Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kristina Lugn

Premiär för Silver Star i regi av Mattias Nordkvist på Göteborgs stadsteater

by


Beata Hedman och Marie Delleskog i Silver Star som har premiär den 11 oktober. Foto: Jonas Kündig.

Mattias Nordkvist, som senast stod för regin av En alldeles särskild dag, återvänder nu till Lilla Scen på Göteborgs stadsteater. Den här gången regisserar han Silver Star av Kristina Lugn. Premiär 11 oktober 2025.

Ett pressmeddelande berättar:
– Silver Star är en oerhört rörande historia kring en ung och en äldre kvinna. Vi är inte så bortskämda med den här typen av historier på scen, om ensamhet och åldersspann just bland kvinnor. Det var det som först tog tag i mig. Sen är ju Kristina Lugns språk så fantastiskt, och här finns både väldigt mycket humor och ett existentiellt djup, säger Mattias Nordkvist.

Silver Star handlar om Alfhild, ingens mamma och Camilla, ett snedsprång. De möts i en park mitt i natten. Trots skillnad i ålder visar de sig vara förunderligt lika. Camilla har rymt från sin mamma och Alfhild från sin soffgrupp. Och båda längtar de. Efter en pappas kärlek. Efter att få följa Silver Star, den vita hästen vid grinden till drömmarnas rike. Kanske ska de öppna ett nattcafé ihop? På känt Kristina Lugnskt manér, melankoliskt, poetiskt och med drastisk humor, blir den existentiella ensamheten lite mindre ensam.

I Stadsteaterns uppsättning möter ensemblens senaste tillskott Beata Hedman erfarna Marie Delleskog.
– Att som regissör få se Beata och Marie arbeta så fint tillsammans med samma iver och längtan efter att få berätta är ljuvligt. Plötsligt är det som om ålder inte finns, bara ett gemensamt arbete, säger Mattias Nordkvist.

Samtal med gäster på temat ensamhet kommer att hållas efter vissa föreställningar.

Silver Star
Premiär 11 oktober 2025 Lilla Scen, Göteborgs stadsteater
Av Kristina Lugn
Regi Mattias Nordkvist
Skådespelare Marie Delleskog, Beata Hedman
Scenografi och kostymdesign Mattias Nordkvist
Maskdesign Elin Bergström
Dramaturg Sisela Lindblom
Förlag Colombine Teaterförlag

Mattias Nordkvist är regissör och skådespelare, och ingår i Göteborgs Stadsteaters fasta ensemble. Han har tidigare stått för regin av uppsättningar som Stenen (2010), Leka med elden (2013) och Främlingen (2014-2015) på Stadsteatern, Natten är dagens mor (2022) på Byteatern i Kalmar och nu senast En alldeles särskild dag som spelas på Lilla Scen.

Marie Delleskog ingår i Göteborgs Stadsteaters fasta ensemble och har medverkat i en lång rad uppsättningar under sina mer än 40 år på teatern. Senast, våren 2025, medverkade hon i Bernardas hus. Hon spelar också återkommande såväl på Stadsteatern som på turné i Var är min man? en föreställning om en kvinna vars man har insjuknat i Alzheimers sjukdom. Marie Delleskog är även konstnärlig ledare för Dagens Lunchteater.

Beata Hedman är utbildad vid Stockholms konstnärliga högskola där hon bland annat stod för dramatisering och regi av, och medverkan i Ett år av vila och avkoppling efter Ottessa Moshfeghs roman. Hon har även medverkat i Hur känner du att du är rädd? på Orionteatern och i Kretsen – om Hilma af Klint på Kulturhuset Stadsteatern samt i Rosens namn på Uppsala Stadsteater. Våren 2025 spelade Beata Hedman en av rollerna i Bernardas hus på Stadsteatern.

Grattis Kristina Lugn, årets Karamelodiktstipendiat

by

ks

Kristina Lugn fick årets Karamelodiktstipendium, stipendiet som delas ut som en hyllning och ett minne av Povel Ramel, Sveriges förmodligen främsta språkekvilibrist genom tiderna. Nytt för i år är att priset inte bara delas ut av Povel Ramelsällskapet utan också av SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare ) och Stallbröderna.

