• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Prometheus

Den fjättrade Prometheus – scenkonst med betoning på konst

25 oktober, 2015 by Rosemari Södergren

prometheusstorabilden

Den fjättrade Prometheus
Av Aischylor
Översättning Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson
Regi, bearbetning och scenografi Karl Dunér
Peruk och mask Lena Strandmark
Kostym Helle Carlsson
Ljus Jenny André
Premiär 24 oktober 2015, Elverket, Dramaten

prometheus1När regissören Karl Dunér tar sig an det 2.500 år gamla grekiska dramat Den fjättrade Prometheus blir det scenkonst med stor betong på konst. Karl Dunér är en regissör som är verksam inom teater, opera och bildkonst. Den trefaldiga grunden han står på märks i allra högsta grad i uppsättningen av ”Den fjättrade Prometheus” som talar till flera sinnen och där scenbilderna är som konstverk i sig som berättar något för oss på flera plan. Det är snyggt, elegant, starkt, vackert och berörande.

Prometheus tillhörde gudarnas familj men gav ljus åt människorna, han gav dem hopp och ett bättre liv genom att han gav dem elden. Gudarnas och världens härskare Zeus blev rasande och gav Prometheus ett grymt straff. Det kostar att hjälpa de utsatta, att utmana den rådande makten. Prometheus blev fastkedjad för evigt vid en klippa vid ett brant stup. Så kallade vänner till honom kom för att hjälpa honom. Hjälpen bestod i att de försökte övertala honom att böja sig för Zeus. Ja det känner vi väl igen? Att böja sig för makten är väl ett bekvämt sätt att slippa plågor och kval? Det är jobbigare att stå emot och kämpa.

prometheus2Prometheus är ett grekiskt drama skrivet för 2.500 år sedan av Aischylos. Ändå går det lätt att se att människan är likadan idag som då. Ändå görs det inte övertydligt. Karl Dunér kanske inte ens har som huvudsyfte att få oss att dra paralleller till dagens värld. Det är skönt, han lämnar över tolkningen åt oss. Det är befriande efter att på senare tid sett så många teaterföreställningar där klassiker förs över till vår tid och vi får tolkningen av dramat i vår tid alltför övertydligt. Som om många regissörer inte litar på teaterbesökarna, att vi själva kan dra slutsatser till våra liv och vårt samhälle idag.

Musiken är en annan viktig pelare som bygger upp föreställningens helhet. Musiken är från Schubert och en rad av Schuberts sånger får nya ord från Aischylos drama. Musiken framförs av en tolvsträngad harpa, en orgel med tolv pipor och ett sjävspelande piano. Det är som om Schuberts musik var skriven till detta grekiska drama. Dramat passar perfekt ihop med musiken.

Forskningen tror att ”Den fjättrade Prometheus” är den andra pjäsen i en trilogi. De övriga två har inte hittats i sin helhet. Regissören har valt att låta oss få de små ord och korta meningar framförda som hittats till ingångspjäsen och avslutningspjäsen. De är fascinerande att få bara korta delar framförda och vår egen fantasi får ta vid. Det är ju en bild, eller metafor, för vad teater eller för den delen all konst och kultur egentligen är. Vi får alltid bara ett liten axplock från vad någon försökt förmedla.

prometheus4Några dagar före den här premiären hade Dramaten premiär på stora scenen på Mattias Anderssons version av Dostojevkijs ”Idioten”. En ovanligt stor andel av den premiärpubliken var ungdomar i gymnasieåldern. Mattias Andersson har i många år lockat en ung publik till sina uppsättningar på Göteborgs scener. ”Den fjättrade Prometheus” hade ju en helt annan medelålder på sin publik där jag bland annat såg många kända kulturpersonligheter. Först tänkte jag att ”Den fjättrade Prometheus” inte är den bästa föreställningen för att locka ungdomar, att dess målgrupp mer är den teatervana personen. När jag tänkt något varv till på föreställningen har jag ändrat mig. Eftersom scenbilderna är en viktig del i vad föreställningen säger kan den mycket väl tala till unga vuxna. Absolut. Att den intresserar en publik som kan sin teater- och litteraturhistoria är en sak, men den kan mycket väl tala till den som inte kan den grekiska teaterhistorien.

