Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

författarförbundet

Tre författare har chans att vinna BUS debutantpris Slangbellan

by

Tisdag den 20 mars sker utdelningen av barn- och ungdomssektionen inom Författarförbundet BUS årliga debutantpris Slangbellan för bästa debutbok. Inför prisutdelningen 2011 har juryn läst ett drygt 40-tal böcker och bland dem nominerat följande:

Nalla och Björn bygger en drake (Alfabeta) av Kajsa Lindström
Du borde vara här, min brors självmord (LL-förlaget) av Jesper Bohm
Kapitulera omedelbart eller dö (Rabén&Sjögren) av Sanne Näsling

Sveriges Författarförbund skriver i ett pressmeddelande:

Barn- och ungdomssektionen inom Författarförbundet (BUS) läser varje år den samlade utgivningen av debuterande barn- och ungdomsboksförfattare. Det är en noggrann granskning som strävar efter att lyfta fram en unik röst, en litterär talang och en ny spännande kollega.

Debutantpriset Slangbellan initierades 1998 av författaren Helena Dahlbäck. Priset består av en handtäljd slangbella av Kalle Güettler, ett diplom av Kristina Digman och 30 000 kronor.

 

Om författarna:

Sanne Näsling, född 1983, debuterade 2011 med Kapitulera omedelbart eller dö, där hon med ett alldeles eget språk skildrar styrkan och skörheten i den närmast symbiotiska vänskapen mellan tonårstjejerna Mary och Lovely. Sanne Näsling har studerat litteraturvetenskap och gått Biskops-Arnös skrivarlinje. Vid sidan om sitt författarskap frilansar hon som översättare och litteraturkritiker. Sanne Näsling, som tidigare har arbetat bland annat som lärare och personlig assistent, är uppvuxen och bosatt i Stockholm.

Kajsa Lindström, född 1961 i Göteborg men bor nu med sin familj i Lund. 1981-84 studerade hon design på Beckmans i Stockholm. Efter examen fick hon jobb på H&M som ansvarig för trender och färger på damavdelningen. Ett jobb som innebar mycket resande ut i världen. 1989 startar Kajsa den egna firman OKIDOKI Original med försäljning av leksaker via postorder och tillverkning i egna verkstaden. Efter några års barnledighet föds idén att skapa unika djur för vuxna samlare. Första kollektionen kommer ut 2003. Det blir nallar, grisar, harar, apor och många fler djur. Kajsa får publicitet i stora internationella tidningar och får kunder i hela världen.

Jesper Bohm kommer från Eskilstuna men bor numera i Uppsala. Där jobbar han som informatör på ett museum och som frilansjournalist. Hans debutbok ”Du borde vara här” om sin brors självmord har tagit honom ut på en liten föreläsningsturné om självmord och saknad som kommer att fortsätta under 2012.

Prisutdelningen äger rum på Författarnas Hus i Stockholm.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Författarförbundet vill minska möjligheten att låna en e-bok

by

Bibliotekens tryckta böcker kan bara lånas ut en gång i taget. Det är en välfungerande modell som borde tillämpas även på e-böcker, skriver Författarförbundets Mats Söderlund och Louise Hedberg i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

Det är lite lustigt med e-böcker. Det digitala formatet gör ju att en bok i princip kan låsas ut till hur många som helst. Men som det fungerar idag är det dyrt för biblioteken. Ekot berättar:

Drygt 4.000 e-böcker finns på Uppsala Stadsbibliotek och dom blir fler. Men det kostar biblioteken 20 kronor per bok som lånas ut och i Uppsala vill man se ett ändrat system för att inte ruinera biblioteket.

Att skapa regler som strider mot vad som är tekniskt möjligt blir mest löjligt. Det ör som att slåss mot väderkvarnar. Jag kan inte ge ett rakt svar på hur det ska lösas. Men att låsa möjligheten att låna en bok, att minska spridningen av kultur, är inte någon lösning.

Det är inte bra att det kostar tjugo kronor för biblioteken varje gång någon lånar en e-bok. Det borde väl vara något som ändras när tekniken utvecklas?

