Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Åldersdiskriminering

Reinfeldts idé om senare pension går inte att genomföra i Sverige som har så stor åldersdiskriminering

by

När statsminister Reinfeldt öppnade för att diskutera om att höja pensionsåldern sade han samtidigt att han ville se över om det går att höja gränsen för studiemedel. Idag kan ingen få studiemedel efter 54 års ålder.

Reinfeldt menade att människor som har tunga jobb som sliter ut dem ska kunna byta karriär för att kunna arbeta längre.

För alla som har intressanta jobb som inte sliter ut dem är det inget problem att jobba efter 65. Tvärtom är det en efterfråga förändring eller reform.

Men mest av allt är Reinfeldts förslag inte möjligt att genomföra i verkligheten på ett bra sätt i Sverige.
För i Sverige råder den allra värsta åldersdiskrimineringen. Arbetsgivare sorterar helt öppet bort alla som är över 40 år. Och allra värst på den punkten är de svenska medieföretagen och till stor del de politiska partierna och deras närstående organisationer.

Unga människor, mellan 30-35 år och med viss företräde för män – det är vad svenska medieföretag och partier helst rekryterar.

I Expressen skriver Isobel Hadley-Kamptz:

Svensk arbetsmarknad är uttalat åldersfixerad, i en undersökning från riksförsäkringsverket förklarade sju av tio personalchefer att de aldrig anställer någon över 50. Rekryterare klagar på att företagen bara är intresserade av personer i 35-årsåldern, närmast oavsett vilka kvalifikationer som efterfrågas. Det gäller också på de allra högsta positionerna.
Hösten 2010 dömdes Arbetsförmedlingen själv för åldersdiskriminering av en 62-årig kvinna som förbigåtts av en mindre kvalificerad till en tjänst som jobbcoach. Diskrimineringen börjar dock längre ner än så, enligt fackförbundet Civilekonomerna börjar det bli svårt för deras medlemmar att få jobb redan efter 40

Vad händer i en människa under ett liv? Kroppen förändras, alla kroppsdelar åldras på olika sätt. Också vårt sätt att ta in ny information förändras. När vi är i medelåldern och uppåt har vi en betydligt större förmåga att sätta in saker i ett sammanhang. Det kan handla om datorer och ny teknik eller vad som helst: genom att ha levt och upplevt saker och också på grund av rent kemiskt-biologiska förändringar i hjärnan.
Det är en rent naturvetenskaplig förklaring till det som kallas vishet. I andra kulturer, alltså.
I Sverige slängs livserfarenhet och kunskap på soptippen.

Nå, om människor som är utslitna vid 55 ska kunna få en ny karriär då måste det vara något som bygger på var i livet människan står. Den nya karriären måste bygga på de kunskaper och den erfarenhet som just den människan har. Att få svenska statsanställda byråkrater anställda inom olika statliga myndigheter kommer att ta individuell hänsyn – det har jag svårt att tro på.

Om Reinfeldts förslag ska vara genomförbart måste flera saker förändras:
en rejäl satsning på bättre arbetsmiljö, så fler människor är pigga och fräscha längre
en rejäl satsning för att få arbetsgivare att sluta åldersdiskriminera (kanske till och med förbjuda rekryteringsföretag att kräva personnummer i formulären arbetssökande ska fylla i)
fler möjligheter att arbeta halvtid och deltid

Relaterat:
Expressen och Expressen 2 och Martin Mobergs blogg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

.

Jobba till 75 enligt Reinfeldts modell: blir det med piska eller morot?

by

Det svenska arbetslivet är sjukligt åldersdiskriminerande. Människor som är över 45 väljs bort av många arbetsgivare. För att inte tala om den som fyllt 55 som i det närmaste kan kastas på soptippen, om svenska arbetsgivare får bestämma.
Det är paradoxalt eftersom människor idag lever längre och i många fall är piggare högre upp i åldrarna.
Detta är dock dubbelsidigt. Vissa delar inom arbetslivet sliter mycket hårt på kroppen, speciellt jobb med hårt kroppsarbete eller tunga lyft.
Samtidigt är många inom tjänstemannayrken pigga många år efter pensionsåldern.

