• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Argentina

Filmrecension: El Angel – fascinerande, snygg lek med våra fördomar

8 maj, 2019 by Rosemari Södergren

El Angel
Betyg 4
Svensk biopremiär 10 maj 2019

En fascinerande film som leker med våra fördomar och förutfattade meningar. Snyggt foto, skickliga skådespelare och en berättelse med en hel del outsagt som flimrar fram mellan raderna. En berättelse med flera nivåer där allt inte sägs rent ut och där regissören leker med oss tittare.

Huvudpersonen Carlos är en vacker, sexig 17-årig ung man med änglautseende som kan vara jättegullig mot sin mamma men ändå förmodligen är helt utan känslor för andra människor. Han blir vän med Ramon som tillhör en kriminell familj som får med Carlos på stölduppdrag. Carlos kan helt kallt utan att själv verka bli berörd skjuta ihjäl människor. Men han är så charmig, så söt, så gullig att det är svårt att inte känna sympati för honom.

Carlos är rätt rolig. Redan som liten var han säker på sitt livskall: att försörja sig som tjuv. Han är tydlig med att han inte tror på ”mitt och ditt”. Allt är till för den som vill ta för sig, det är hans signaturmelodi.

Ramons mamma är tydligt dragen till den änglalika tonårige Carlos och hon försöker locka honom till sex. Men han förklarar att han gillar hennes man så han tackar nej. Filmen bryter på ett bra sätt mot en mängd vanliga klichéer i andra filmer om unga kriminella. Carlos verkar inte ens vara intresserad av de han vinner genom brotten.

Carlos är enda barnet till sina föräldrar och han kom till efter att hans föräldrar uppmanats av en präst att be till Gud, då de varit barnlösa så länge. Han är Guds gåva till föräldrarna. Problemet för Carlos är att hans pappa är hederlig rakt igenom och inte vill ta emot några pengar eller annat som Carlos skaffat genom stöd. Utan att Carlos säger något märks det att han såras djupt av att hans pappa inte accepterar hans livsval som kriminell.

Mamman däremot förlåter allt. Hon är alltid reda att ta tillbaka Carlos när han kommer och försöker låta bli att inse vad Carlos gör. Hon är en mamma som många kan känna igen. En mamma som älskar sitt barn oavsett vad barnet gör. En moders förbannelse att vara så fast i sin moderskärlek, men något många kan associera till.

El Angel var Argentinas Oscarsbidrag 2019 och har gjort stor succé i hemlandet. El Angel blev omedelbart en succé i Argentina med den bästa öppningshelgen någonsin för en argentinsk film på bio.

Filmen bygger på verkliga händelser. Till följd av sitt änglalika utseende namnger medierna Carlos till ”Dödsängeln”. Med strålkastarna på hans skönhet blev den notoriska seriemördaren rikskänd över en natt. Carlos Eduardo Robledo Puch är idag mannen som suttit längst i ett argentinsk fängelse, i mer än 45 år.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Argentina, Filmrecension, Recension, Recension Argentina

Recension av tv-serie: The Garden of Bronze

31 augusti, 2017 by Rosemari Södergren

The Garden of Bronze
Betyg 4
Visas på HBO Nordic, tio avsnitt
Serien är en originalproduktion från HBO Latin America/Argentina.

En thriller som kryper under skinnet på mig. The Garden of Bronze är något så ovanligt som en tv-serie från Argentina. Den utspelar sig till stor del i Buenos Aires men i de senare avsnitten beger sig huvudpersonen också iväg ut i djungel-liknande områden vid havet.

Serien handlar om Fabián Danubios, en argentinsk arkitekt, var liv förändras för alltid när han fyraåriga dotter försvinner i tunnelbanan i Buenos Aires tillsammans med barnflickan som passar henne. Dottern och barnflickan är på väg till ett barnkalas när de spårlöst försvinner.

Fabián och hans fru känner sig maktlösa. Det finns inget motiv, inga spår och inga vittnen. Det verkar dessutom som att polisen inte söker särskilt seriöst. Finns det korruption inom polisen som hindrar sökandet? Argentina har en lång historia av maktmissbruk inom militären och polismyndigheten.

César Doberti, en privatdetektiv med stort hjärta dyker upp. Han söker och lyckas hitta fler ledtrådar än polisen och han börjar söka tillsammans med Fabián. I brist på engagemang från polisen tar Fabian och privatdetektiven saken i egna händer och hans sökande blir hans livsmål och mening.

Serien är filmad på ett sätt som gör att den blir spännande på ett krypande sätt – och en av dess styrkor är karaktärernas trovärdighet. Fabián flippar ut ibland och är ilsken och slåss, precis som vi kan förvänta oss av en människa som förlorar så mycket i livet som han gör.

