• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

rymden

Grattis: Ni vann filmen Star Trek – Discovery

4 december, 2018 by Redaktionen

En julklapp för många Star Trek-fans är förmodligen filmen Star Trek: Discovery som precis släppts på dvd och bluray. Nu har Kulturbloggens besökare chansen att vinna filmen som bluray. Vi har tre exemplar som våra besökare får vara med och tävla om.

Lite fakta om filmen;
Tretton år efter ”Star Trek: Enterprise” föds nu ytterligare en generation ”trekkies” – Star Trek-fans – när vi åker tillbaka i tiden med ”Star Trek: Discovery”. I huvudrollen till den mest visuellt slående Star Trek-serien någonsin ser vi Sonequa Martin-Green som Michael Burnham – en roll som hon vann Saturn Awards pris ”Best Actress on Television” för.

Välkommen till STAR TREK: DISCOVERY, ett äventyr som utspelar sig ett årtionde innan Star Trek:The Original Series. Burnham, en människa uppfostrad som vulcan, får tidigt lära sig att ”allt liv föds ur kaos”. Hennes vägran av en direkt order resulterar i ett fullskaligt krig med Klingon-imperiet och hon döms till livstids fängelse – tills kapten Gabriel Lorca rekryterar henne till U.S.S. Discovery. Här förvandlas den dramatiska resan till en strävan efter seger, överlevnad och fred i universum. I rollerna: Sonequa Martin-Green, Michelle Yeoh, Doug Jones, Shazad Latif, Anthony Rapp, Mary Wiseman, Jason Isaacs, Emily Coutts, Anson Mount m fl.

Avsnitt 10 ”Despite Yourself” är regisserat av Jonathan Frakes som spelade kommendörkapten William Riker i TV-serien ”Star Trek: The Next Generation” samt långfilmerna ”Star Trek Generations”, ”Star Trek: First Contact”, ”Star Trek: Insurrection” och ”Star Trek: Nemesis”.

Extramaterial: 10 behind the scenes featurettes • Deleted and extended scenes • Promos

Tävlingen är nu avgjord
Grattis tre vinnare som får filmen med posten:
Åsa Holmkvist, Piteå
Johan Karlsson, Stockholm
Göran Svensson, Göteborg

Vill du vara med och tävla om filmen?
Så här gör du:
skicka ett mail till tavling snabel-a kulturbloggen punkt com
Skriv en motivering till varför just du ska vinna.
Tävlingen avslutas söndag den 2 december kl 10.00. Då måste du ha skickat ditt tävlingsbidrag.
Glöm inte att posta med din vanliga postadress, om du vinner måste vi kunna posta filmen till dig.
Tävlande som inte skickar med sin postadress har ingen chans att vinna.

Arkiverad under: Film, Scen, Toppnytt Taggad som: fantasy, rymden, Scen, science fiction, SciFi, Star Trek, Tävlingar

Filmrecension: Solo: A Star Wars Story – ett riktigt äventyr

21 maj, 2018 by Rosemari Södergren

Filmen släpps på DVD och Blu-ray 24 september 2018.
Här kan du läsa om hur du kan vinna filmen.

Så här gör du om du vill vara med och tävla om filmen:
Maila till
tavling snabel-a kulturbloggen punkt com
Skriv en motivering till varför just du ska vinna.
Tävlingen avslutas söndag den 23 september kl 10.00. Då måste du ha skickat ditt tävlingsbidrag.
Glöm inte att posta med din vanliga postadress, om du vinner måste vi kunna posta filmen till dig.
Tävlande som inte skickar med sin postadress har ingen chans att vinna.
Du måste också ange om du vill vinna filmen som Blu-ray eller DVD.

Här är vår recension av filmen:

Solo: A Star Wars Story
Betyg 4
Svensk biopremiär 23 maj 2018

Ett riktig äventyr. Äntligen. Star Wars-berättelsen om Han Solo är en underbar film som släpps på svenska biografer med elvaårs-gräns. Filmen har faktiskt svensk biopremiär två dagar för den amerikanska premiären. Jag tippar att det här blir sommarens stora biofilm som kommer att få en hög publiksiffra.

Vi får träffa Han Solo som ung, från sin uppväxt och vi får följa honom på några av de äventyr som präglat hans personlighet och vi bakgrundsberättelserna till hur han träffade de vänner och kontakter han har när vi möter honom i den ursprungliga första filmatiserade Star Wars-filmen då han möter Leia och Luke Skywalker. Vi får också veta hur det fantastiska rymdskeppet Millenium Falcon blev hans.

