Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

EU

EU har tagit första steget till att döda det fria Internet

by

Det ska bli förbjudet att länka till upphovsskyddat material. Och det ska installeras filter som söker igenom Internet efter brott mot reglerna – helt enkelt censur.

Förslaget innebär bland annat att den som länkar till en sida med exempelvis en tidningsartikel ska kunna få betala böter.

Europaparlamentet ska rösta om utskottets direktiv i höst. Om parlamentet röstar igenom utskottets förslag (vilket inte alls är omöjligt då parlamentet oftast går på utskottens förslag).

Det kommer då att bli förbjudet att dela med sig av videoklipp eller Spotify-länkar i Facebook. Frågan är hur Google kan hantera sökningar? Troligen kommer reglerna inte att drabba dessa stora aktörer utan det blir de mindre aktörerna, mindre sajter och hemsidor, som drabbas.

Debattören Amelia Andersson som varit parlamentariker för Piratpartiet säger till Dagens Nyheter att större aktörer som Facebook kommer att sluta avtal med rättighets-organisationer så att användare kan publicera material obehindrat.

Att EU-politikerna kan ta ett sådant här beslut visar att de inte förstår vad Internet är. Internet är länkar. Det är vad Internet handlar om.
Omröstningens resultat visar också tydligt att EU-politikerna sitter i de stora kommersiella underhållningsföretagens knän, de storföretag som kan begära miljarder i skadestånd av små fattiga fildelare.

Det här är sorgligt, bedrövligt och EU-parlamentet är på väg att vrida tillbaka tiden, att stoppa utvecklingen. Tänk om klostren hade gjort så när boktryckarkonsten kom – för att då hade klostren inte längre makten över bokutgivningen. På klostren skrevs böcker för hand. Boktryckarkonsten revolutionerade samhällena och gav många fler möjlighet att nå ut med sina tankar. Nu har EU tagit ett stort steg för att stoppa en utveckling av människors möjlighet att yttra sig.

Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley är kritisk till förslaget och säger till Sveriges Radio.
– Det riskerar att bli till en form av filter som innebär att man självcensurerar sig och att allt material måste granskas från början, säger han.

Venezuela och Nicaragua, enda länderna som vågar stödja Snowden?

by

venezuela-flag

Det är en skam för västvärlden att ingen land vågar ge Edward Snowden asyl, skrev jag i ett inlägg igår. Så tog det en dag och nu har i alla fall två länder vågat erbjuda Snowden asyl. Fast de två länderna som nu erbjuder Snowden asyl är Venezuela och Nicaragua, kanske inte två länder som ska kategoriseras som västvärlden.

Ur Expressen:
I ett officiellt uttalande under gårdagen sa Nicaraguas president Daniel Ortega att hans regering är villiga att ge Snowden politisk asyl “om omständigheterna tillåter det.”, rapporterar Sky News.
– Vi är öppna och hyser respekt för rätten till asyl, och det är självklart att om omständigheterna tillåter så skulle vi med glädje ge Snowden asyl här i Nicaragua, sa Ortega under framförandet, enligt Sky News.

Edward Snowden är den unge man som avslöjat hur USA avlyssnar världens epost och framför allt avlyssnar EU-länderna. Några länder som verkligen borde ställa upp just för Snowden är ju EU-länderna. Eller så är EU-ländernas makthavare införstådda med att USA avlyssnar oss och är nöjda med det.

I Sverige har vi ju FRA-lagen som ger makten rätt att avlyssna medborgarnas epost och telefonsamtal. Att Sverige därför inte erbjudit Snowden en fristad är därför naturligt. Det är faktiskt riktigt sorgligt att makthavande politiker i så många partier stöder FRA-lagen.

EU:s makthavare borde vara upprörda över den amerikanska avlyssningen. På måndag var det tänkt att EU skulle diskutera spionaget med USA. Men Sveriges utrikesminister Carl Bildt satte stopp för det, uppger Aftonbladet:
På måndag inleds de första samtalen mellan EU och USA sedan NSA-avslöjandet.
Man ska undvika frågor om spionage och avlyssning – istället ska man diskutera datasäkerhet.
Sverige och Storbritannien satte stopp för just de frågorna, skriver The Guardian.