En bit in i serien var det en del som var lite oförklarligt och tycktes hänga i luften, men allt vävs samman på ett skickligt sätt i slutet. Det är en stark och också skrämmande berättelse.

Gustavo Malajovich har skrivit boken som serien baseras på.

MEDVERKANDE
Gerardo Romano
Julieta Zylberberg
Joaquín Furriel
Luis Luque
Norma Aleandro

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier Taggad som: Argentina, The Garden of Bronze, TV-serie

Filmrecension: Paulina – ett argentinskt drama

1 november, 2016 by Birgitta Komaki

paulina

Paulina
Betyg 4
Svensk premiär 4 november 2016

I samma vecka som vi har en påve från Argentina på besök har den argentinska filmen Paulina premiär. När påven talar om förlåtelse talar filmen om förståelse. Filmen är regisserad av Santiago Mitre och är inspirerad av den legendariska filmen La Patota av Daniel Tiayre (1960).

Det är en film om hur idealen kan krocka med verkligheten. I filmens inledning har fadern och dottern, Paulina, en hätsk diskussion. Paulina vill delta som lärare i ett demokratiprojekt på landsbygden. Fadern, som är en högt uppsatt domare anser att hon kastar bort sin lovande juridiska karriär. När Paulina ändå åker till projektet i en fattig och eftersatt del av Argentina visar sig problemen snabbt. Politik och rättigheter är svårt att intressera fattiga tonårsungdomar för. En kväll blir Paulina våldtagen av ett gäng unga män. Hon går snart tillbaka som lärare men känner sig osäker om eleverna. Envetet vägrar hon göra polisanmälan trots påtryckningar. Du är ett offer ingen hjälte säger fadern. Psykologen undrar om hon lider av Stockholmssyndromet, det vill säga har identifierat sig med förövarna.

Dolorez Fonzi gör en Paulina som både är stark och skör. Hon gör sina val mellan ideal och verklighet. Bland övriga skådespelare är Esteban Lamothe, gängledaren, den som väcker mest känslor. Miljön på den argentinska landsbygden känns så äkta som en dokumentär. Filmen har vunnit flera internationella priser och är mycket sevärd.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Argentina, Filmrecension, Paulina, Scen

Pussel – en uppmuntrande film om att alla har en speciell gåva

16 september, 2010 by Rosemari Södergren

Alla har en speciell gåva. Ibland kan det ta 40 år att upptäcka den. ”Pussel” är något så ovanligt som en film från Argentina som visar på svenska biografer. Ja det är förstås inte på mainstream-biograferna utan på Folkets Bio.
Filmen är dessutom ovanlig nog att ha en kvinna i övre medelåldern som hjältinna eller huvudkaraktär.

Det är Maria del Carmens 50-årsdag och när hon äntligen diskat och plockat utan efter sitt kalas har hon tid att titta på sina presenter. Ett pussel är det som mest fångar hennes intresse och efter att i hela sitt vuxna liv ha funnits till för sin familj upptäcker hon att hon har en mycket speciell begåvning för pussel. Hon är helt fenomenal på att lägga pussel. En dag hittar hon en lapp i butiken där en person söker en partner för en pusseltävling.

Familjen, maken och de två vuxna sönerna, har lite svårt att ta att mamma inte passar upp dem hela tiden. Hon tränar dessutom i smyg med sin nyhittade pusselpartner, som visar sig vara en elegant välbärgad medelålders man.

Det är en lågmäld film om viktiga livsfrågor.

Svenska Dagbladets filmkritiker Jeanette Gentele tyckte också om filmen och gav den betyg 4:

Allt är upplagt för en kvinnlig uppbrottshistoria. Men Pussel undviker det förväntade. För Maria har inget behov av något uppbrott. Mycket viktigare för henne är tillgången till det som Virginia Woolf kallade ”ett eget rum”, ett eget utrymme för tankar och känslor, samma utrymme som männen i familjen har utan att någonsin tänka på det.

Pussel handlar om ett uppror i det lilla, men ett uppror med långtgående konsekvenser på sikt. Därför blir Pussel trots allt en film om kvinnlig frigörelse med pusselläggande Maria som dess kvinnliga hjältinna.

Jag märker däremot att män inte verkar förstå den här filmens charm. DN:s Mårten Blomkvist tyckte den var utan humor.

Folkets Bio har bilder och mer fakta om filmen.

Fler recensioner:
Sydsvenskan, Kommunalarbetaren, Göteborgsposten och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om recension, film, Argentina, pussel, feminism, kvinnor

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Argentina, feminism, kvinnor, pussel, Recension, Scen

Är Maradona en maffiaboss eller är han en japansk samuraj?