Först och främst måste samhället och dess beslutsfattare sätta ned foten och säga hur de tänker: Är det positivt att människor läser? Då måste det få kosta och biblioteken måste få de resurser de behöver.

Att författarförbundet kommer med ett förslag som minskar antalet som läser en bok, det är rätt illa.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Författarförbundet ger Radiopriset åt P2:s journalist Birgitta Tollan

by

Radiojournalisten Birgitta Tollan får Sveriges Författarförbunds Radiopris 2011 för hennes ”envisa och kärleksfulla radioundersökningar”. Genom åren har hennes dedikerade arbete resulterat i flera uppmärksammade och omtyckta programserier i Sveriges Radio, berättar ett pressmeddelande.

Motiveringen lyder: ”Birgitta Tollan får priset för sina envisa och kärleksfulla radioundersökningar av de korsvägar där konsten och livet löper samman. Med ständig nyfikenhet på nya uttryck har hon metodiskt och under många år dyrkat upp dörrar till skapandets inre kammare.”

– Birgitta har en sällsynt förmåga att med raka och till synes enkla frågor få de skyggaste musikerna och tonsättarna att öppna upp och dela med sig av sina tankar om musik, säger Elle-Kari Höjeberg, kanalansvarig för P2. Lika viktigt är den genomgripande musikalitet som präglar hennes program och hennes ambition att gång på gång belysa musikens innersta väsen med olika utgångspunkter.

Om Birgitta Tollan
Birgitta Tollan har arbetat som frilans på Sveriges Radio sedan 1974 och är idag bosatt i Köpenhamn. Hon är både producent och programledare och ligger de senaste åren bakom en rad egenproducerade programserier i P1 och P2. Birgitta har genom åren även arbetat med program som Klingan, Kulturnytt och Mitt i Musiken.

Birgitta Tollan har gjort ett stort antal författarporträtt med bland annat Inger Christensen, Patti Smith, Niklas Rådström, Suzanne Brøgger, Dorrit Willumsen, Naja Marie Aidt, Yvonne Vera och ChirikureChirikure, ofta med fokus just på författarnas förhållande till musik.

År 2010 tilldelade Föreningen Svenska tonsättare Birgitta Tollan priset ”Musikens Möjliggörare” för hennes radioproduktioner. Motivering: ”Via etern belyser och problematiserar hon fenomenet musikskapande genom fördjupande musikaliska porträtt. En modig journalist med ett genuint intresse för samtidens tonsättare och musiker.”

Några av Birgitta Tollans radioprogramserier:
New York, en stad med ständig Klang! – möten med nya och spännande musiker och tonsättare i New York
Konsten att humla – om kvinnors villkor inom konstmusik och jazz, för europeiska tonsättare och musiker.
Det osynligas piano – om homo-, bi- och transsexuella människor inom konstmusiken från 1100-talet till idag.
Med utvidgade sinnen – om galenskap och genialitet. Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer? Kan tillstånd och diagnoser vara ett avstamp för stor konst?

Lyssna på Birgitta Tollans senaste radioprogram:
Patti Smith, punkikon med poetiska förtecken, 23 december kl.12.00-13.00. Repris 24/12 kl.17.09
Älskad gudmor och själsfrände: Patti Smith och svenska rockmusiker, 25 december kl.15.03-16.45

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Regeringen körde över författarna med biblioteksersättningen

by

Regeringen har beslutat att höja biblioteksersättningen med ett öre. Författarförbundet krävde 10 öre.
Vad gjorde regeringen då? Bara slutade förhandla och slog näven i bordet och bestämde.

Mats Söderlund, ordförande i Författarförbundet, är mycket kritisk mot kulturministern.
– Vi ville ha en höjning med 10 öre per år, bara för att komma ikapp det övriga samhället. Det här betyder en höjning med 0,75 procent att jämföra med övriga samhällets lönehöjningar på 3,4 procent, säger SMats Söderlund till Kulturnytt.

Sedan 1954 utgår biblioteksersättning till författare, översätter, tecknare och fotografer när deras böcker lånas ut av biblioteken.