Nu flaggar den svenska moderate statsministern, Fredrik Reinfeldt, för att pensionsåldern kan höjas till 75 år. DN rapporterar:
Ett arbetsliv som kan sträcka sig till 75 års ålder, där man ska vara beredd att byta karriär mitt i arbetslivet. Det kan krävas för att få den ekonomiska standard vi förväntar oss, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt (M), som öppnar för ett studiestödssystem som möjliggör studier även efter 50 års ålder.

Det är så typiskt. Många som är över 65 är pigga och har mycket kvar att ge. Många vill säkert kunna jobba några år till, eller kanske vill kunna jobba halvtid ett par år efter 65-årsstrecket.

I intervjun med DN säger Reinfeldt en bra sak, han öppnar för möjligheten att få studiemedel också efter att ha fyllt 54 år:

– Vänsterns syn är att när jobbet blir för tungt då blir man förtidspensionär, eller så får man någon annan typ av ersättning. Men jag skulle snarare säga att när jobbet blir för tungt så får jag jobba med något annat. Och vi måste börja svara på frågan: hur ska det gå till? Hur byter vi karriär mitt i livet? Och hur förbättrar vi förutsättningarna att kunna jobba längre upp i åren, och kanske rejält mycket längre upp i åren?

Fredrik Reinfeldt säger att inget annat land har så generösa utbildningssystem som Sverige, så förutsättningarna är redan goda för att kunna byta karriär. Men vissa hinder ser han ändå. Efter 45 års ålder minskar möjligheten att få studielån, för att upphöra helt vid 54 års ålder.

– Man får möjligen titta på det, säger han.

Att ge fler möjlighet att jobba fler år, det är bara bra. Det är ett sätt att visa att människor kan något också efter att de fullt 55. (Vill du läsa mer om hur att åldras i dagens samhälle faktiskt är något bra, läs gärna Bodils Jönssons bok ”När horisonten flyttar sig”. som vi skrivit om här.

Det kan säkert vara mer positivt för en arbetsgivare att anställa en 55-åring om arbetsgivaren vet att den personen kan jobba mer än tio år till. För med dagens medicin och sjukvård där vi kan få nya knän och medicin mot åkommor är många pigga långt upp i åldrarna. Med åldern kommer erfarenhet och en förmåga att snabbt sätta in saker i ett sammanhang.

Självklart är det bra om samhället kan ta till vara på människors lust och energi att jobba. Samtidigt finns det många yrken som sliter hårt på människor, tänk på byggnadsarbetare, människor inom hotell- och restaurangyrken, betongarbetare, sjukvårdspersonal speciellt inom äldreomsorg med många skeva lyft.

Frågan är hur detta med att kunna arbeta fler år kommer att utformas. Blir det en lag, ett tvång, som gör att alla måsta arbeta tills de blir 75 år – så alla som är rejält utslitna vid 65 får mycket lägre pension? Eller utformas det så att de som vill och orkar kan jobba längre?

Kommer Reinfeldt att införa detta med piska eller morot, alltså?

Svensson har också bloggat om detta.

Relaterat:
Aftonbladet, Svenska Dagbladet och SVT och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Reinfeldtregeringens kansli slängde ut de äldre och de sjuka: en symbol för svensk åldersdiskriminering

by


Fredrik Reinfeldts regering har gång på gång hyllat det svenska anställningsskyddet och turordningsreglerna. Men när regeringens eget kansli skulle minska sin personal var det äldre, sjuka och fackligt aktiva som fick sparken.
Berättar SVT.

Reinfeldtregeringens kansli var skickliga och kunde utföra den här utrensningen av äldre, sjuka och fackligt aktiva och ändå följa turordningsreglerna. Hur det gick till? De delade in personalen i extremt små turordningskretsar, som SVT berättar:
Mer är hälften av Regeringskansliets turordningskretsar består av en enda person. De andra kretsarna är mycket små. Till exempel finns kretsar som ”Skrivarkoordinator”, ”Expeditionsvakt 1”, ”Expeditionsvakt 2” och ”Expeditionsvakt 3”.
Konsekvensen är att det i princip blir den personen som placeras i den lilla turordningskretsen som blir uppsagd. Trots att många andra expeditionsvakter anställts efter den personen som blev uppsagd.

Jodå, arbetsgivare har mycket makt på den svenska arbetsmarknaden och kan i princip göra sig av med vem de vill ur personalen.