12 juni, 2010 by Rosemari Södergren


Äntligen börjar fotbolls-VM bli kul. Matchen strax efter lunch så Sydkorea med sin snabbhet snurrade upp grekerna var riktigt rolig, stundtals.
Skönt efter de två oavgjorda, sega, avvaktande startmatcherna med spel som är på gränsen till fegspel.

Och lördagens match nummer två: Sollentunabon Lagerbäcks Nigeria mot Maradonas Argentina var underhållning på hög nivå.

Argentina, ett lag med världsstjärnor på varenda position var väl om vi ska vara ärliga det klart bättre laget. Som dock bara vann med 1-0. Tack vare tre skäl:
Nigerias briljante målvakt som storspelade och räddade mer än någon kan vänta.
Nigerias disiplinerade försvar. Sällan har ett lag så konsekvent hållit sina försvarspositioner.
Argentinas antallsspelare som strulade till flera klara målchanser. Vissa situationer var de för själviska och såg inte till att snabbt passa bollen till den som stod bättre till och i vissa fall var det kanske VM-nerver som sviktade. Jag vet inte, men missade gjorde de i alla fall.

I ärlighetens namn var matchen närmare 4-0 till Argentina än 1-1, fast den kunde slutat oavgjort eftersom Nigeria hade några riktigt giftiga målchanser.

TV-producenten ska också ha tack för att han (för det är väl förmodligen en han, det är det ju nästan alltid när det gäller sport och fotboll) valde att ofta låta kameran visa Maradona. Det går inte att komma ifrån: Maradona är en stjärna och riktigt kul att se honom agera på tränarsidan.
Han följer spelet, går nära plan och tar emot en och annan boll som kommit utanför och rullar in den på plan. Han verkar sugen att gå ut på plan själv.

Maradona, ja han ser speciell ut där han står i sin fina kostym. Är han en maffiaboss eller är han en japansk samuraj, är han Mifune som kommit tillbaka?

Det var förstås rätt kluvet att se matchen. Argentina var äntligen ett riktigt bra lag med stor spelskicklighet. Laget kommer att vara med på topp-platserna när VM sammanfattas efteråt. Men Nigeria var bra och det var kul att se Lagerbäck och hans ständige vapendragare Roland sitta där på tränarbänken med sina träningsoveraller och tugga tuggummi. Kändes hemvant. Sverige är med på VM, trots allt. Tack för det Lagerbäck.

Och om jag var från Argentina skulle jag nog se den här vinsten som på gränsen till oavgjord. Fast i målprotokollet är förstås lika mycket en vinst som en 4-0-vinst.
Och för Nigeria måste målet vara att bli tvåa i gruppen. För Argentina är absolut gruppsegraren.

Nigeria-Argentina 0-1
Sydkorea-Grekland 2-0

Relaterat: Svenska Dagbladet, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Expressen 1, Expressen 2

Läs även andra bloggares åsikter om fotbolls-VM, fotboll, Nigeria, Argentina, Maradona

Arkiverad under: Scen Taggad som: Argentina, Fotboll, fotbolls-VM, Maradona, Nigeria

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
casino med svensk licens

Nytt

Recension av tv-serie: Stranger Things 4 -volym 2 – inte riktigt värd hajpen

Stranger Things 4 - volym 2 Betyg … Läs mer om Recension av tv-serie: Stranger Things 4 -volym 2 – inte riktigt värd hajpen

“Mer taggade än någonsin” — intervju med Lollapalooza

Idag, 1 juli 2022, går … Läs mer om “Mer taggade än någonsin” — intervju med Lollapalooza

Lyssna: Dungen – Nattens Sista Strimma Ljus

Den 7 oktober kommer Dungen albumet ”En … Läs mer om Lyssna: Dungen – Nattens Sista Strimma Ljus

Kent Wisti-utställning i Konserthuset i Stockholm hela sommaren -med fri entré

Så långt näsan räcker – Kent … Läs mer om Kent Wisti-utställning i Konserthuset i Stockholm hela sommaren -med fri entré

Artisterna klara för Svensktoppens 60-årsfirande med Radiosymfonikerna i oktober

Svensktoppen är radioprogrammet som har … Läs mer om Artisterna klara för Svensktoppens 60-årsfirande med Radiosymfonikerna i oktober

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casino utan spelpaus
Casinogringos
Jämför casino utan licens och ta reda på mer om den svenska regleringen kring spel.
Jämför olika nätcasino och hitta de bästa alternativen.

Att spela på casinon blir mer vanligt, läs recensioner på casinon.com
Spela casino utan svensk licens på casinoorbit.com
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2022 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in