Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bok

Mina år med Bin Ladens av Catrin Streete – lämnar ingen oberörd

by

Mina år med Bin Ladens av Catrin Streete – lämnar ingen oberörd

Mina år med Bin Ladens
Författare: Catrin Streete
Författare: Ingrid Carlqvist
Förlag: Lind & Co
Bandtyp: Inbunden
Språk: Svenska
Utgiven: 201203
ISBN10: 9174610759
ISBN13: 9789174610758

Catrin Streete var en ganska vanlig medelklasstjej i Åkersberga utanför Stockholm när hon fick kontakt med män med mycket pengar. Hon startade också tidigt efter företag med modeller för modevisningar. Hon blev vän med en ung arab Bakr bin Laden, från Saudiarabien med hur mycket pengar som helst. Catrin och Bakr blir goda vänner och han öser pengar över henne. Han flyger henne med sitt privatjetplan vart hon vill, hon får shoppa hur mycket hon vill i dyra affärscenter i de stora världsstäderna med hans kretitkort, om de tröttnar på andra gäster på ett hotell köper han ett eget hotell åt dem. Det är helt svårt att ta till sig att det finns människor som lever i en sådan lyx, i ett sådant överflöd.

Bakrs far har många fruar och därför har Bakr många bröder. En av dem är Saleh, som blir förälskad i Catrin. I flera år är Catrin och Saleh tillsammans, trots att Saleh samtidigt har en fru och barn i ett hus i Saudiarabien.

En annan av Bakrs och Salehs bröder var Osama bin Laden, terroristledaren som låg bakom dådet mot World Trade Center i USA.

Fast när Catrin träffade Bakr och Saleh och följde med dem världen runt hade terrordådet ännu inte inträffat.

Catrin Streete berättar om sina år med Bakr och Saleh för Ingrid Carlqvist. Den är skriven med ett snabbt flytande språk, nära talspråket, det känns verkligen som om jag satt bredvid Catrin Streete och hon berättade direkt till mig. Rättfram och ärlig, utan att banga för att berätta om sina sexuella äventyr. Däremot är språket inte direkt av högsta litterära kvalitet, men det är inte det jag söker när jag väljer att läsa en sådan här biografi.

Att vara kvinna i Saudiarabien är i grunden väsenskilt från livet för oss i det svenska samhället. Catrin berättar hur hon ibland blivit stoppad av sedlighetspolisen i Saudiarabien som kan sätta stora märken med krita på dräkten på en kvinna ifall de anser att hon visat för många millimeter av sin hud. En del skrämmande historier går runt i Saudiarabien om kvinnor som inte blivit räddade ur bilar vid trafikolyckor för att ingen man utan hennes make får se henne utan den dräkt som döljer henne.

Bakr bin Laden har affärer världen runt och Catrin och Saleh följer med honom till London, Rom, Dubai, Maldiverna och en mängd spännande platser. De kan hyra ett skidhotell en weekend. De arabiska männen som kan bada i pengar lever två liv: ett västerländskt festande liv och hemma i Saudiarabien ett mer rättrogen konservativt muslimskt liv.

Att Osama bin Laden kom från en sådan dekadent överklassbakgrund gör det både svårare och lättare att begripa hans vägval i livet. Om han verkligen reagerade på hur nedtryckta, förtryckta och fattiga människor i exempelvis flyktinglägren i Palestina är – och om han verkligen ville förändra detta borde Osama bin Laden ha börjat med sin egen familj. Om familjen bin Laden hade delat med sig av sin enorma rikedom till projekt i Palestina skulle de kunna göra stor nytta. På sätt och vis tycker jag, efter att ha läst om hur familjen bin Laden lever, att de är en av orsakerna till terrorismen. De skulle kunna förändra mycket om de ville, istället för att satsa sin rikedom på att bada i Armaniväskor.

Mina år med Bin Ladens är en provocerande bok, tycker jag. Den lämnar nog ingen oberörd. Att människor som har sådana enorma rikedomar inte ens tycks tänka tanken att de skulle kunna göra skillnad får mig att bli besviken på mänskligheten.

På ett sätt är boken en bluff, för de flesta som läser den väntar sig nog att få veta mer om Osama. Han är dock inte med i boken alls, förutom vid två tillfällen. Catrin tycks bara ha träffat honom en gång, då han vägrade ta henne i hand eftersom hon var kvinna. En och annan blir säkert besviken över att inte få veta mer om Osama bin Laden när de läser boken. För min del gör det inget, den berättar ändå något om honom, eftersom vi får en inblick i det liv hans familj lever.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

First Aid Kit förgyllde utdelningen av Astrid Lindgren-priset

by

Med sedvanlig kunglig glans delades Astrid Lindgrens-priset ut i det blå Kulturhuset i Stockholm.