Reinfeldtregeringen hyllar arbetslinjen, att alla ska arbeta också de som är sjuka (för alla ska kunna göra någonting) – men å andra sidan bygger de snabbt upp en samhälle där människor som inte är unga, vackra och starka stämplas som värdelösa. Det finns inget land i världen som diskriminerar människor över 45 som Sverige gör. I de flesta andra länder ses livserfarenhet som en styrka, vishet som något positivt. På den svenska arbetsmarknaden slängs människor helst på soptippen efter 55. Det är gräsligt.

Reinfeldtregeringen har gjort flera människor arbetslösa som är i en ålder där de har mycket svårt att få jobb.

Det är naturligtvis mycket illa när just regeringskansliet gör på detta sätt. Kansliet borde vara en förebild och det är kansliet kanske också: en förebild för hur företag idag uppmanas att kassera människor.
Frågan är vad Reinfeldtregeringen hade tänkt göra av människor som fyllt 55 och som blir arbetslösa? De är ju inte långtidssjuka så de kan inte få de där nya underbetalda jobben att digitalisera kulturarvet som långtidssjuka ska få, enligt nya kulturbudgeten.

Kanske har Reinfeldtregeringen planer på en ny form av arbeten som ska utföras till låg lön av alla arbetslösa över 50 år?

Tyvärr är Reinfeldtregeringen inte ensam om denna inställning gentemot äldre människor.
Se på de svenska massmedierna: DN, Aftonbladet, TT, Expressen …
De anställer inte en enda person som fyllt 40. Såvida det inte är till en chefsposition eller är en extremt känd person.

Svenska medier är kanske de företag som åldersdiskriminerar allra mest.

Uppdrag Granskning tar i kvällens avsnitt, tisdag den 21 september, upp hur Reinfeldts regeringskansli hanterade uppsägningar och slängde ut äldre, sjuka och fackligt aktiva.

Hoppas det följs upp av en granskning av hur svenska medier diskriminerar alla oss journalister som fyllt 45 och 50.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Bodil Jönsson: När horisonten flyttar sig – avslöjar samhällets åldersdiskriminering

by

Människor lever längre i dagens värld, fler blir äldre och fler är också piggare än vad äldre var förr. Det finns medicin mot smärtor, glasögon och operationer för synen och bättre hörapparater. Det gör att fler människor som blir äldre också är alerta nog för att kunna ta tillvara på åren. Tyvärr tas inte detta tillvara på av samhället.
Bodil Jönsson, som skrev den kultförklarade boken om ”Tio tankar om tiden” har analyserat ett ständigt aktuellt ämne som dock sällan skrivs om: ålderdomen. Hennes bok ”När horisonten flyttar sig” vänder upp och ner på en hel del fördomar. Det som slår mig med kraft när jag läser den är hur stenhårt grepp åldersdiskrimineringen tagit över värderingarna i det svenska samhället.

Som ett exempel: Lagar gör att den som väl blivit pensionerad inte får arbeta mer eller i varje fall är denna möjlighet starkt begränsad.
Samhället är också så enögt fokuserad på att vi ska vara unga, friska, starka, välavlönade och snygga – för att räknas som fullgoda medborgare. Alla andra är misslyckade. Svenska medier kör stenhårt den inställningen: bara unga och vackra människor ska synas.

När en människa som fyllt 55 år söker jobb kan han/hon räkna med att bli bortsorterad direkt av rekryteringsföretagen. Vilket borde vara möjligt att föra åtal om via diskrimineringsombudsmannen. När har ett åtal väckts för att någon av alla över 50 sorterats bort i en tillsättning av ett jobb?

Bodil Jönsson visar hur mycket piggare en 65-åring idag är än i tidigare generationer. Men arbetslivet är så fantasilöst konstruerat. I princip skulle alla kunna jobba lite, också den som är sjuk. Det är sällan en människa är så sjuk att han/hon inte kan jobba en enda timme under en månad. Men det finns inga öppningar för att människor kan jobba mer resultatinriktat istället för så närvaroinriktat. Som arbetslivet är idag är det i många fall viktigare att vara på arbetsplatsen än vad som utförs.

Bodil Jönsson formulerar det så väl: … ålderssegregationen är påtaglig, att samhället har ett ohållbart och skadligt förhållningssätt till äldre och att det finns många spontant negativa associationer till åldrande.

