Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturpolitik

Marika Lagercrantz blir kulturråd i Berlin

by

Regeringen har utsett skådespelaren Marika Lagercrantz till kulturråd vid Sveriges ambassad i Berlin, berättar ett pressmeddelande.

Så här lyder pressmeddelandet:

Marika Lagercrantz har en lång och gedigen erfarenhet från kulturområdet. Hon har bland annat varit verksam som skådespelare, regissör, producent, föreläsare och skribent. De senaste åren har hon såväl spelat som regisserat i Tyskland vid ett flertal tillfällen. Marika Lagercrantz är också verksam som ordförande i Amatörkulturakademin.

– Jag är mycket glad att Marika Lagercrantz har sökt och tackat ja till detta viktiga uppdrag. Berlin är en högintressant kulturstad och med Marikas erfarenhet och kompetens kan vi ta del av ett fördjupat kultursamarbete mellan våra länder, säger Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

I den öppna rekryteringsprocessen var det många sökanden varav ett antal kallades till intervjuer. Marika Lagercrantz tillträder posten som kulturråd vid Sveriges ambassad i Berlin den 1 september 2011. Förordnandet gäller till den 31 augusti 2014.

Det är förstås väldigt bra när aktiva kulturpersoner, som verkligen jobbat mycket inom kulturens yrken, får sådana uppdrag. Fast det är tråkigt att Marika Lagercrantz därmed inte kommer att finnas på svenska teaterscener eller på nya filmer de närmaste åren.

Berlin är en högintressant kulturmetropol också, där massor händer.

Foto: Dragan Popovic

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

CNN visar klipp från kommande Harry Potter-filmen i Larry Kings Potterspecial

by

Svenskt Näringsliv må tycka att kurser som har med Harry Potter att göra på svenska universitet är onödiga ur ekonomiskt perspektiv – men en sak är säker: Harry Potter har flyttat in på internationella nyhetskanalers bevakningsscheman.

Världens miljoner Harry Potter-fans går i väntans tider inför premiären i sommar av den sista filmen i Harry Potter-serien. Och nu gör CNN en stor specialsatsning. På söndag den 10 juli sänds ett exklusivt Larry King på CNN inför världspremiären av den sista delen i filmerna om Harry Potter, Dödsrelikerna del 2. I programmet medverkar skådespelarna Daniel Radcliffe, Emma Watson, Rupert Grint, Tom Felton, Helena Bonham Carter och Robert Coltrane.

Ett pressmeddelande berättar att då ska CNN dessutom vi sända klipp ur kommande filmen, klioo som inte visats tidigare.

Mer ur pressmeddelandet:

I Larry King-specialen: Harry Potter: The Final Chapter på CNN intervjuar Larry King alla filmens stjärnor om de älskade filmerna och hur det känns att nu stå inför det allra sista kapitlet.

Daniel Radcliffe (som spelar Harry Potter), kallar den kommande Harry Potter och Dödsrelikerna del 2 för ”en jäkel till film” och berättar att han ”grät som ett barn på den sista inspelningsdagen”. Radcliffe och de två andra huvudrollsinnehavarna Emma Watson (Hermione) och Rupert Grint (Ron) har nu spenderat halva sina liv på att spela in de åtta filmerna, och King låter dem komma till tals om filmernas betydelse för deras egna utveckling.

Larry King tar dessutom CNN-tittarna med på en resa bakom kulisserna på vad som blivit världshistoriens mest framgångsrika franchise, 10 år och 6 miljarder dollar i biljettintäkter sedan den första filmen kom ut 2001. Och den som inte kan hålla sig till premiären 13 juli får i Larry King-specialen en unik möjlighet att se ett exklusivt klipp ur filmen som aldrig tidigare visats.

Larry King Special – Harry Potter The Final Chapter sänds på CNN söndag den 10 juli klockan 21.00

Harry Potter är en mångmiljonindustri som har gett en hel del arbete: inom bokbranschen, inom filmbranschen, inom alla möjliga branscher: bussar med Potter-tema tas fram, Harry Potter-figurer, guideturer i Pottermiljöer med mera, med mera. Det är verkligen skrattretande att Svenskt Näringsliv så okunnigt tog kurser om Harry Potter som exempelvis på vad som inte genererar inkomster. Det är kanske tvärtom: den som kan mycket om Harry Potter kanske är bättre rustad för att göra affärer med moderna människor.

Relaterat:
Svenska Dagbladet, Sveriges Radio och Kulturnytt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Konkurrensen ökar – Coldplay och Prince på samma festival

by

Arvikafestivalen har begärts i konkurs och ställer in, till mångas sorg. Festivalen har funnits i många år och många har minnen därifrån. Festivaldöden har nog kommit till Sverige.

Ett skäl att det blev jobbigt för Arvikafestivalen var förstås att Hultsfred arrangeras samtidigt.

Ett annat skäl är att ekonomin för Arvika redan var ansträngd sedan förrförra sommaren då Depeche Mode toppade festivalen, vilket var dyrt. Alldeles för dyrt för Arvikaarrangörerna.

