• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

riksdagen

Varför är det så tyst om att allt du SMS:ar och pratar i telefon ska lagras för myndigheterna? (datalagringsdirektivet)

19 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Datalagringsdirektivet innebär att alla som har en mobiltelefon i fickan kommer att behöva finna sig i att information om var de befinner sig och vem de sms:ar och talar med kommer att registreras och göras sökbart i sex månader. Kort sagt, du kan inte ens gå ut och köpa en liter mjölk utan att information om din tur till ICA sparas i sex månader och kan hämtas ut av polisen.
Anna Troberg, Piratpartiets ordförande skriver om vad datalagringsdirektivet innebär.

Onsdag den 21 mars 2012 ska den svenska riksdagen rösta om datalagringsdirektivet. För ett år sedan var frågan på väg upp i riksdagen men bordlades då ett år.

Datalagringsdirektivet innebär att Internetleveratörerna måste spara information om vem du skickat epost till, vem du kommunicerat med över Internet eller med mobiltelefon.

Det sägs att Sverige inte har något val, eftersom det är en direktiv från EU som alla medlemsländer måste införa.

Direktivet kom till som en reaktion efter terrorattacker. Det huvudsakliga syftet med trafikdatalagring är trafikanalys och övervakning. Genom att analysera trafikuppgifter kan polisiära myndigheter identifiera var en person finns, en persons bekantskaper och medlemskap i grupper med mera. Det är en gigantisk övervakningslag. Som tagen ur George Orwells skräcksamhälle i hans science fiction-roman.

Tänk vad sådana uppgifter kan användas till av en illasinnad stat. Vad är det som säger att ett västland inte en dag får en diktator? Sådan har hänt förr. Då har diktatorn verkligen ett verktyg för att in i minsta detalj övervaka sina medborgare.

En av argumenten mot datadirektivet är också att alla ska övervakas, varenda medborgare betraktas alltså därmed som ett potentiellt hot. Är det ett sådant samhälle vi vill ha?

Direktivet föreskriver inte för vilka brott lagringen ska kunna anlitas.

Jag håller just nu på med en artikel om datalagringsdirektivet för en tidning och i samband med det har jag pratat med Anna Troberg, Piratpartiets ordförande och hon berättar:

I Tyskland kan man konstatera att man genom datalagring löser 0,002% fler brott, men samtidigt säger mer än halva befolkningen att de numera drar sig för att ringa till psykologer, präster, äktenskapsrådgivare etc. Man kan ana att rädslan för att söka hjälp i tid kommer att skapa helt nya brott som annars hade kunnat undvikas.

Jag tycker det är lite konstigt att det är så tyst kring datalagringsdirektivet. Jag frågade Anna Troberg vad hon tänker om det:
Helt tyst är det inte, men det är för tyst. Det finns ett stort intresse från de flesta politiska partierna att inte debattera den här frågan. De vill inte ha en ny FRA-debatt. Det påverkar naturligtvis hur mycket som skrivs i tidningarna. Möjligen kan man fundera lite varför de som är mot direktivet i stort kastat bort minoritetsbordläggningsåret. Det är främst PP och aktivistgrupper av olika slag som i omgångar försökt lyfta debatten.

Ja förmodligen är det så att de traditionella partierna vill att det ska vara rätt tyst kring den här omröstningen. De möter integritetsfrågorna med tystnad, kanske för att på så sätt förminska Piratpartiet? Jag tror de traditionella partierna är rädda för en ny framgång för dem. Framgång för ett nytt parti innebär ju tillbakagång för andra partier. Det finns ju inte mer än ett visst antal väljare.

Om datalagringsdirektivet ur Wikipedia:

Datalagringsdirektivet (direktiv om lagring av elektronisk data), formellt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG, är ett av Europeiska unionens direktiv. Det trädde i kraft den 3 maj 2006 och skulle vara implementerat i alla medlemsstater senast den 15 september 2007. Direktivet föreskriver harmonisering av lagring av uppgifter om samtliga fysiska och juridiska personers kommunikation via tele- och datanäten med avseende på sändarens och mottagarens identitet, kommunikationens längd, var sändaren befann sig mm. Direktivet utgjorde en reaktion på inträffade terrordåd i Europa.