I förhandstexten till filmen skriver filmens svenska distributör:
Stig ombord på the Millenium Falcon och res med till en galax långt, långt borta i “Solo: A Star Wars Story”, ett helt nytt äventyr med galaxens mest älskade smugglare. Genom en serie händelser i den mörka och kriminella undre världen möter Han Solo sin blivande andrepilot Chewbacca och träffar också på den ökände storspelaren Lando Calrissian. Det blir en resa som visar sig bli helt avgörande för en av Star Wars-sagans mest osannolika hjältar.

Därutöver har vi som recenserar filmen uttryckligen ombetts att inte skriva något som avslöjar handlingen. Det har jag full respekt för, jag vill själv helt inte heller veta allt i förväg när jag ser en film första gången.

Han Solo är min, och säkert många andras, favoritkaraktär i Star Wars och jag var lite skeptisk till att Alden Ehrenreich skulle kunna axla den rollen. Harrison Ford är perfekt i rollen som denna busiga smugglare som på ytan låtsas vara med oengagerad än han innerst inne är. Jag har läst i flera artiklar att Harrison Ford sagt att han tycker Alden Ehrenreich är bra i rollen som den yngre Han Solo. Jag håller med. Han har samma glimt i ögat, samma stil på många sätt. I de första scenerna är han så ung att han inte riktigt hunnit få den typiska Han Solo-utstrålningen men en bit in i filmen är han helt rätt.

Kul är det också att Woody Harrelson gör en bra roll som rymdrövaren Tobias Beckett. Thandie Newton är som alltid bra, många känner igen henne från tv-serien Westworld där hon är aktuell som roboten Maeve och från den fjärde säsongen i den hyllade brittiska polisserien Line of Duty. I Solo: A Star Wars Story är hon en tuff rymdsmugglare i samarbete med Harrelsons Becket.

För mig är den här Star Wars-filmen riktigt, riktigt bra. Den har action, den har spänning, den har eftertänksamma scener, stark musik som vibrerar, den har humor och värme och många olika karaktärer, långt långt ut rymden.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Filmrecension, Recension, rymden, Scen, science fiction, Star Wars

Dramaten skickar ut Anna von Hausswolff i rymden

19 januari, 2016 by Redaktionen

annavonhaussw9offdramatenrymden

Anna von Hausswolff intar Dramaten med sin mäktiga musik den 25 januari. Det blir en alldeles speciell konsert med rymden som tema – och som sänds rakt ut i rymden.

Den hyllade och egensinniga artisten Anna von Hausswolff uppträder på Dramatens stora scen med en åtta personer stark orkester. Dramaten har i samverkan med Kvarnbergets amatörradioförening beslutat att musiken ska spelas in och direktsändas ut i rymden via radio.

Tidigare har NASA sänt ut The Beatles låt ”Across the universe” i rymden, och bandet The Ark sände ut sin avskedskonsert via radiovågor. När Anna von Hausswolff ger sig på konceptet gör hon dock rymdsändningen till en integrerad del av sin konsert – hon ska använda inspelade ljud från rymden i musiken som framförs, och scenografin är baserad på astronomi.

Anna von Hausswolff slog igenom 2009 med en smått legendarisk spelning i Annedalskyrkan i Göteborg under Way Out West. Debutalbumet Singing From The Grave kom 2010. På uppföljaren Ceremony 2012 började hon använda kyrkorglar, något hon återkommit till på nya skivan som är inspelad på Sveriges största konserthusorgel i Studio Acusticum i Piteå. The Miraculous, med releasedatum 13 november, är bland annat inspirerad av en speciell plats som varit samlingspunkt för verkliga och mindre verkliga berättelser i Annas släkt, och av Walter Ljungquist bok Källan. Soundet är storslaget och mystiskt.

Förband är BERG (Christian Berg från bandet Kite), som är knuten till Anna von Hausswolffs eget skivbolag Pomperipossa.

Se videon till Evocation, den andra singeln från The Miraculous:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Anna von Hausswolff, Dramaten, rymden

Filmrecension: The Martian – välgjord med fina miljöer men för lite drama

1 oktober, 2015 by Rosemari Södergren

themartian

The Martian
Betyg 3
Svensk biopremiär 2 oktober
Regi: Ridley Scott

Boken Ensam på Mars av Andy Weir blev en storsäljare världen över. På sätt och vis är jag lite förvånad, för boken är inte särskilt bra. Eller rättare sagt: jag tycker inte den är särskilt bra fast å andra sidan är inte alla bästsäljare stor litteratur. Boken handlar om astronauten Mark Watney som blir kvarlämnad på planeten Mars när övriga besättningen tror att han omkommit under en storm. Han tvingas överleva på det som finns där, han måsta vara extremt sparsam med såväl vatten som syre och mat. Boken är ganska långsam första halvan som består av dagboksanteckningar av Mark där han redogör hur han löser olika tekniska problem.