Varför är det så tyst om att allt du SMS:ar och pratar i telefon ska lagras för myndigheterna? (datalagringsdirektivet)

by

Datalagringsdirektivet innebär att alla som har en mobiltelefon i fickan kommer att behöva finna sig i att information om var de befinner sig och vem de sms:ar och talar med kommer att registreras och göras sökbart i sex månader. Kort sagt, du kan inte ens gå ut och köpa en liter mjölk utan att information om din tur till ICA sparas i sex månader och kan hämtas ut av polisen.
Anna Troberg, Piratpartiets ordförande skriver om vad datalagringsdirektivet innebär.

Onsdag den 21 mars 2012 ska den svenska riksdagen rösta om datalagringsdirektivet. För ett år sedan var frågan på väg upp i riksdagen men bordlades då ett år.

Datalagringsdirektivet innebär att Internetleveratörerna måste spara information om vem du skickat epost till, vem du kommunicerat med över Internet eller med mobiltelefon.

Det sägs att Sverige inte har något val, eftersom det är en direktiv från EU som alla medlemsländer måste införa.

Direktivet kom till som en reaktion efter terrorattacker. Det huvudsakliga syftet med trafikdatalagring är trafikanalys och övervakning. Genom att analysera trafikuppgifter kan polisiära myndigheter identifiera var en person finns, en persons bekantskaper och medlemskap i grupper med mera. Det är en gigantisk övervakningslag. Som tagen ur George Orwells skräcksamhälle i hans science fiction-roman.

Tänk vad sådana uppgifter kan användas till av en illasinnad stat. Vad är det som säger att ett västland inte en dag får en diktator? Sådan har hänt förr. Då har diktatorn verkligen ett verktyg för att in i minsta detalj övervaka sina medborgare.

En av argumenten mot datadirektivet är också att alla ska övervakas, varenda medborgare betraktas alltså därmed som ett potentiellt hot. Är det ett sådant samhälle vi vill ha?

Direktivet föreskriver inte för vilka brott lagringen ska kunna anlitas.

Jag håller just nu på med en artikel om datalagringsdirektivet för en tidning och i samband med det har jag pratat med Anna Troberg, Piratpartiets ordförande och hon berättar:

I Tyskland kan man konstatera att man genom datalagring löser 0,002% fler brott, men samtidigt säger mer än halva befolkningen att de numera drar sig för att ringa till psykologer, präster, äktenskapsrådgivare etc. Man kan ana att rädslan för att söka hjälp i tid kommer att skapa helt nya brott som annars hade kunnat undvikas.

Jag tycker det är lite konstigt att det är så tyst kring datalagringsdirektivet. Jag frågade Anna Troberg vad hon tänker om det:
Helt tyst är det inte, men det är för tyst. Det finns ett stort intresse från de flesta politiska partierna att inte debattera den här frågan. De vill inte ha en ny FRA-debatt. Det påverkar naturligtvis hur mycket som skrivs i tidningarna. Möjligen kan man fundera lite varför de som är mot direktivet i stort kastat bort minoritetsbordläggningsåret. Det är främst PP och aktivistgrupper av olika slag som i omgångar försökt lyfta debatten.

Ja förmodligen är det så att de traditionella partierna vill att det ska vara rätt tyst kring den här omröstningen. De möter integritetsfrågorna med tystnad, kanske för att på så sätt förminska Piratpartiet? Jag tror de traditionella partierna är rädda för en ny framgång för dem. Framgång för ett nytt parti innebär ju tillbakagång för andra partier. Det finns ju inte mer än ett visst antal väljare.