Direktivet har varit och är kontroversiellt. Förslag till direktiv lades först fram av regeringarna i Storbritannien, Irland, Frankrike och Sverige efter bombdåden i Madrid 2004, och mötte redan då hårt motstånd.
Europeiska datatillsynsmannen menade att förslaget var kränkande för den personliga integriteten och att det inte var förenligt med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor röstade i linje med tillsynsmannens yttrande ned förslaget, som sedan också mötte kritik från näringslivets branschrepresentanter (bland annat mobiloperatörernas europeiska branschorganisation GSME).

Bombdåden i London i juli 2005 väckte nytt liv i förslaget. Europeiska unionens råd uppmanade kommissionen att utarbeta ett nytt, detaljerat förslag. Kommissionen ansåg emellertid att rambeslutet om datalagring var sådant att den nya regleringen kunde antas som direktiv i stället för rambeslut. Genom att anta ett direktiv via medbeslutandeförfarande med parlamentet kunde man kringgå kravet på enhällighet i Ministerrådet, där det fanns länder som hade stoppat det. Inför antagandet av förslaget i Europaparlamentet 14 december 2005 var socialdemokraterna de enda svenska parlamentariker som var för ett antagande. Röstsiffrorna blev 378 för, 197 emot, med 30 nedlagda. Såväl den socialdemokratiska partigruppen som den konservativa partigruppen var för att anta datalagringsdirektivet.

Direktivets implementering medför en skyldighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation i minst sex månader, men högst två år. De telefonidata ska sparas, som är nödvändiga för att visa varifrån, när och till vem en person ringer. Även information om vem som skickar SMS till vem och när detta sker lagras. De internetdata som ska sparas är vilken IP-adress varje abonnent haft vid varje given tidpunkt. Tillhandahållare av e-posttjänster skall också lagra uppgifter om bl.a. avsändare och mottagare av ett e-postmeddelande.

Av Europeiska unionens medlemsstater har Irland, Grekland, Sverige och Österrike inte implementerat direktivet i tid. Irland och Grekland har implementerat direktivet i efterhand, medan Österrike kommer att implementera det den 1 april 2012. I Rumänien, Tjeckien och Tyskland har respektive lands konstitutionsdomstol ogiltigförklarat de nationella lagarna som antagits för att implementera direktivet.

Mer om datalagringsdirektivet på Piratpartiets hemsida.
Christian Engströms tal mot datalagringsdirektivet

Uppdatering: Nisse har också tagit upp detta.

Uppdatering 2: Svenska Dagbladet och Martin Moberg och Anne Skaner tar också upp hur viktigt det är att stoppa datalagringsfirektivet.
Mer i SVD1 och SVD2 och Ekot och Studio Ett och Dagens Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om datalagringsdirektivet, övervakning, piratpartiet, EU, riksdagen

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: datalagringsdirektivet, EU, övervakning, piratpartiet, riksdagen

Bland prinsar och prinsessor – rapport från barnboksdebatt i riksdagen

22 februari, 2012 by Eva Gustin

Den 22 februari anordnade Folkpartiet liberalerna Bland prinsar och prinsessor – roller i Barnlitteraturen; kunskapsseminarium om medvetenhet om litteratur och läromedel för barn och ungdomar i Riksdagen. Vid seminariet diskuterades bland annat följande frågor:

Vilka bilder vill vi förmedla till barnen och vad leder de till?
Hur ser utbudet av litteratur i förskolan/skolan/biblioteken för barn ut?
Hur stor är medvetenheten på förlagen, lärarutbildningarna, förskolorna, skolorna och biblioteken kring frågor som rör jämställdhet, hbt, funktionshinder och styvfamiljer?
Hur stort är intresset för litteratur som belyser dessa frågeställningar?

Panelen bestod av chefen för Svenska Barnboksinstitutet Jan Hansson, professor emeritus i svenska Lena Kåreland (forskar om barnlitteratur), docenten i svenska med didaktisk inriktning vid SU Gunilla Molloy, koordinatorn för barn- och ungdomskulturfrågor vid Kulturrådet Lotta Brilioth Björnstad och VD:n för Olika förlag Karin Salmson.