En viktig pelare som föreställningen vilar på är skådespelarna, där regissören har gjort rollbesättning som passar perfekt. Torkel Peterson som en evige upprorsmakaren Prometheus talar med hela kroppen, med miner, kroppspråk, rösten och sången. Lotta Tejle är körledare och går in i flera andra roller liksom övriga ensemblen Elin Klinga, Hans Klinga och Anna Björk. De är samspelta som få på en premiär.

Aischylos tragedi ”Den fjättrade Prometheus” skrevs för mer än 2.500 år sedan och den sätts inte så ofta upp. Det lär vara första gången den sätts upp på Dramaten. I Karl Dunérs regi blir den ett konstverk och en tragedi med en hel del underfundig komedi inblandad. Dunér säger själv inför premiären i ett pressmeddelande:

– Prometheus är guden som trotsar gudarna, både stolt hjälte och ilsken outsider. Han gör sin resa till oss från de gamla grekerna, och fortsätter att locka och irritera, charma och provocera, säger Karl Dunér.

Körledarinnan/ Kör Lotta Tejle
Våld/ Io/ Herakles/ Kör Anna Björk
Hefaistos/ Okeanus/ Kör Hans Klinga
Makt/ Hermes/ Kör Elin Klinga
Prometheus Torkel Petersson

 

prometheus9

Arkiverad under: Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Aischylos, drama, Konst, Prometheus, rebell, Scenkonst, Teater, Teaterkritik

Prometheus, recensionen till filmen som lär få många Oscarnomineringar för teknik och ljud

1 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Prometheus
Betyg 4
Sverigepremiär 1 juni

En varelse med vältränade muskler står i en värld som med mycket hav och stora vattenfall. Det känns som en slags ursprungstid – som innan jorden fått kontinenter. Varelsen stoppar något i munnen som gör att han faller i vattnet och där delas sig i miljarder små dna-spiraler som sätter fart på skapelsen.

Prometheus, Ridley Scotts på förhand väldigt upphaussade rymdepos, börjar oerhört storslaget. Tillsammans med musik och stora rena filmsvep över en orörd värld pirrar det av förväntan när filmen startar.

Noomi Rapace spelar huvudrollen, Elizabeth Shaw, en forskare under 2090-talet som under utgrävningar i berg i Skottland hittar inristade tecken och grottmålningar. Forskningsgruppen är övertygade om att de hittat en ledtråd till mänsklighetens ursprung: varelser från rymden ska i grottmålningarna lagt ledtrådar till var mänskligheten kan hitta sina skapare.

En rik man utrustar en expedition som beger sig ut i rymden till den planet där de varelser som skapat människorna ska finnas.

Flera intressanta filosofiska och existentiella frågeställningar tas upp. Det är intressanta paralleller mellan människans förhållande vill vad människan skapar och gudarnas förhållande till vad de skapat. En intressant frågeställning som Noomi Rapace karaktär tar upp är: Vem skapade de som skapade oss?

Rymdresan är fantastiskt filmad. Rymdskildringar passar 3D-tekniken så bra för. Michael Fassbender spelar en människolik robot – och som alltid är Fassbender så rätt i sin roll. Roboten är så lik en människa som något kan bli, men förutsätts inte ha känslor, eftersom han inte har någon själ. Fassbenaer låter oss ana att denna människans skapelse ändå kan ha känslor, djupt därinne.

Michael Fassbender lär få en Oscarnominering för sin roll. Filmen lär få flera Oscarnomineringar för tekniken och för musiken och ljudet. Noomi Rapace visar än en gång att hon är en stor skådespelare. Om rolltolkningen räcker för en Oscar

Men när rymdskeppet kommer fram till målet: den planet där skaparna ska finnas då faller filmen och blir en blandning av skräckfilm och rymdaction. Det är synd för om filmen hållit lika bra kvalitet i andra delen som i första delen hade Prometheus blivit ett klassiskt rymdepos tillsammans med Stanley Kubricks 2001. Dock ger jag filmen betyg 4 eftersom första halvan håller så hög kvalitet och skådespelarna står för gedigna prestationer. Bilderna är fantastiska, ljudet suveränt och 3D-tekniken används sparsmakat och intelligent.