Han skrev boken i bloggform i början och fick väldigt många kommentarer av kunniga tekniker och rymdforskare – boken är därför säkert högst intressant för den som är teknikintresserad. Boken har ingen vanlig dramaturgi, där är knappt några konflikter. Konflikter är ju vad som bär berättelser och för handlingar framåt.

I boken, liksom i filmen, är den konflikt som bär historien människans kamp mot naturen och människans kamp att behärska rymden. Det finns några smärre småkonflikter mellan politiker och olika tekniker på jorden när människorna på jorden upptäckt att Mark är vid liv och räddningsexpeditionen förbereds. Men alla människor är ändå väldigt välmenande och samarbetar, ja till och med över nationsgränser. Kina har en stor biomarknad och som filmen utvecklats med kinesiska tekniker öppnar den säkert portarna till en storpublik i Kina. Miljontals mil bort från Mars jobbar NASAs forskare dygnet runt med att hitta ett sätt att få hem honom och besättningen planerar samtidigt en livsfarlig räddningsaktion. Världens befolkning är alla engagerade i Watneys öde och tillsammans är vi starka, är filmens vackra budskap. Men det haltar. För film behöver mer dramaturgi än kamp mot en opersonlig natur och rymd för att engagera. Filmen är två timmar och tjugo minuter och det blir lite segt utan drama.

themartian_,mattdamonMatt Damon spelar Mark som blir kvarlämnad på Mars. Det är ett lyckat drag att besätta rollen med Matt, en av världens absolut duktigaste skådespelare. Han är helt rätt i rollen och bär en stor del av filmen.

I rollistan är flera duktiga skådespelare som Sean Bean, Jeff Daniels, Donald Glover, Kristen Wiig och Kate Mara. Skådespelarna är en av filmens styrkor.

Pressvisningen jag såg var i 3D och filmen använde 3D helt rätt, utan överdrivna effekter för syns skull. Rymdfilmer passar extra bra att visas i 3D. Bilderna är oerhört snygga, fotona och miljöbilderna är en av filmens behållningar. Filmskaparna har skickligt byggt upp miljöer på Mars och i rymden.

När jag gick från pressvisningen hörde jag några andra som varit på den diskutera filmen. De menade att den hade en del saker som inte stämde. Som att ena stunden konstaterades det att det inte gick att kommunicera mellan Mars och Jorden och sedan gick det plötsligt. Jag håller inte riktigt med om det, jag tyckte att det visades en förklaring till detta. Men det gick dock rätt snabbt med den förklaringen – och redan det att en del tittare uppfattade det som att en del saker inte hängde ihop, det är ett minus som drar ned betyget från 4 till 3.

Det är lite lustigt att Nasa nu i dagarna upptäckt att det finns vatten på Mars och därför chans att där finns någon form av liv. I boken och i filmen finns det inte vatten på mars och inte någon tanke på att där skulle kunna finnas någon form av liv. Är filmen därför helt fel ute, har vetenskapen redan hunnit ikapp den eller är den perfekt placerad i tid, att nu Mars är högaktuellt och vi därför kommer att engagera oss i filmen?

För min del är jag inte någon tekniknörd och jag tycker en film behöver mer av drama för att engagera mig. Däremot är det välgjord med fina miljöer och duktiga skådespelare, dock lite för lång.

martian

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: astronaut, Filmrecension, mars, Matt Damon, rymden, Scen, The Martian

Prometheus, recensionen till filmen som lär få många Oscarnomineringar för teknik och ljud

1 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Prometheus
Betyg 4
Sverigepremiär 1 juni

En varelse med vältränade muskler står i en värld som med mycket hav och stora vattenfall. Det känns som en slags ursprungstid – som innan jorden fått kontinenter. Varelsen stoppar något i munnen som gör att han faller i vattnet och där delas sig i miljarder små dna-spiraler som sätter fart på skapelsen.

Prometheus, Ridley Scotts på förhand väldigt upphaussade rymdepos, börjar oerhört storslaget. Tillsammans med musik och stora rena filmsvep över en orörd värld pirrar det av förväntan när filmen startar.

Noomi Rapace spelar huvudrollen, Elizabeth Shaw, en forskare under 2090-talet som under utgrävningar i berg i Skottland hittar inristade tecken och grottmålningar. Forskningsgruppen är övertygade om att de hittat en ledtråd till mänsklighetens ursprung: varelser från rymden ska i grottmålningarna lagt ledtrådar till var mänskligheten kan hitta sina skapare.