Ett blått hus – tolkat på flera sätt.
Det är egentligen smått ironiskt att ett pris som delas ut till minnet av en författare som inte alls hyllade de fina folket med makt delas ut med en inramning av både kungahuset, borgerlig kulturminister och en hel del välbärgade invånare med fina titlar. Det är liksom långt från Astrid Lindgrens värld, så att säga.

Hallå: ”Astrid Lindgren har blivit kidnappad” skulle jag vilja ropa, där jag satt, placerad på första balkong och på ett sådant avstånd att jag inte kunde ta någon bild att förmedla till er, kära besökare av Kulturbloggen. Jo jag tog en bild, men programledarna är bara två små prickar – så då lade jag av det där med att dokumentera i bilder.

Programledarna var Daniel Sjölin, känd från tv, och Johanna Koljoner, känd på många sätt, som DN-journalist, författare och pristagare av Stora Journalistpriset för #prataomdet-tweeten. Den som är modebloggare skulle säkert beskriva hennes rutiga klänningar femtiotalsstuk som bedårande. Daniel Sjölin var lika elegant i sammetskavaj och röd näsduk och fluga. Allt hölls på engelska och Johanna Koljonen har en mysig engelska med finsk brytning.

Kronprinsessan Victoria var den som delade ut priset. Jag undrar om det här uppdraget var hennes första officiella uppdrag sedan Estelle föddes? För dopet kan väl inte räknas som officiellt uppdrag även om det var en officiell tillställning.

Att den holländske författaren Guus Kuijer är en värdig pristagare kom fram tydligt på flera sätt. Bland annat spelades ett stycke ur hans bok ”The Book of Everything” upp av skådespelare från Unga Klara.
Det var ett starkt stycke om en nioårig pojke som växer upp i ett strängt religiöst hem där fadern slår både mamman och pojken – men pojken verkar hitta en klok gammal tant, som alla barnen brukar trakassera för de har fått för sig att hon är en häxa.

Under kvällen presenterades flera av hans andra böcker – och det märks att han liksom Astrid Lindgren står på barnens sida.

Kvällens höjdpunkt för mig var dock systrarna i First Aid Kit som spelade. Och som de spelade. De spelade både i inledningen, en bit in i programmmet och två låtar till avslutningen, efter att kronprinsessan tågat ut ur salen. Vi alla i publik fick nämligen inte gå ut ur salongen då, av säkerhetsskäl.

Förresten så uppträdde också Georg och Sarah Riedel, bland annat passande nog med en annan holländares lyrik: Fredrik Åkare av Cornelis Vreeswijk.

Programmet innehöll dessutom en fascinerande dans av Virpi Pahkinen. Till musik av Jonas Sjöblom och en stor bakgrund med träd och en scenografi som föreställde en sjö framförde hon ”Dance of the Black Bird” som gav känslan av att vi hade förflyttats till en läskig men spännande sagans värld.

Peter Högberg har skrivit från Astrid Lindgren konferensen i Vimmerby

Foto: Stefan Tell

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Recension: Välfärd bortom staten och kapitalet – Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden

by

Titel: Välfärd bortom staten och kapitalet –
Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden
Författare: Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne
Förlag: Sektor3 – tankesmedjan för det civila samhället
Grafisk form: Rebecka Andersen
Omslag: Rebecka Andersen
Stockholm, 2012

Tankesmedjan Sektor Tre har gett ut en bok som diskuterar den ideella sektorns roll som utförare av välfärdstjänster. Jag vill poängtera att detta är ingen neutral studie, utan en partsinlaga gjord av en organisation som vill se mer inslag av den ideella sektorn i välfärden. Läs gärna författarnas debattartikel i Svenska Dagbladet.

Boken inleds med en grundlig genomgång av den ideella sektorn. Definitioner preciseringar och syfte. Det märks att författarna är akademiker. Formen är mer den akademiska uppsatsen än den klassiska debattbokens. Boken är dock lättläst och ger en bra grund för den som är nybörjare i ämnet.
Jag vill göra två observationer.

Författarna redogör för associationsformer, men inte ägarförhållandena, vilket jag anser är en brist. Aktiebolagsformen är trots allt bara en associationsform, inte ett ideologiskt ställningstagande. Om en ideell aktör väljer att bilda ett helägt AB, enbart för att den associationsformen helt enkelt är mer praktisk, är det inte samma sak som att just detta AB måste vinstmaximera. Ägarna skriver bolagsordningen, ägarna bestämmer hur verksamheten ska styras.