Om datalagringsdirektivet ur Wikipedia:

Datalagringsdirektivet (direktiv om lagring av elektronisk data), formellt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG, är ett av Europeiska unionens direktiv. Det trädde i kraft den 3 maj 2006 och skulle vara implementerat i alla medlemsstater senast den 15 september 2007. Direktivet föreskriver harmonisering av lagring av uppgifter om samtliga fysiska och juridiska personers kommunikation via tele- och datanäten med avseende på sändarens och mottagarens identitet, kommunikationens längd, var sändaren befann sig mm. Direktivet utgjorde en reaktion på inträffade terrordåd i Europa.

Direktivet har varit och är kontroversiellt. Förslag till direktiv lades först fram av regeringarna i Storbritannien, Irland, Frankrike och Sverige efter bombdåden i Madrid 2004, och mötte redan då hårt motstånd.
Europeiska datatillsynsmannen menade att förslaget var kränkande för den personliga integriteten och att det inte var förenligt med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor röstade i linje med tillsynsmannens yttrande ned förslaget, som sedan också mötte kritik från näringslivets branschrepresentanter (bland annat mobiloperatörernas europeiska branschorganisation GSME).

Bombdåden i London i juli 2005 väckte nytt liv i förslaget. Europeiska unionens råd uppmanade kommissionen att utarbeta ett nytt, detaljerat förslag. Kommissionen ansåg emellertid att rambeslutet om datalagring var sådant att den nya regleringen kunde antas som direktiv i stället för rambeslut. Genom att anta ett direktiv via medbeslutandeförfarande med parlamentet kunde man kringgå kravet på enhällighet i Ministerrådet, där det fanns länder som hade stoppat det. Inför antagandet av förslaget i Europaparlamentet 14 december 2005 var socialdemokraterna de enda svenska parlamentariker som var för ett antagande. Röstsiffrorna blev 378 för, 197 emot, med 30 nedlagda. Såväl den socialdemokratiska partigruppen som den konservativa partigruppen var för att anta datalagringsdirektivet.

Direktivets implementering medför en skyldighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation i minst sex månader, men högst två år. De telefonidata ska sparas, som är nödvändiga för att visa varifrån, när och till vem en person ringer. Även information om vem som skickar SMS till vem och när detta sker lagras. De internetdata som ska sparas är vilken IP-adress varje abonnent haft vid varje given tidpunkt. Tillhandahållare av e-posttjänster skall också lagra uppgifter om bl.a. avsändare och mottagare av ett e-postmeddelande.

Av Europeiska unionens medlemsstater har Irland, Grekland, Sverige och Österrike inte implementerat direktivet i tid. Irland och Grekland har implementerat direktivet i efterhand, medan Österrike kommer att implementera det den 1 april 2012. I Rumänien, Tjeckien och Tyskland har respektive lands konstitutionsdomstol ogiltigförklarat de nationella lagarna som antagits för att implementera direktivet.

Mer om datalagringsdirektivet på Piratpartiets hemsida.
Christian Engströms tal mot datalagringsdirektivet

Uppdatering: Nisse har också tagit upp detta.

Uppdatering 2: Svenska Dagbladet och Martin Moberg och Anne Skaner tar också upp hur viktigt det är att stoppa datalagringsfirektivet.
Mer i SVD1 och SVD2 och Ekot och Studio Ett och Dagens Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kampen mot nätpirater med Acta-avtalet är samtidigt ett hot mot människor i tredje världen

by

Acta är ett internationellt avtal om åtgärder mot piratkopiering och varuförfalskning. Det har förhandlats fram av framför allt av USA och EU-länderna. Syftet är att få gemensamma minimiregler för hur intrång i upphovsrätt, patent, varumärken med mera ska beivras.
Mycket kritik har riktats mot Acta-avtalet för att det förhandlats fram under sekretess. USA såg till att få avtalet stämplat som ett handelsavtal och därmed kunde förhandlingarna ske bakom lyckta dörrar. När politiker sluter avtal på sådant sätt, i hemlighet, utan transparens, då hotas demokratin som bygger på att medborgare har insyn i maktens boningar.

I slutet av januari i år, 2012, undertecknade Sverige och 21 andra länder Acta-avtalet.