Gruppledaren i utbildningsutskottet Tina Acketoft och vice ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander inledde och de fem paneldeltagarna fick vardera tio minuter för sina anföranden. Därefter vidtog frågor och diskussion mellan panel och inbjuden publik från förlag, skolor, bibliotek med mera.

Det kollektiva samtalets betydelse betonades. Det spelar ingen roll om barnen får läsa hur många böcker som helst i skola och förskola om det inte följs av givande samtal kring det man läst. Detta kräver mycket av samtalsledaren, alltså läraren, varav följer att lärarutbildningen på området är oerhört viktig. Att öka lärarens kompetens att föra konstruktiva diskussioner kring begrepp som feminism och dylikt.

Den knepiga frågan om att inte bara välja vad som ska läsas utan också påverka det som skrivs togs upp. Huruvida den konstnärliga kvaliteten blir lidande om skrivandet inte sker fritt och dynamiskt utan dessutom ska vara pedagogiskt nyttigt. Det fanns olika uppfattningar kring betydelsen av värderingar kontra konstnärlig kvalitet. De flesta verkade dock överens om att värderingsbiten kan läggas till utan att behöva minska på kvaliteten.

Hur kan man arbeta medvetet med till exempel medieplanering? Ett problem är bland annat att flickor läser mycket mer än pojkar. Och hur ska man få pojkar att läsa mer? Traditionellt har pojkar haft huvudrollen i de flesta böcker men detta faktum har minskat under senare tid. Vill pojkar läsa böcker som handlar om flickor? Och hur kan man ge enskilda barn möjligheter, gruppen i sig kan verka cementerande. Hur hjälpa till att överskrida gränser? Även på strukturell nivå, till exempel konstruktion av genus.

Skolan har förutom utbildningsuppdraget ett demokratiuppdrag. Litteraturen kan vara ett verktyg för att förmedla värderingar och påverka attityder. Man bör arbeta konkret och aktivt för att öka medvetenheten kring jämställdhet, tolerans och mångfald. I litteraturen kan barnen få möjlighet att ta del av andra sätt att vara än det egna och att kunna acceptera detta.

Sammanfattningsvis framhölls vikten av tillgång till bra skol- och övriga bibliotek, förbättrad lärarutbildning och att reflektera mycket kring barn- och ungdomsbokslitteraturen.

Den som är intresserad av statistik kring barnlitteraturen kan gå in på SBI:s hemsida.

Text: Vivian Gustin

Foto: Melker Dahlstrand

Läs även andra bloggares åsikter om Barnböcker, barnlitteratur

Arkiverad under: Kulturpolitik, Litteratur och konst Taggad som: Barnböcker, barnlitteratur, folkpartiet, riksdagen, seminarium, skolan

Det måste vara något fel på en lag som gör en tredjedel i landet till kriminella och FRA är lika fel, fel, fel

13 oktober, 2009 by Rosemari Södergren

frabild
Var tredje svensk fildelar, rapporterar svenska medier och hänvisar till en ny undersökning.
Fildelningen fortsätter alltså, trots alla övervakningslagar.
Något är fel med en lag som en tredjedel av befolkningen struntar i.
Och om några få blir åtalade är det oerhört orättvist. En lag som inte gäller lika för alla gör inte direkt att respekten ökar för lagstiftarna.
Fildelning beror på så många saker.
En av många anledningar är att filmer och tv-serier inte visas lagligt när människor vill se dem.
Fildelning av musik, misstänker jag har minskat, i och med att Spotify finns.
Ipredlagen borde rivas upp. Samma sak gäller den andra stora integritetskränkande lagen FRA som på onsdag ska klubbas igenom i ny version.

Camilla Lindberg (FP) tvekar om onsdagens FRA-omröstning. Fredrick Federley (C) och Karl Sigfrid (M), tänker rösta ja. Läste jag i Dagens Nyheter.