En rik man utrustar en expedition som beger sig ut i rymden till den planet där de varelser som skapat människorna ska finnas.

Flera intressanta filosofiska och existentiella frågeställningar tas upp. Det är intressanta paralleller mellan människans förhållande vill vad människan skapar och gudarnas förhållande till vad de skapat. En intressant frågeställning som Noomi Rapace karaktär tar upp är: Vem skapade de som skapade oss?

Rymdresan är fantastiskt filmad. Rymdskildringar passar 3D-tekniken så bra för. Michael Fassbender spelar en människolik robot – och som alltid är Fassbender så rätt i sin roll. Roboten är så lik en människa som något kan bli, men förutsätts inte ha känslor, eftersom han inte har någon själ. Fassbenaer låter oss ana att denna människans skapelse ändå kan ha känslor, djupt därinne.

Michael Fassbender lär få en Oscarnominering för sin roll. Filmen lär få flera Oscarnomineringar för tekniken och för musiken och ljudet. Noomi Rapace visar än en gång att hon är en stor skådespelare. Om rolltolkningen räcker för en Oscar

Men när rymdskeppet kommer fram till målet: den planet där skaparna ska finnas då faller filmen och blir en blandning av skräckfilm och rymdaction. Det är synd för om filmen hållit lika bra kvalitet i andra delen som i första delen hade Prometheus blivit ett klassiskt rymdepos tillsammans med Stanley Kubricks 2001. Dock ger jag filmen betyg 4 eftersom första halvan håller så hög kvalitet och skådespelarna står för gedigna prestationer. Bilderna är fantastiska, ljudet suveränt och 3D-tekniken används sparsmakat och intelligent.

Namnet på filmen kommer från den grekiska mytologin. Från Wikipedia om myten:
Prometheus var i grekisk mytologi en titan och son till Iapetos och dennes hustru Klymene. Namnet betyder “den som tänker före” och han var bror till Epimetheus, “den som tänker efteråt” (det vill säga, den omdömeslöse). Han var även bror till Atlas, “den uthållige” eller “bäraren”.
Prometheus beskrivs som intelligent och till och med slug. Från första början stod han i opposition till de högsta gudarna med Zeus i spetsen. Brodern Epimetheus var ansvarig för att ge positiva egenskaper åt varje djur. När det blev människans tur fanns det inget kvar att ge henne. Prometheus tyckte då att människan var överlägsen alla andra djur och beslöt att ge henne en gåva som inget annat djur hade. Han beslöt därför att stjäla elden från gudarna och ge den till människorna. För detta tilltag blev han bestraffad genom att bindas vid en klippa (på berget Kazbek i Georgien) där en örn ständigt hackade ut hans lever som dock ständigt växte ut igen. Enligt myten om Herakles, då denne skulle hämta de gyllene äpplena, sköt han med sin pil ned örnen och befriade Prometheus från hans fjättrar.
Zeus förbud mot mänsklighetens nytta av eldens upptäckt kallades av grekerna för den oligarkiska principen.

Relaterat: Recension i DN och DN1 och DN intervjuar Noomi Rapace. Recension i SVD och kändishyllartext i Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om Prometheus, film, Noomi Rapace, Michael Fassbender, filmrecension, filosofi, rymden, science fiction, existentiell frågor

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Existentiell fråga, Filmrecension, filosofi, Michael Fassbender, Noomi Rapace, Prometheus, rymden, Scen, science fiction

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Gå till sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casino utan svensk licens

Nytt

Lyssna: Foo Fighters – Waiting On A War

Foo Fighters har släppt ”Waiting On A … Läs mer om Lyssna: Foo Fighters – Waiting On A War

Henrik Schyfferts “Spring Uje spring” får Svenska Filmkritikers pris för bästa film 2020

Svenska Filmkritikerförbundet tilldelar … Läs mer om Henrik Schyfferts “Spring Uje spring” får Svenska Filmkritikers pris för bästa film 2020

Filmrecension:

Om Inga Titel: Om Inga Betyg: 3 Visas på … Läs mer om Filmrecension:

Lyssna: Passenger – Songs for the Drunk and Broken Hearted

Mike Rosenberg, känd under artistnamnet … Läs mer om Lyssna: Passenger – Songs for the Drunk and Broken Hearted

Lyssna: The Confusions – Tangerine Sky

The Confusions har släppt en ny singel: … Läs mer om Lyssna: The Confusions – Tangerine Sky

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in