Nu kommer en helt annat och minst lika allvarlig kritik mot Acta-avtalet. Exempelvis från Läkare utan gränser i Danmark. DN rapporterar:
Handelsavtalets syfte är att stoppa nätpirater från att sprida upphovsrättsskyddat material samt att få bukt med kopiering av varumärkesskyddade kläder och andra varor. Men i tredje världen blir konsekvensen att patienter hindras att få kopierade, billiga och livsnödvändiga läkemedel, varnar grupperna.

– I slutänden är det här en fråga om liv eller död. De möjliga konsekvenserna av avtalen är att många av de hundratusentals människor som exempelvis har hiv/aids inte kommer att få den behandling de behöver, förklarar chefen Michael Gylling Nielsen på Läkare utan gränser i Danmark.

Förra helgen demonstrerade många runt om i Sverige mot Acta-avtalet. Jag tror att dessa demonstrationer kommer att bli fler och få deltagare från annat håll än Piratpartiet. Motståndet mot Acta-avtalet handlar om mycket mer och annat än rätten att få fildela.

Relaterat:
Aftonbladet, SVT Nyheter, SVT Nyheter 2 och Svenska Dagbladet. och Christian Engström och Hax blogg. och Anna Trobergs nyhetsbrev om Acta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

EU är ett hot mot öppenheten

by

Säkerhetsregler för klassificerade handlingar i EU ska också gälla för svenska myndigheter. Uppgifter som klassats att vara till “endast ringa men” för EU ska inte lämnas ut. Det har regeringen gått med på, skriver Journalisten.

Kanske kommer frågan att avgöras av riksdagen.

Det är otäckt när EU:s makthavare på det här sättet vill strypa öppenheten och göra det svårare för medier och allmänhet att få insyn i ärenden som har med EU att göra.

Ur Journalisten:

Ett avtal underskrivet av de 27 EU-ambassadörerna i Bryssel innebär att medlemsländerna i fortsättningen ska tillämpa samma säkerhetsregler för handlingar, och samma säkerhetskontroll av personal som hittills enbart har gällt internt i Bryssel.
Avtalet skrevs under den 4 maj i år men träder först i kraft efter att det har godkänts i medlemsländerna.

Det ska bli mycket intressant att följa svenska politikers agerande här. Vilka är för att ge makthavare mer makt att hemligstämpla fler dokument? Vilka politiker är för transparens och vilka vill strypa öppenheten?

När vi gick med i EU var ett av de stora argumenten att rörligheten skulle öka mellan länder – men ingen politiker som var för EU talade om att den stora europeiska sammanslutningen skulle minska folks och mediers insyn i politikers beslut. Ingen politiker stod upp och marknadsförde EU som ett projekt som skulle ge makthavare mer makt och folket mindre makt och mindre insyn.

Det är dags för politikerna att bekänna färg nu. Vad vill de med EU? Är EU på väg att mer och mer bli en överstat som har drag Storsovjet?

Visst, jag kan gå med på att det finns dokument som ska ha sekretess. Men det är mycket få. Öppenhet och transparens är allra oftast en bättre väg att gå. Att makthavare har tilltro till medborgarna ger bättre förutsättningar för ett bra samhälle än att medborgare omyndigförklaras genom att inte anses ha förmåga att förstå dokument.

Och vart tog integritetsfrågorna vägen? Det har varit väldigt tyst kring detta på sistone, påpekar HAX:

Det här med EU:s nya “bank-FRA” (EU-TFTP) gör mig en smula matt och uppgiven, på flera sätt.

Bortsett från att Pirate MEP Christian Engström och EU-Kommissionär Cecilia Malmström brottas lite på SVT Rapports hemsida, så råder tystnad om saken i svenska media. Total tystnad.

EU tänker alltså sätta upp ett system som kommer att övervaka europeiska medborgares, företags och organisationers bankkonton och banktransaktioner. Vilket är rätt oerhört. Men ingen verkar bry sig.

För mig är detta en annan sida av samma mynt: det vill säga EU-statens misstroende mot dess medborgare och makthavarnas strategi för att minska öppenhet och öka övervakningen – helt enkelt skapa ett mindre fritt samhälle.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,