Massor av bloggar har tagit upp Ipred och FRA:
Farmor Gun i Norrtälje skriver:

Vad jag kunnat se finns inga begränsningar kring den hantering av trafikdata som kallas utvecklingsverksamhet. Att vi i ett demokratiskt samhälle måste acceptera att staten med hjälp av datorkraft, har möjlighet att göra en omfattande kartläggning det liv, som vi medborgare lever på nätet, utan att detta baseras på styrkt misstanke om allvarlig brottslighet, det hör inte hemma i en demokrati.

Bloggaren bakom minimaliteter konstaterar på Newsmill att de folkvalda riksdagsledamöterna inte vet vad det är det kommer att rösta om på onsdag:

Missförstånden kring FRA-lagen står som spön i backen. Riksdagsledamöterna omger sig med sakfel i sitt försvar för FRA-lagen. Vet verkligen våra folkvalda vad de ska rösta om på onsdag?

Fler bloggar:

MinaModerataKaramell…, infallsvinkel, Hultins tankegång, Rick Falkvinge (PP), Annika Beijbom, Deepedition, Farmorgun i Norrtälje, Peter Karlberg, frendo.se, Mark Klamberg och Henrik-Alexandersson, Minimaliteter och Newsmill.

Relaterat:
DN: Snabbguide: Vad handlar FRA-lagen om?
, Aftonbladet och Sydsvenskan.

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, ipred, fildelning, övervakning, riksdagen

Arkiverad under: Scen Taggad som: fildelning, FRA, IPRED, övervakning, riksdagen

Sverige krigar i Afganistan – Jag vill ha svar från ansvariga svenska politiker NU

4 oktober, 2008 by Rosemari Södergren

Sverige krigar faktiskt i Afganistan. Eller? Om ett land har militärer som är utsända på sitt lands uppdrag och de deltar i krigsaktioner, är landet inte med i kriget då?

Aftonbladet skriver:

Svenska officerare hjälper sedan årsskiftet afghanska regeringsarmén. Nu är de för första gången med i strider vid frontlinjen där ett 20-tal soldater har dödats – att det skulle bli sådana insatser framkom inte i riksdagsbeslutet.

Riksdagen godkände att svenska truppen reste dit, SVD:

I beslutet inkluderades även de rådgivare SvD idag skriver om. Men i regeringens proposition nämndes rådgivarna endast i en mening. Där stod att OMLT-team ska ”bidra till att bygga upp och stödja den nationella afghanska armén”. Att svenskarna skulle vara vid stridslinjen framgick dock inte.

Så frågan är: visste riksdagen vad den godkände, eller har militären på eget bevåg tagit beslut att delta i krig?
Jag vill ha svar: var detta meningen, var detta tanken? Jag vill inte vara medborgare i ett land som krigar.

Relaterat:
DN: Svenskar rådgivare på USA-bas
SVD: Svenskar i afghanska strider

Andra bloggar om: krig, riksdagen, Afganistan

Arkiverad under: Scen Taggad som: krig, riksdagen

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Vandring från mänsklig stad till ruinerna av densamma

I dessa, kan man lugnt säga, mycket … Läs mer om Vandring från mänsklig stad till ruinerna av densamma

Engagerande lovsång till förmågan att fantisera – Kafka och dockan av Göteborgs Dramatiska Teater

Manus: Hans Blomqvist och Robin … Läs mer om Engagerande lovsång till förmågan att fantisera – Kafka och dockan av Göteborgs Dramatiska Teater

Filmrecension: Yung Lean In My Head – om hybris och jakten efter det sanna jaget

Yung Lean - In my head Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Yung Lean In My Head – om hybris och jakten efter det sanna jaget

Lyssna: Zikai – You Can Call Me Al

Zikai är Grammisnominerad i kategorin … Läs mer om Lyssna: Zikai – You Can Call Me Al

Lyssna: Roffe Wikström – Ballader och bröl

Nu har Roffe Wikström släppt sitt … Läs mer om Lyssna: Roffe Wikström – Ballader och bröl

Hanya Yanagiharas nya roman kommer på svenska

Albert Bonniers Förlag ger ut Hanya … Läs mer om Hanya Yanagiharas nya roman kommer på svenska

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in