• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

drogmissbruk

Bokrecension: Is – Anna Kavan

14 juni, 2018 by Redaktionen

Is
Författare: Anna Kavan
Utgiven: 2016
ISBN: 9789174997545
Förlag: Modernista

 

Vad är det som fascinerar med apokalypsen? Kanske är det den outsinliga källan av möjligheter som vår fantasi erbjuds. Allt kan malas ned och formas till någonting annat. Historiskt sett har människan haft en fallenhet för att måla upp katastrofscenarion, inte helt sällan med religiösa förtecken. I kultursammanhang finns det idag en uppsjö av ingångar till hur undergången skulle kunna se ut. Vanligast är kanske zombieinvasioner, kärnvapen, hot från rymden, miljöförstöring. Oftast självförvållat, som om det inom människan finns ett frö eller en drift att förgöra sig själv. Civilisationer faller, egoismen tar över och människans liv blir fattigt, plågsamt, djuriskt och kort.

Anna Kavans Is publicerades 1967 och gavs för något år sedan ut i en nyutgåva av Modernista. Det är lätt att skriva att jorden som den beskrivs i boken håller på att gå under, men snarare är det livet och inte materien som står på randen till att försvinna. Krig och radioaktiv strålning har följts av den istid som långsamt täcker land och hav. Jorden agonalandas, frosten är dess andedräkt. Man kan ana människonaglar som klöser i berget. Nagelspåren leder till döden men ingen kommer kunna följa dem. Isen täcker det inget öga ändå skulle se.

Stater existerar, men dess inbördes förhållanden är instabila. Resurserna är som bekant ändliga och när liv står på spel får medmänsklighet ofta stryka på foten. Kärnvapenbalansen är snedvriden och störs av att det inte finns någon visshet kring vem som sitter på vilken arsenal. Informationsflödet är uttorkat och endast få besitter information som har någon högre sanningshalt. Allt annat är aningar, gissningar, fabuleringar, förhoppningar. Alla vet att isen närmar sig, att slutet kommer. Frågan är bara när och hur. Vissa har resurser som kan förläna en vag känsla av att ha ödet i sina egna händer om så bara för en sekund. Någon slutgiltig räddning finns emellertid inte. Allt är gjort och timman är slagen. I den här miljön letar en man efter en kvinna och kring detta byggs handling och värld upp.

Det finns teorier om att boken är en allegori för det heroinmissbruk som sedermera blev Anna Kavans död. En annan ingång är kritiken mot miljöförstöring, eller varför inte hotet från kärnvapen och krig i vidare mening. För mig är det människornas handlingar och själsliga tillstånd som fascinerar. Människans inre är svåråtkomligt och alla gånger svårare att förstå än en istid. Vad som är gott respektive ont är inte helt tydligt. Människor agerar olika i nöd och i överflöd. Här tycks en misstro gentemot den nästa vara sund.

Kavan har skrivit fram vad som kan vara den mest sensibla manliga karaktär jag stött på. Åtminstone inledningsvis är han mottaglig för finare toner men med tiden skulle råheten avslöja honom även utan att ett pronomen använts. Kvinnan är ett byte, åtrådd av två män som har få om några spärrar när allt ställs på sin spets. Berättelsen blir alltmer hallucinatoriskt, vi vet inte alltid var vi befinner oss eller ens vad vi känner. Berättaren saknar inte talanger och tar sig igenom både mentalt och fysiskt påfrestande situationer med hjälp av mer eller mindre vågade uppslag – och pengar. Men han är skrämmande, liksom omgivningen och det stundande. Läsaren fastnar i samma drömmar, hallucinationer och i samma verklighet som han är fast i. Världs- och miljöbeskrivningarna är fantastiska. Snön döljer det kylan fäller, skal är vad som återstår av städer och liv.

När jag vänt sista sidan, och här ljuger jag inte för dramaturgins skull, ljuder testlarmet utanför. Jag tänker inte säga att det är en föraning om något. Däremot vill jag säga att Is är en av de mer mångfacetterade berättelser om en undergång jag läst.

 

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: drogmissbruk, kärnvapen, modernista, naturkatastrof, postapokalyps, Zombier

Avigsidan med att Aftonbladet tar betalt för innehåll på Internet

9 maj, 2011 by Rosemari Södergren


Handeln med kokain skördar hundratals människoliv varje vecka Men den skitiga baksidan är borttvättad bland kändisarna på Stureplan.
Det är ingressen på en artikel som finns på Aftonbladets hemsida.

Att sprida kunskapen om de hemska avigsidorna med drogerna är viktigt. Att göra det är att ta ansvar för samhället, för medmänniskor. Men att stänga inne dessa artiklar så inte alla kan läsa dem, är att göra pengar på andras olycka.