Om det är så att den ideella sektorn anser att det är opraktiskt att äga och driva en förskola inon den ideella föreningens ram är det mer effektivt att starta ett helägt AB än att vänta på en lagändring.
Det är synd att författarna avstår från att problematisera frivilliga insatser i ett generellt välfärdssystem. Vår välfärd bygger på att medborgarna har av lag garanterade rättigheter. Vad händer om delar av dessa rättigheter förväntas utföras av frivilliga krafter?

Så länge som den frivilliga arbetskraften är stor. Kompetent och villig går det bra, men vad händer den dag då de frivilligas skara glesnar? Kommer den otrevlige och besvärliges rättigheter att urholkas, eftersom de frivilla föredrar att hjälpa trevliga personer?

De nämner även personal som utför obetalt arbete, utan att problematisera det.
Jag anser att det finns mer i ämnet som behöver penetreras, men det kanske kommer en uppföljare.

Text: Peter Johansson

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Strindbergs Ockulta dagboken med tidigare överstrukna och oläsliga anteckningar visas upp

by

För första gången presenteras nu Ockulta dagboken av August Strindberg så nära originalet som det alls är möjligt. berättar ett pressmeddelande:
Med hjälp av infrarött ljus kan vi nu dessutom läsa tidigare överstrukna och oläsliga anteckningar om bland annat bröllopsnatten med Harriet Bosse.

De 99 första banden (av sammanlagt 999) binds för hand i en läderinbunden och numrerad samlarutgåva. Nummer 1/99 auktioneras ut på Bukowskis till förmån för Advokater utan gränser och ställs ut i samband med Bukowskis Strindbergutställning 3–6 maj. Under utställningen läser skådespelaren Philip Zandén ur Ockulta dagboken.

Ockulta dagboken
För första gången sedan August Strindberg skrev sin mytomspunna Ockulta dagboken 1896–1908 blir texten nu fullt läslig i både ett stort faksimil i färg som är i det närmaste likvärdigt med originalet, en lika stor typograferad version i eget band som följer faksimilet och ett utförligt band med kommentarer. Tillsammans väger de tre banden över 7 kilo. Det separata kommentarsbandet inleds med en essä av Göran Stockenström och innehållet kommenteras i ingående ord- och sakförklaringar av Karin Petherick.

Norstedts utgivning av Ockulta dagboken blir ett sällan skådat praktverk som tillsammans med Hemsöborna i höst avslutar Nationalupplagan av Strindbergs Samlade Verk som påbörjades 1981.

Ockulta dagboken skrevs av Strindberg under de år som täcker Infernokrisens Paris och Lund, återvändandet till Stockholm, äktenskapet med Harriet Bosse och starten av Intima Teatern, men också över tillkomsten av en lång rad litterära verk, från dramer som Till Damaskus, Ett drömspel och Dödsdansen till spektakulära prosaverk som Inferno, Svarta Fanor och En blå bok.

Tidigare oläslig text om bröllopsnatt
Redaktörerna för Nationalupplagan vid Stockholms universitet har bland annat gjort tidigare överstrukna fragment som kommenterar bröllopsnatten med Harriet Bosse läsbara. Inget av detta har tidigare gått att uttyda. Hans Söderström, biträdande huvudredaktör för Strindbergprojektet förklarar:

– Statens Kriminaltekniska Laboratorium fick i flera omgångar i uppdrag att försöka tyda den överstrukna texten på sidan 205 där Strindberg kommenterat bröllopsnatten med Harriet Bosse 1901. Med hjälp av infrarött ljus kunde man uttyda delar av texten. Senare lyckades Camilla Kretz som arbetat redaktionellt med faksimilena att digitalt bearbeta och frilägga den överstrukna texten och det visade sig mer framgångsrikt än SKL:s försök. Efter att flera förstorade och färgförändrade bilder togs och kombinerades kunde större delen av de överstrukna anteckningarna tydas.

Dessa överstrukna partier har aldrig tidigare publicerats.

99 handinbundna samlarexemplar
99 numrerade exemplar av Strindbergs Ockulta dagboken kommer att tillverkas i ett särskilt påkostat, samlarutförande förvarat i en handgjord kassett. Dessa handinbundna band har pärmar av skinn, är präglade med guldfolie på rygg och framsida och försedda med två märkband, silkeskapitäl och guldinfärgade för- och eftersättsblad från Italien. Bokbindaren heter Roger Johansson och är verksam i Stockholm.

