Betyg 5

Det ultimata festivalbandet, Amyl and the sniffers, där sångarna Amyl Taylor har energi för ett kärnkraftverk. Hon är överallt, kommer in med två röda muggar i händerna, kanske är det red bull, för sen har hon fått vingar och flyger omkring på scenen, framför scenen och alla andra ställen du kan tänka dig.
Det är punk som den kunde vara från 1977, enkel och ska bara höras på hög volym. Det crowdsurfas och publiken har uppenbart svårt att stå still. När en man surfar på publiken iförd en super-mario dräkt blir jag ändå påmind att det inte är 1977 utan 2023. De var i Sverige 2019 och spelade i Hagabion på Way Out West 2018.
Nu är tältet totalt packat, inte en plats kvar. En vanlig show med Amyl och kompani är cirka 40 minuter lång, så en perfekt tid för en festival. Det är musik som jag blir glad av, och energin är smittande. Ramlar ut från tältet efter överkörningen och bara ler.