Namnet på filmen kommer från den grekiska mytologin. Från Wikipedia om myten:
Prometheus var i grekisk mytologi en titan och son till Iapetos och dennes hustru Klymene. Namnet betyder ”den som tänker före” och han var bror till Epimetheus, ”den som tänker efteråt” (det vill säga, den omdömeslöse). Han var även bror till Atlas, ”den uthållige” eller ”bäraren”.
Prometheus beskrivs som intelligent och till och med slug. Från första början stod han i opposition till de högsta gudarna med Zeus i spetsen. Brodern Epimetheus var ansvarig för att ge positiva egenskaper åt varje djur. När det blev människans tur fanns det inget kvar att ge henne. Prometheus tyckte då att människan var överlägsen alla andra djur och beslöt att ge henne en gåva som inget annat djur hade. Han beslöt därför att stjäla elden från gudarna och ge den till människorna. För detta tilltag blev han bestraffad genom att bindas vid en klippa (på berget Kazbek i Georgien) där en örn ständigt hackade ut hans lever som dock ständigt växte ut igen. Enligt myten om Herakles, då denne skulle hämta de gyllene äpplena, sköt han med sin pil ned örnen och befriade Prometheus från hans fjättrar.
Zeus förbud mot mänsklighetens nytta av eldens upptäckt kallades av grekerna för den oligarkiska principen.

Relaterat: Recension i DN och DN1 och DN intervjuar Noomi Rapace. Recension i SVD och kändishyllartext i Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om Prometheus, film, Noomi Rapace, Michael Fassbender, filmrecension, filosofi, rymden, science fiction, existentiell frågor

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Existentiell fråga, Filmrecension, filosofi, Michael Fassbender, Noomi Rapace, Prometheus, rymden, Scen, Science fiction

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Klimatet i terapi – alla vägar att hitta sig själv är användbara och till hjälp

Klimatet i terapi Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Klimatet i terapi – alla vägar att hitta sig själv är användbara och till hjälp

Gör avtryck med egentillverkad spontanitet på första soloalbumet – Dreams av Adam Forkelid

Adam Forkelid Dreams 4 Inspalad … Läs mer om Gör avtryck med egentillverkad spontanitet på första soloalbumet – Dreams av Adam Forkelid

Innerlig och svängig vokaljazz i förstklassigt utförande – Rigmor Gustafsson / Erik Söderlind i Råda Rum

7/11 2025 Råda Rum i … Läs mer om Innerlig och svängig vokaljazz i förstklassigt utförande – Rigmor Gustafsson / Erik Söderlind i Råda Rum

Teaterkritik: Eriks och Elisabeths semester – en tragikomisk show om livets svindlande vägar

Eriks och Elisabeths semester Manus och … Läs mer om Teaterkritik: Eriks och Elisabeths semester – en tragikomisk show om livets svindlande vägar

Teaterkritik: Orosdanser – nutida koreografi över vår kollektiva oro

Orosdanser Manus och regi Ada … Läs mer om Teaterkritik: Orosdanser – nutida koreografi över vår kollektiva oro

Berörande och bildande med komisk knorr – Musikalisk presentation av två visböcker, Lunchteater med Martin Bagge & David Anthin

v 45 4-7/11 2025 Lunchteatern … Läs mer om Berörande och bildande med komisk knorr – Musikalisk presentation av två visböcker, Lunchteater med Martin Bagge & David Anthin

Filmrecension: Nord – vackert och magiskt

Nord Betyg 4 Svensk biopremiär 7 … Läs mer om Filmrecension: Nord – vackert och magiskt

Tre religioner, en berättelse – premiär för Abrahams barn

Johan Gry i monologen Abrahams barn. … Läs mer om Tre religioner, en berättelse – premiär för Abrahams barn

Filmrecension: Bugonia – årets hittills bästa film

Bugonia Betyg 5 Svensk biopremiär 31 … Läs mer om Filmrecension: Bugonia – årets hittills bästa film

Formidabel bedrift berör – A Letter to Eje Thelin med Göteborg Jazz Orchestra & Nils Landgren

Göteborg Jazz Orchestra och Nils … Läs mer om Formidabel bedrift berör – A Letter to Eje Thelin med Göteborg Jazz Orchestra & Nils Landgren

Det jazziga överväger när arvet från groove-pionjärer delikat förvaltas – Headhunters hos Playhouse

5/10 2025 Valand i Göteborg … Läs mer om Det jazziga överväger när arvet från groove-pionjärer delikat förvaltas – Headhunters hos Playhouse

En bok om hösten – höstmys mellan pärmar

Titel: En bok om hösten Text, bild … Läs mer om En bok om hösten – höstmys mellan pärmar

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in