Anhöriga till missbrukare lider svåra kval. En missbrukare kör inte bara sig själv och sitt liv i botten, missbruket påverkar människor omkring i allra högsta grad.

Jag förstår att redaktioner behöver inkomster. Själv idén med att ha vissa delar av en webbplats låst är i allra högst grad diskutabel. Att låsa in webben är att förstöra webben. Att dessutom ta betalt för denna typ av artiklar, vars innehåll borde spridas till många, många, det är ansvarslöst.

Jag kommer att ha svårt att ta ledningen för Aftonbladet på allvar när de någon gång i framtiden idigneras över någon skandal i samhället. När de låser in så viktiga artiklar som dessa om narkotikans fruktansvärda följder.
—-
För övrigt är jag lika frågande som alla andra kring vad som hänt med Kamratpostens chefredaktör och SVT:s barnprogramledare Ola Lindholm. Enligt tidningsuppgifter har polisen tagit ett prov på honom som visar att han har tagit kokain. Han hävdar med bestämdhet att han inte tagit kokain medvetet.
Han är jättearg på Expressen, han upplever att de jagat honom så mycket att han och hans barn mår dåligt. I en debattartikel på Newsmill skriver han:

Expressen anklagar mig för att ljuga, men sanningen är att tidningen har haft tillgång till sekretessbelagd information i polisutredningen om mig som jag själv inte fått ta del av. Thomas Mattsson, Expressens chefredaktör, jag kommer aldrig att förlåta dig dina beslut som har skrämt och stressat min fyraårige son och fått mig och min sambo att känna oss obekväma och stressade i vårt eget hem.

I sin blogg skriver Ola Lindholm::
Mitt rikskända kissprov kom tillbaka negativt för kokain, men positivt i små mängder för något som heter bensoylekgonin. Det indikerar att jag har haft kokain i kroppen. Det var chockerande att få det bekedet när man sitter och väntar på ett helt rent testresultat. Jag har under den tid som förflutit aldrig tvivlat på det. Efter ett sådant besked behöver man utreda vad som faktiskt hänt. Det har jag gjort. Och jag har helt rent samvete.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson svarar i sin blogg på Ola Lindholms kritik mot deras reporters jakt på Lindholm:
Han är känd som barnfavorit, men är nu åtalad för ringa narkotikabrott eftersom polistestet visade på kokainspår i kroppen.
Men Ola Lindholms sammanställning över kontaktförsöken är en utmärkt sammanställning över hur seriöst nyhetsreportrar bör jobba. Ett (1) mejl och fem (5) SMS på en hel månad är ju inte en särskilt intensiv jakt på medieprofilen. Två (2) försök till personliga möten och några obesvarade samtal till hans mobiltelefon är också helt normalt.
§ 13 i ”Etiska spelregler för press, tv och radio” rekommenderar att den som omskrivs ska få komma till tals. Det tar vi allvarligt på.

När det gäller mediers agerande förstår jag att Ola Lindholm upplever en hemsk situation. Jag såg löpsedlarna från Expressen i helgen där det stod med stora rubriker att testet visat på kokain. Om Ola Lindholm varit en vanlig medelsvensson skulle det aldrig tagits upp. En känd person får räkna med att bli bevakad på detta sätt.
Däremot reagerar jag på dubbelmoralen. Också Aftonbladet hade relativt stor text om Lindholm på sina löpsedlar. Indignationen kring narkotika är stor från kvällstidningarna.
Samtidigt tar då Aftonbladet betalt för artiklar om narkotikas fruktansvärda konsekvenser, artiklar som borde spridas till många.

Till Ola Lindholm skulle jag vilja hälsa: Sanningen gör er fria.
Det är ett klassiskt uttalande (bibliskt) och det ligger mycket i det. Sanningen må vara jobbig, men det är alltid bättre med sanningen.
Vad den än är.

Relaterat: Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om Aftonbladet, mediekritik, journalistik, drogmissbruk, Stureplan, kokain

Ping Netroots

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: Aftonbladet, drogmissbruk, Journalistik, kokain, mediekritik, Stureplan

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Smittsamt sväng kärnan i sound rotat i Minneapolis 80-tal – Ida Nielsen & The Funkbots

17/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Smittsamt sväng kärnan i sound rotat i Minneapolis 80-tal – Ida Nielsen & The Funkbots

Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

5 Seconds of summer på Hovet Betyg 5!!! … Läs mer om Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

16/4 2026 Jazzkrogen Utopia nedanför … Läs mer om Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Fröken Julie Av August … Läs mer om Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Dina Ögon – Fållan (Kväll 1) - Betyg 4 … Läs mer om Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Jo Nesbøs Harry Hole Betyg 3 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Je m’appelle Agneta Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in