Men det finns något annat som händer. Något som säkert kommer att förändra festivalscenerna i Europa under kommande somrar. Kanske inte redan nästa år men inom loppet av fem till tio år.

Roskildefestivalen i Danmark är slutsåld. Men det är få svenskar som köpt biljett dit. Roskildefestivalen har ju av tradition annars lockat många svenskar. Nu har konkurrensen hårdnat och det finns många, många inhemska festivaler i Sverige som i stort sett bokar samma artister som Roskilde. Det blir billigare att välja en festival i Sverige, kan jag tänka är skälet att det svala svenska intresset för den danska storfestivalen.
Roskildefestivalen har förresten passat på läget nu och öppnar för alla som köpt tredagarspass till Arvika och bjuder in dem till Roskilde. Arvikabiljetten gäller för Roskilde istället.

Nu börjar det dock hända saker i övriga Europa och framför allt i Östeuropa. Vi på Kulturbloggen har fått pressutskick från flera stora festivalen i Östeuropa, i Kroatien, Ryssland, Serbien med flera länder. Ofta med många stora namn och intressanta bokningar.

På torsdag börjar en stor festival i Polen där både Coldplay och Prince spelar. Kulturbloggen ska dit, till Opener festival i Gdansk som pågår från 30 juni till 3 juli.

Prince och Coldplay spelar alltså, liksom The National, M.I.A, Pulp, The Wombats och många fler. Det är en stor festival med många scener igång samtidigt. Och Gdansk ligger i norra Polen, det går att flyga dit från Stockholm på en timme ungefär. Det finns färjor dit över Östersjön.

Vi har sett hur hårt de forna öststaterna satsat för att nå framgång i Melodifestivalen. Räkna med att det är en minst lika hård satsning därifrån för att profilera sig som festivalarrangör.

Peace & Love som startar nu är Sveriges största flerdagarsfestival med över 40.000 sålda biljetter. Efter upplagan
2010 vann festivalen Aftonbladets pris Rockbjörnen, framröstade av tidningens läsare i den för året
nya kategorin ”Årets festival”. Festivalen har skickat ut ett pressmeddelande där den talar om att alla biljetter sålt slut till årets festival. Det är starkt.
Den festivalen har lyckats skapa en egen profil och gör alltid några egna bokningar som särskiljer den.
Festivalen har också en politisk profil med en massa seminarier. Kanske detta gör att just Peace & Love kommer att fortsätta vara stor. Men ingen är säkert, mer än att konkurrens blir bara hårdare och hårdare.

Det tyska företaget som ligger bakom satsningen i Hultsfred ska ju arrangera en stor rockfestival i Norrköping, som troligen får premiär redan 2012.

Så ett är säkert: festivalsommaren om tio år kommer att se mycket annorlunda ut än i år.

Relaterat om svenska musikfestivaler:
Dagens Nyheter och Expressen och Svenska Dagbladet och Göteborgsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Regeringen körde över författarna med biblioteksersättningen

by

Regeringen har beslutat att höja biblioteksersättningen med ett öre. Författarförbundet krävde 10 öre.
Vad gjorde regeringen då? Bara slutade förhandla och slog näven i bordet och bestämde.

Mats Söderlund, ordförande i Författarförbundet, är mycket kritisk mot kulturministern.
– Vi ville ha en höjning med 10 öre per år, bara för att komma ikapp det övriga samhället. Det här betyder en höjning med 0,75 procent att jämföra med övriga samhällets lönehöjningar på 3,4 procent, säger SMats Söderlund till Kulturnytt.

Sedan 1954 utgår biblioteksersättning till författare, översätter, tecknare och fotografer när deras böcker lånas ut av biblioteken.

Sedan mitten av 1980–talet slås biblioteksersättningen fast efter förhandlingar mellan upphovsmännen och regeringen, via representanter. 2010 låg ersättningen på 132 öre per utlånad bok. Det tycker Sveriges Författarförbund är för lågt. I drygt ett år har förhandligar om höjd ersättning pågått med regeringen.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skriver ett pressmeddelande:
– Jag beklagar att vi inte kunnat nå enighet med motparten om nivån på biblioteksersättningen. Samtidigt har den nuvarande förhandlingsordningen stora brister, säger Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

– Jag tycker att vi ska ha öppna och rättvisa bidragssystem, i stället för ersättningar som görs upp i slutna förhandlingsrum. Därför har regeringen bett litteraturutredningen se över den nuvarande förhandlingsordningen, säger Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Mats Söderlund är kritisk till detta:
– Det är ett ideologiskt ställningstagande som riktar sig mot de litterära upphovsmännens självständiga ställning gällande biblioteksersättningen, skriver Mats Söderlund i ett pressmeddelande.

– Hur regeringen har agerat är direkt kränkande. Beslutet borde ha varit medlarnas, men regeringen väljer att agera maktfullkomligt, säger Mats Söderlund till Kulturnytt.