Under traditionellt högtidliga former delades stipendiet ut på Sollidenscenen på Skansen. Stipendiaten och Povel Ramel hyllades av en konsert före utdelningen med flera av stipendiets tidigare mottagare, som Louise Hoffsten, Claes Eriksson från Galenskaparna/Aftershave och The Real Group.

Pristagaren fick tåga in från restaurangen mittemot scenen, övertäckt av en röd-och-vitrandigt duk i lysande karamellfärg och i priset ingick också en strut med karameller på två kilo.

– Jag vet inte vad jag ska säga, jag känner mig blyg och jag var osäker på om jag skulle vara igenkänd, sade stipendiemottagaren Kristina Lugn ödmjukt.
– Tack publiken för att ni applåderade, lade hon till.

Kristina Lugn är onekligen ett populärt och uppskattat val av pristagare och också vi från Kulturbloggen ställer oss upp för stående ovationer och hyllar valet av stipendiat. Kristina Lugn är helt klart en av våra stora språkliga ekvilibrister, vilket hon nyligen om igen visade med sin senaste teaterpjäs (Hej, det är jag igen) som hade premiär i våras på Dramaten. Du kan läsa vår recension av den föreställningen här.

Povel Ramel var en briljant textförfattare och jag önskar att några av våra nutida duktiga skådespelare och regissörer och musiker gjorde en ny föreställning, byggd på hans produktion. Enligt hans dotter, Lotta Ramel, har Povel Ramel skrivit 960 låtar, så det finns ju en del att välja mellan.

Juryns motivering för Kristina Lugn som årets stipendiat: För att hon med sitt egenartade sinne för skönheten i det obegripliga – humoristiskt och drastiskt – berör till eftertanke och engagemang. Med poetens känsla och till vår fröjd och berusning, lyckas hon få oss att bättre förstå det svenska språket.

OM KARAMELODIKTSTIPENDIET
Karamelodiktstipendiet ges en förnyare av det svenska språket eller för framstående gärningar inom musiken. Sedan 2013 delas Karamelodiktstipendiet ut på Poveldagen på Skansen av Povel Ramel-sällskapet, Sällskapet Stallbröderna och SKAP, Sveriges kompositörer och textförfattare.

Stipendiet, som instiftades av Povel Ramel 1982 i samband med att han fyllde 60 år, består av en stor strut karameller och en summa pengar som gör mottagaren ”ekonomiskt oberoende resten av dagen”. Utdelningen sker i år för 32:a gången.

I juryn sitter Lotta Ramel, Lotta Bromé, Tomas Alfredson, Claes af Geijerstam, Pernilla Skifs och Torgny Söderberg.

Foto: Lena Dahlström
ks2

ks3

ks4

ks5

ks6

ks7

ks8

ks9

ks10

Stulna Juveler på Stockholms stadsteater – underhållande och vemodig

by

Stulna juveler

Stulna Juveler
Stockholms stadsteater, Stora scenen
Premiär den 16 augusti 2013

Bekännelselyrikens drottning med stort rött hårburr har gått i terapi i många år. Huvudpersonen i Kristina lugns Stulna Juveler – Majvor Lysén-Axén – har många drag från sin skapare. Hon lever genom sin poesi, men nu när hon har blivit upp över öronen förälskad i sin terapeut ska hon sluta skriva.

Föremålet för Majvors översvallande kärlek är psykoanalytikern Rune Nylander som, trots att han själv är oförmögen att älska, har råkat fria till Majvor. Hon är dock inte ensam om att falla för Rune – det är något som de flesta av hans patienter verkar göra. Han har också en trogen beundrarinna i sin sekreterare Linnea, som bor och arbetar i Runes kombinerade hem och mottagning. Där bor också Runes vuxna dotter Camilla, som inte kan frigöra sig från sin döda mor, och snart kommer Majvors dotter Signelill som genast väcker Runes åtrå mer än sin mor. Även journalisten Eva-Lena Hastig, som kommer för att göra ett reportage, påverkas av Runes charm.