Volymerna i detta samlarutförande kommer att börja säljas under maj månad. De tillverkas efterhand av bokbindaren och därför kan det dröja några veckor innan banden finns att hämta på Riddarholmen. Kassett med nummer 1/99 auktioneras under Bukowskis klassiska auktion den 12 juni till förmån för Advokater utan gränser, en svensk ideell, politiskt och religiöst obunden organisation som tagit till sin uppgift att arbeta för de grundläggande mänskliga rättigheterna över hela världen. Strindberg själv ställdes som bekant inför åtal under den så kallade Giftasprocessen.

Bukowskis Strindbergutställning
Utställningen visas under fyra dagar 3 – 6 maj 2012 mellan kl. 10.00 – 20.00. Den innehåller 28 unika verk av August Strindberg och det första numrerade exemplaret av samlarutgåvan av Ockulta dagboken. Curator för utställningen är Anders Wahlgren.

Varje dag klockan 19.10 kommer skådespelaren Philip Zandén att tolka stycken ur Ockulta dagboken på Bukowskis Strindbergutställning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Förundran och tungsinne samsas i Shaun Tans Det röda trädet

by

Titel: Det röda trädet
Författare: Shaun Tan
Förlag: Kabusa Böcker
Utgiven: 2011
ISBN10: 9173551902
ISBN13: 9789173551908

Shaun Tans färger målar upp en värld där man själv är liten och ingenting förstår; där det mörka vattnet hotar och man missar allt det roliga. Ensam hopplöshet förmedlas i rika bilder. Ibland översvämmas man av kaos, ibland kan man stillsamt betrakta rutorna. Det röda lövet finns med som ett litet hopp i varje bild, men ligger ibland bortglömd i bakgrunden, eller är på väg att sväljas av det svarta vattnet. De utkastade orden ger förslag på tolkning, men det är fortfarande många delar i bilderna som förblir mystiska – något som gör att man vill läsa och fundera över denna bilderbok om och om igen.

Ett av alla teman i boken, är motsatsparet inuti – utanför. Berättelsens första bild (sida 9 om man ser omslaget som första sidan) föreställer ett sovrum. Några svarta löv dansar omkring och har lagt sig på golv, bord och säng. På väggen hänger ett enda rött löv, men det är inramat och alltså inte del av huvudpersonens verklighet: det är snarare en hoppingivande dröm. Ljuset kommer från andra sidan fönstret. Texten lyder: ”ibland börjar dagen utan någonting att se fram emot”, och på nästa sida försöker huvudpersonen ta sig ut ur rummet som håller på att översvämmas av svarta löv.

Senare återkommer fönstren som en möjlighet. Huvudpersonen står halvvägs upp på en stege i en rödgul stad av ord (s. 18-19). Stegar lutade mot fönster är spridda bland husen – kanske har någon annan också försökt ta sig ut?

Ibland är texten utanför bilden, ibland inuti, och som läsare pendlar man ofta mellan dessa två förhållningssätt. Efter en omtumlande scen som får mig att tänka på Titanic – en scen där huvudpersonen gömmer sig i en liten båt bland havets böljor – kommer ett av de uppslag där instängdheten blir som tydligast. ”underbara ting far förbi dig” säger texten, som finns utanför bilden den här gången (s. 24-25). Hela bilden är ett fönster, där den bleka huvudpersonen står i ett mörkt rum och blickar ut mot en hög himmel. En flygplansfågel lämnar efter sig fjärilar och konfetti, där den flyger bland guldfärgade moln. Fönstret är låst, på låset står det inristat ”REGRET”. Huvudpersonen ångrar att hon inte tog chansen, och ser på hur den flyger förbi, för alltid förlorad. Men läsaren befinner sig utanför fönstret, tillsammans med det röda lövet, i det fantastiska.

Mycket mörker beskrivs i vackra bilder, men i slutet får hoppet sin belöning, när huvudpersonen kommer hem till sitt rum igen. Det röda lövet förvandlas till ett intensivt rödlysande träd! Det värmer i vardagens gråa tristess.

Trots de få orden, så riktar sig denna bok till lite äldre barn, tonåringar eller vuxna. Den tar upp tunga känslor, och är en bra ingång till att våga prata om det som är svårt i livet. Man kan förundras tillsammans och reflektera över de känslor och minnen som bilderna och texten väcker.

Nyligen kom Shaun Tans Borttappad ut i svensk översättning, och jag ser fram emot översättningen av Berättelser från yttre förorten (tales from outer suburbia), som också är på väg. Shaun Tans berättelser får mig alltid att se det magiska i vardagen, men ger också nya perspektiv och en inblick i hisnande världar.

Text: Frida Niblaeus

Relaterade recensioner.
Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,