Om biblioteksersättningen från Wikipedia:

Biblioteksersättning är pengar som enligt lag betalas till författare varje gång deras böcker lånas ut på offentliga bibliotek. Det framförs ofta att tanken bakom är att ersätta den förlust i försålda exemplar som biblioteksutlåningen medför men är egentligen ett kulturpolitiskt stöd till författarna snarare än en ersättning.[citat från källa efterfrågat]
De nordiska länderna har varit pionjärer i införandet av biblioteksersättning. Först i världen var Danmark där bibliotekspenge föreslogs redan 1941, men andra världskriget uppsköt införandet till 1946. Sedan följde Norge 1947 (bibliotekavgift, numera bibliotekvederlag), Sverige 1954, Finland 1961 och Island 1967. Begreppet har också fått motsvarigheter i Storbritannien (public lending right), Nederländerna (leenrecht), Tyskland (Bibliothekstantieme) och sprider sig till allt fler länder. Vartannat år sedan 1995 har internationella konferenser om biblioteksersättning hållits, den sjätte hölls 21-23 september 2005 i Berlin med delegater från 25 länder.
Införandet av biblioteksersättning i Sverige diskuterades i den 1948 tillsatta bokutredningen, som avgav sitt betänkande i SOU 1952:23. Den regleras i en särskild förordning (1962:652) om Sveriges författarfond, (SVFF). Fonden förvaltas av kammarkollegiet. Utbetalningar från fonden verkställas av kammarkollegiet efter beslut av en styrelse.[1]
Biblioteken (folkbibliotek och skolbibliotek) bidrar med statistik om sin utlåning men det är staten som betalar pengarna till fonden. För år 2006 hade SVFF att fördela 117,5 miljoner kronor. Biblioteksersättning utgår till arvtagarna efter en upphovsmans död lika länge som upphovsrätten gäller, alltså i 70 år. Som ett led i sitt arbete har SVFF dels ett register över upphovsrättsinnehavare, dels en omfattande statistik över mest utlånade författare.
Europeiska unionens råd lade den 19 november 1992 fram ett direktiv (92/100/EEG) om uthyrnings- och utlåningsrättigheter, som kom att omfatta Sverige 1994 vid inträdet i EES. En svensk lag (1997:309) anpassade upphovsrättslagen enligt direktivet. Men en rapport år 2002 från Europeiska kommissionen påtalade att biblioteksersättningen i Sverige och flera andra länder strider mot fördraget, eftersom den enbart gynnar inhemska upphovsmän. I de nordiska länderna har biblioteksersättningen nämligen inte varit en del av den internationella upphovsrätten utan en del av den nationella kulturpolitiken. Andra konsekvenser av detta är att biblioteksersättningen har ett maxbelopp, så att de mest utlånade författarna inte får ersättning i proportion till utlåningen och att ingen ersättning utgår för lån från forskningsbibliotek. Då Sverige inte ändrade sitt system, hotade kommissionen hösten 2004 att dra Sverige inför EG-domstolen.

Relaterat:
Göteborgsposten.
Martin Moberg har också bloggat om detta och PO Andersson och Alliansfritt Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Hur ska SVT och SR finansieras? Nu har startskottet gått för utredningen

by

Hur ska public service, som SVT, SR och UR kunna stärka sitt oberoende av kommersiella aktörer?
Det ska en kommitté nu utreda.
Ansvariga för denna kommitté är fyra kulturpolitiskt ansvariga för de fyra regeringspartierna: Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister (M), Christer Nylander , kulturpolitisk talesperson (FP), Anders Flanking
kulturpolitisk talesperson (C) och Andreas Carlson, kulturpolitisk talesperson (KD).

De skriver i en gemensam debattartikel på DN idag:

Det bör betonas att ­programföretagen verkar parallellt med andra aktörer på mediemarknaden, men har inte ett kommersiellt uppdrag. Kommittén ska därför lämna förslag på hur oberoendet från kommersiella aktörer kan stärkas. Även licenssystemet måste ses över och olika alternativ för framtida finansiering prövas. I uppdraget ingår att utse en referensgrupp med representanter från alla riksdagspartier …

Då är bollen i rullning.
En referensgrupp med representanter från alla riksdagspartier, låter bra. Men varför kunde regeringsgänget inte låta någon från andra riksdagspartier vara med i kommitté och utreda?
Beslut om public service bör tas över blockgränser för att fungera långsiktigt.

Det där med oberoende av kommersiella aktörer låtar bra, men vad betyder det? Den högerstyrda regeringen har ju till exempel infört ett förhandsgranskande av alla program som SVT, UR och SR vill genomföra. Är det att stärka oberoendet att ha förhandscensur?

När det gäller finansiering av public service är det mer än välkommet att det ska utredas. Nuvarande system är inte bra. Jag lutar nog mer åt att public service ska betalas av vanliga skattemedel. Det ligger i alla medborgares intresse att det finns etermedia som är oberoende av kommersiella aktörer och som har ansvar för att rapportera också om sådant som inte är säljande.

Relaterat: Same same but different

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,