Den omsvärmade cynikern Rune spelas av Lennart Jähkel, som alltid duktig i rollen som karlakarl med långt till sina känslor. Gunilla Röör gör en imponerande prestation som den melodramatiska Majvor. Jacob Eklund överraskar som den timide Gillis Ignell, en blivande psykoanalytiker som jobbar för Rune men längtar efter att ta med sig Camilla till vardagslivet i sin tvåa i Blåsut.

Stulna Juveler är en färgstark och poetisk föreställning med surrealistiska inslag. Musiken bidrar till pjäsens David Lynch-stämning. Den enkla scenografin, med mycket vitt samt flera dörrar och öppningar runt scenen, får liv av den stora bildskärm som visar rofyllda och ödsliga miljöer med blommor och träd som rör sig i vinden. Ibland bryts en allvarsam scen av att skådespelarna brister ut i sång – som till exempel den hurtfriska ”Men om vi bara tänker så: det här var roligt, det måste gå – det finns ingenting som är svårt att förstå…”

Dialogen är njutbar, även om den i första akten närmar sig buskisnivån emellanåt. Andra akten har en djupare symbolik, där huvudpersonernas självfixering och instängdhet blir allt tydligare. Ingen av karaktärerna bryr sig egentligen om eller har någon ambition att nå fram till de andra. Så även om de nära tre timmarna med ensemblen i Stulna Juveler är underhållande, så är det en ganska vemodig föreställning.

Av Kristina Lugn
Regi Åsa Kalmér
Scenografi Åsa Kalmér och Ann Bonander-Looft
Kostym Ann Bonander-Looft
Ljus Patrik Bogårdh
Mask Susanne Von Platen
I rollerna
Rune Nylander Lennart Jähkel
Majvor Lysén-Axén Gunilla Röör
Camilla Nylander Hanna Roth
Linnea Blomgren Vanna Rosenberg
Gillis Ignell Jakob Eklund
Eva-Lena Hastig Lilian Johansson
Signelill Sandra Redlaff

Foto: Louise Billgert

Allan Edwalls och Kristina Lugns Det sitter någon på vingen på Riksteaterturne

by

Det sitter_fotograf_erik_nilsson

Det sitter någon på vingen bygger på sånger av Allan Edwall och dikter av Kristina Lugn och är en kärleksförklaring till människan och hennes tillkortakommanden. Föreställningen har tidigare spelats på Teater Brunnsgatan Fyra och på Parkteatern i Stockholm. Nu framförs den av Riksteatern med premiär i Hemse den 13 februari.

Riksteatern skriver i ett pressmeddelande:

Tre änglar reser genom ett Sverige i förändring. Deras uppdrag är att höra hur människorna har det för att därefter rapportera sina iakttagelser till högsta instans. Hur står det egentligen till med människornas välfärd? Vad ska stå i verksamhetsberättelsen om Sverige?

Riksteatern tar våren 2013, i samarbete med Selma Produktion och Teater Brunnsgatan Fyra, ut den hyllade Det sitter någon på vingen på turné i Sverige. Det blir en resa genom Allan Edwalls och Kristina Lugns universum, där Fredrik Söderberg gett Edwalls musik ny kostym och lekfull karaktär.

För regin står Jacob Hirdwall och medverkar gör Tobias Ekstrand, Fredrik Söderberg och Andreas Liljeholm.

– Jag har ända sedan jag började arbeta med föreställningen velat åka ut i Sveriges landsändar, städer, bygdegårdar, föreningar och teatrar. I en tid när demokratiska värden sats på spel behöver vi alla en släng av Edwall och Lugn. En kram i vintermörkret som gör att vi känner oss mindre ensamma, säger Andreas Liljeholm som också står för dramatiseringen.

Med: Andreas Liljeholm, Tobias Ekstrand och Fredrik Söderberg
Dramatisering: Andreas Liljeholm
Musikarrangemang och ljuddesign: Fredrik Söderberg
Regi: Jacob Hirdwall
I samarbete med Selma Produktion och Teater Brunnsgatan Fyra.

Foto: Erik Nilsson