp: Inbunden
Utgiven: 201203
ISBN10: 9113044710
ISBN13: 9789113044712

Tre verk om nationalförfattaren August Strindberg som vi firar hundraårsdagen av hans dödsdag den 14 maj. Johan August Strindberg föddes 22 januari 1849 i Stockholm och dog 14 maj 1912 i Stockholm.

Hans böcker och dramer, är starka verk. Själv är jag allra mest fascinerad av hans tidiga mer politiska böcker, som Röda Rummet och dramat Mäster Olof även om jag fängslas av hans självutlämnande verk från tiden för Infernokrisen.

Per Olov Enquist, en annan stor svensk författare har ägnat ett årtionde att fördjupa sig i August Strindbergs författarskap. Resultatet blev en pjäs, en essä och ett tv-drama.
TV-dramat sänds på nytt i påsk.
Ja det är mycket Strindberg i år, speciellt på Stockholms teatrar. Bokförlaget Norstedts har nu gett ut tP O Enquists Strindbergs-verk på nytt i en tjock bok: TV-dramat Strindberg, dramat Tribadernas natt och essän Målet mot Fröken Julie.

TV-dramat är just ett slags utökat manus och därför fyllt av enstaka ord som skapar bilder för läsaren. Att läsa det är som att läsa en tv-serie. Skickligt av Enquist. Det är just kombinationen Enquist och Strindberg som är den stora behållningen av den här nyutgivningen. Vad vi ser, eller tycker oss skönja konturerna av, är Enquists bild av Strindberg.

Tribadernas natt hade premiär 1975 och var P O Enquists debutpjäs. Den sätts upp på Stockholms Stadsteater i vår, för den som vill se den på scen. Såväl Tribadernas natt som tv-dramat fokuserar på Strindbergs misslyckade relation till kvinnor. Visst, det är en aspekt på Strindberg och den har mycket samröre med att han mådde psykiskt dåligt under åren kring Infernokrisen.

Jag grunnar en del på vad det beror på att det mesta som jag hittills sett sättas upp eller ges ut i bokform om Strindberg i samband med Strindbergsåret kommer från just denna period eller tar sin utgångspunkt i att betrakta Strindberg med glasögonen som ser hans kvinnoskräck. Varför är det ingen nyutgåva av Röda Rummet på gång eller varför sänds inte Hemsöborna – eller ger ingen ut Det nya riket som ganska träffsäkert skildrar också nutidens bluffmakare i makthavarsfären.

Detta fokus på Strindberg som kvinnohatare och fokus på hans ångestperiod – är det ett tecken på att det är kulturhögern eller medelklassen som styr Kultur-Sverige, i motsats till vad Bengt Ohlsson hävdade i sin berömda debattartikel?

Sett i den helheten är Per Olov Enquists bok en tung bärande tegelbit. När nu Strindbergsåret tycks handla om dessa aspekterna av Strindberg så är boken en viktig del som ökar förståelsen för de pjäser som sätts upp och inför tv-dramat som ska sändas i påsk. För alla som är intresserade av Strindberg har boken mycket att ge. Att jag skulle önska att Strindbergsåret i sin helhet innehöll mer av hans samhällspolitiska engagemang gör inte boken mindre.

Enquist är briljant med sin penna, det vet vi, men allra mest fångades jag in av hans bildspråk i det utökade manuset som ligger till grund för tv-dramat.

Expressen skriver om bokenN
Tre olika genrer, tre olika Strindbergsbilder? Ja, kanske. Snubblande på banden mellan Siri von Essen och Marie David i Tribadernas natt har Strindberg en del gemensamt med den bräckligt multikompetente kontorschefen David Brent i The office. I tv-manuskriptet, eller som Enquists själv genrebestämmer texten, televisionsromanen, förblir nationaldiktaren en liten pojke som hungrar efter kärlek. Och i essän är han katten August. De betraktar varandra, Enquist och Strindberg. De vet båda att de delar något. Något hemligt.

Recension i DN.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,