Recension

The Eye of the Beholder
Betyg 4
Svensk biopremiär 2 maj 2019
Regi Nicola Camoglio

I denna debutfilm ser vi en kommande stor regissör ta plats. The Eye of the Beholder är en thriller med hög kvalitet både fotomässigt, ljusmässigt och dramaturgiskt. Den starka berättelsen går att se på många sätt, den är symbolisk och metaforisk.

Huvudpersonen, Alex, är en slags yrkesmördare som tillhör en grupp som mördar personer som de har bedömt bör dödas. Det är exempelvis personer som leder pedofilgrupper.

Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Det finns tyvärr fortfarande en rad nationer som har dödstraff och anser att staten har rätt att döda människor.

Det finns många paralleller att dra mellan Alex grupp av mördare och företeelser i vår tid utöver nationer med dödsstraff. IS är en sådan grupp.

“The Eye of the Beholder” kommer att ha premiär på Bio Capitol i Göteborg den 2 maj. Senare i maj kommer filmen även att internationell premiär på Nice International Film Festival. Om filmen tas emot så väl som jag tror kommer den säkert att komma upp på biografer i flera svenska städer under sommaren och förmodligen också i Italien där en del av filmen också är inspelad.

I ett mail berättar regissören om filmen:
“The Eye of the Beholder” är en thriller/drama inspirerad av europeisk genrefilm från 60-och 70-talet och den existentialism man stöter på i amerikansk noir, skapad för en modern och multikulturell publik av ett ungt och mångkulturellt filmteam.
En viktig aspekt av filmproduktionen var att teamet bakom kameran och talangen framför, speglar dagens Sverige och Europa som den multikulturella verklighet den är. Mångfalden reflekteras i filmen då rollerna spelas av skådespelare med olika nationaliteter och etniciteter samtidigt som den utspelas på fem olika språk: engelska, svenska, italienska, spanska och franska. Det är också en film som har internationell potential, tack vare språken som talas i filmen och de olika platserna där filmen spelades in, som Göteborg och Cagliari, min hemstad i Italien.

Projektet är helt självfinansierat, genom sponsring av en av filmens producenter, en Indiegogokampanj där filmskaparna lyckades samla 120.000 svenska kronor, plus att filmen fått lite stöd av Göteborgs Stad och regissören själv har bistått med en tredjedel av budgeten.

The Eye of the Beholder (2019) (Official Trailer) from Nicola Camoglio on Vimeo.

The Man Who Killed Don Quixote
Betyg 3
Svensk biopremiär 26 april 2019
Regi Terry Gilliams

Historien om Don Quixote av Miguel de Cervantes är en av världens mest lästa böcker. Don Quixote , riddaren av den sorgliga skepnaden, är alltid redo till försvar av det goda. Mannen som ser motståndare även där de inte finns. Han fäktas förtvivlat med väderkvarnar och drar land och rike runt tillsammans med sin väpnare Sanchez Panza för att söka äventyr. Under devisen ”En strålande dag för äventyr. Jag känner det i märgen. ”rider de ut varje morgon.

Här finns förvisso äventyr i en ständigt strid ström. I en bullrande komisk komedi med många effekter. Nu är filmens historia långt ifrån bokens. När regissören Toby Grisoni kommer till Spanien för att göra reklamfilm saknar han helt inspiration. Tills han minns den film om Don Quixote som han gjorde 10 år tidigare. Han söker upp byn där den spelades in och möter de personer som har varit med i filmen. För många har filmen förändrat deras liv och drömmar. Den gamle skomakaren lever fortfarande livet som riddaren Don Quixote.

Med vilda jakter och alla tänkbara effekter är det en storslagen produktion. En film med mycket dramatik och där inget drama är för allvarligt för att inte skämta om. En storslagen burlesk där humor och skämt dominerar hela historien. Men allvaret som motvikt saknas. Don Quixote av La Mancha med sin blinda tro på sin riddarroll är inte bara rolig. Han hade behövt mer plats för sin allvarliga sida. Med sitt försvar av det goda och sitt chevalieriska sätt mot damer är han inte bara en gammal narr. Med färre skämt och med mer allvar hade filmen blivit en bättre historia. En film att se, inte bara för alla tekniska attiraljer och den fantastiska sminkningen utan även en film med hjärta. Det kunde ha gett filmen den mening och det innehåll som den tyvärr saknar. Nu vill man helst utbrista ” Skomakare bliv vid din läst och låt dig inte luras till dåliga filmer.

Jonathan Pryce som Don Quixote är sympatiskt egocentrisk och naiv med en gammal mans envishet. Adam Driver som Toby är ingen man engagerar sig i vilket är mer rollens fel än skådespelarens. Det svenska inslaget står Stellan Skarsgård för.

Efter ett oändligt antal år och försök att göra filmen klar har Terry Gilliams äntligen fått sitt verk i hamn. Filmen har blivit en legend i filmvärlden för den för sin långa och problematiska produktion. De gjorde ju också att förväntningarna var stora på filmen. Kanske hade det varit bättre att den inte hade blivit klar och att regissören hade lämnat den till sitt öde. De miljoner den har kostat hade med ett bättre manus och en allvarligare blick kunnat blivit ett riktigt drama.