Att bli äldre betyder ofta att få fler erfarenheter, att förmågan att dra slutsatser och sätta samman olika kunskap ökar. Det är en förmåga som borde tas till vara på i samhället. Äldre människor kan bli en enorm resurs istället för att de ställs åt sidan. En människa som inte aktiveras, inte efterfrågas tappar snart gnistan. Fast samhället i allra högsta grad behöver människor med förmåga till eftertänksamhet.

Det mesta idag i samhället signalerar ett otåligt ännu-snabbare-och-billigare budskap. Bodil Jönsson påpekar:
Själv tänker jag att det kan vara befogat att slita sig trött om det ger ett gott resultat, men att det är alldeles meningslöst att jobba som en liten gnu om resultatet blir sämra än vad det hade blivit om man hade tagit det lugnare.

Bodil Jönsson tar upp en massa aspekter och boken är välskriven och rolig, med tänkvärda illustrationer av bland annat Jan Stenmark, Robert Nyberg och Elisabeth Ohlsson Wallin.

Att åldras är något ingen vill tänka på. Ändå är det något vi alla gör, om vi inte dör knall och fall som unga. Vi borde, som Bodil Jönsson, prata mycket mer om detta. Så att vi lär oss att åldras på ett bra sätt.

Hon skriver:

… Det handlar då inte bara om att ta hänsyn till att äldre människor kanske inte springer lika fort som yngre eller lyfter lika tungt – det var länge sedan den fysiska styrkan var utslagsgivande. I stället handlar det om hur samtiden skall kunna dra nytta av all den betänkta erfarenhet som äldre människor har, all del prestigelöshet som många av oss får när vi varit med om tillräckligt mycket och all den tillit som en del äldre kan väcka hos omvärlden.
Om igen: detta handlar i sin kärna inte främst om pengar eller omfördelning av resurser – det handlar om behovet av förändrade tankesystem, helt enkelt om nya sätt att förhålla sig till ålder och åldrande.

Jo, det finns förstås en invändning mot Bodil jönssons bok om åldrandet, att en del del grupper har så fysiskt hårt arbete att deras kroppas slits ut tidigare. Hon påpekar dock att hennes bok inte tar upp frågor som har med klass att göra och den tar inte upp skillnader mellan män och kvinnor när det gäller åldrande.
Det gör inte boken mindre viktig. Ingen kan ta upp precis allt och det tar Bodil Jönsson tar upp är jätteviktigt, både för samhället och för var och en av oss. De flesta kommer att bli gamla och det är inte bra för samhället att sortera bort oss så fort vi kommer upp i övre medelåldern.

Hon har en blogg – I en nygammal tid – där hon bloggar kring frågor som tas upp i boken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Titel: När horisonten flyttar sig : att bli gammal i en ny tid
Författare: Bodil Jönsson
ISBN: 9789173373111
Förlag: Brombergs

Är det pensionsystemet som är problemet – eller åldersdiskrimineringen?

by

Att alla ska ha rätt att arbeta kvar tills han/hon är 67 år har skapat problem för nationalteatrar som Operan, menar ledningen för Operan. Ledningen har börjat ett projekt de kallar karriärväxling, där de erbjuder dansare och sångare avtalspension eller utbildning för att kunna ta sig vidare i livet.

Men en del i problemet måste ändå vara de skygglappar som råder i västvärlden kring åldrandet. Vi låtsas som om det inte finns något som heter ”livets gång” och svenska medier går i täten för detta och anställer i stort sett bara trettioåringar.
Någon enstaka gång kan människor över 45 rekryteras till chefsposter inom svenska medier. Människor som är över 45 sorteras bort när de söker sommarvikariat och tjänster. Åldersdiskrimineringen i Sverige är kanske den som allra mest effektivt slår ut den diskriminerade gruppen.

Det är lite samma sak med teatrar, åldersdiskriminering har ju att göra med vad som sätts upp på teatrar, operahus och danshus. Vad är det för berättelser som sätts upp? Om där sattes upp föreställningar som också handlade om livet i dess helhet och också tog upp frågor som har med livets gång och åldrandet att göra, då skulle det inte vara samma stora problem för nationalscenerna.

Om det sågs som positivt att människor har livserfarenhet – då skulle inte ledningen vara lika ivriga att kasta ut alla som fyllt 45.

Teatermagasinet tar upp detta också och Dagens Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,