Sedan mitten av 1980–talet slås biblioteksersättningen fast efter förhandlingar mellan upphovsmännen och regeringen, via representanter. 2010 låg ersättningen på 132 öre per utlånad bok. Det tycker Sveriges Författarförbund är för lågt. I drygt ett år har förhandligar om höjd ersättning pågått med regeringen.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skriver ett pressmeddelande:
– Jag beklagar att vi inte kunnat nå enighet med motparten om nivån på biblioteksersättningen. Samtidigt har den nuvarande förhandlingsordningen stora brister, säger Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

– Jag tycker att vi ska ha öppna och rättvisa bidragssystem, i stället för ersättningar som görs upp i slutna förhandlingsrum. Därför har regeringen bett litteraturutredningen se över den nuvarande förhandlingsordningen, säger Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Mats Söderlund är kritisk till detta:
– Det är ett ideologiskt ställningstagande som riktar sig mot de litterära upphovsmännens självständiga ställning gällande biblioteksersättningen, skriver Mats Söderlund i ett pressmeddelande.

– Hur regeringen har agerat är direkt kränkande. Beslutet borde ha varit medlarnas, men regeringen väljer att agera maktfullkomligt, säger Mats Söderlund till Kulturnytt.

Om biblioteksersättningen från Wikipedia:

Biblioteksersättning är pengar som enligt lag betalas till författare varje gång deras böcker lånas ut på offentliga bibliotek. Det framförs ofta att tanken bakom är att ersätta den förlust i försålda exemplar som biblioteksutlåningen medför men är egentligen ett kulturpolitiskt stöd till författarna snarare än en ersättning.[citat från källa efterfrågat]
De nordiska länderna har varit pionjärer i införandet av biblioteksersättning. Först i världen var Danmark där bibliotekspenge föreslogs redan 1941, men andra världskriget uppsköt införandet till 1946. Sedan följde Norge 1947 (bibliotekavgift, numera bibliotekvederlag), Sverige 1954, Finland 1961 och Island 1967. Begreppet har också fått motsvarigheter i Storbritannien (public lending right), Nederländerna (leenrecht), Tyskland (Bibliothekstantieme) och sprider sig till allt fler länder. Vartannat år sedan 1995 har internationella konferenser om biblioteksersättning hållits, den sjätte hölls 21-23 september 2005 i Berlin med delegater från 25 länder.
Införandet av biblioteksersättning i Sverige diskuterades i den 1948 tillsatta bokutredningen, som avgav sitt betänkande i SOU 1952:23. Den regleras i en särskild förordning (1962:652) om Sveriges författarfond, (SVFF). Fonden förvaltas av kammarkollegiet. Utbetalningar från fonden verkställas av kammarkollegiet efter beslut av en styrelse.[1]
Biblioteken (folkbibliotek och skolbibliotek) bidrar med statistik om sin utlåning men det är staten som betalar pengarna till fonden. För år 2006 hade SVFF att fördela 117,5 miljoner kronor. Biblioteksersättning utgår till arvtagarna efter en upphovsmans död lika länge som upphovsrätten gäller, alltså i 70 år. Som ett led i sitt arbete har SVFF dels ett register över upphovsrättsinnehavare, dels en omfattande statistik över mest utlånade författare.
Europeiska unionens råd lade den 19 november 1992 fram ett direktiv (92/100/EEG) om uthyrnings- och utlåningsrättigheter, som kom att omfatta Sverige 1994 vid inträdet i EES. En svensk lag (1997:309) anpassade upphovsrättslagen enligt direktivet. Men en rapport år 2002 från Europeiska kommissionen påtalade att biblioteksersättningen i Sverige och flera andra länder strider mot fördraget, eftersom den enbart gynnar inhemska upphovsmän. I de nordiska länderna har biblioteksersättningen nämligen inte varit en del av den internationella upphovsrätten utan en del av den nationella kulturpolitiken. Andra konsekvenser av detta är att biblioteksersättningen har ett maxbelopp, så att de mest utlånade författarna inte får ersättning i proportion till utlåningen och att ingen ersättning utgår för lån från forskningsbibliotek. Då Sverige inte ändrade sitt system, hotade kommissionen hösten 2004 att dra Sverige inför EG-domstolen.

Relaterat:
Göteborgsposten.
Martin Moberg har också bloggat om detta och PO Andersson och Alliansfritt Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,