• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Filmrecension

Alatriste – recension av gratis voddlerfilm

1 februari, 2011 by Redaktionen

Alatriste
Betyg: 4 av 5

Sextonhundratalet och trettioåriga kriget har många gånger skildrats från en svensk synvinkel, även fast kunskapen om slaget vid Lützen och Gustav II Adolf oftast sträcker sig att han var kungen som dog där. Den riktigt stora europiska makten var under 1600-talet Spanien och deras regionalt rekryterade regementen eller ”tercios”.

Den spanska ”tercios” hade dominerat den förmoderna slagfältet sedan början av 1500-talet och skaffat sig många kopior bland annat den svenska armé. Spanska härförare var de första som blandade den defensiva piken med musketörer och skapade ett infanteri som kunde möta alla de trupper som fanns under den här tiden. De spanska trupperna var obesegrade under hela denna period när de möte motståndare på slagfältet. Den europeiska region som fick känna av det hårda spanska styret mest var Flandern och dess nära granne det protestantiska Holland, det är denna konflikt som
skildras ingående i filmen Alatriste.

Berättelsen om kapten Alatriste skildrar en spansk hjälte och som tillhör en av de otaliga ”tercios” som den spanska armén bestod av. Det är en äldre Diego Alatriste som vi möter som redan som tonåring vunnit sina sporrar och utnämndes till kapten utmärkt spelad av Viggo Mortensen på flytande spanska.
Att dagarna var räknade för det spanska imperiet framkommer tydligt under kung Filip IV, korruption och släktband värderades mer än kompetens. Första hälften av 1600-talet var en period när det stolta spanska
imperiet var stadd i nedgång, som den veteran han är har Alatriste svårt att anpassa sig. Han hyr ut sina tjänster
som lönnmördare och utför tjänsterna diskret. Det är under ett sådant uppdrag som han gör sig till fiende till
sicilianaren Malatesta spelad av Enrico Lo Verso. Det blir en fiendskap som följer dem båda under hela deras liv.
Alatriste blir även han skyldig att hjälpa en väns son som numera står utan familj.

Filmen som bygger på Arturo Perez- Revertes romaner ger en annan skildring av den gängse anglofila bilden av Spaniendär alla skurkar är katoliker eller tillhör inkvisitionen. Det är både en vacker och brutal tid som visas upp där miljön får ta en stor plats.

Det vore ingen 1600-tals film om den inte har med någon fäktning. Fäktscenerna i filmen kan jag intyga är något av det bästa jag har sett på film. Ett extra plus får även hur det historiska Spanien skildras.

Alatriste är ingen burlesk musketörsskildring utan en mycket bra historiskt drama.

Läs även andra bloggares åsikter om Voddler, historia, film, recension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: historia, Recension, Scen, Voddler

Från Göteborgs Filmfestival – Love like poison

1 februari, 2011 by Redaktionen

Love like poison
Betyg: 3

Anna (Clara Augarde) är hemma från internatet p.g.a. ett lov. Hon har just fått reda på att hennes pappa har lämnat dem. Kvar i huset är hennes något förkrossade mamma och hennes sjuke farfar. Mamma Jeanne (Lio) är kyrkan trogen och hon tyr sig till den lokala prästen. Anna, 14 år, ägnar delvis sitt lov åt att konformera sig och delvis åt att upptäcka sig själv och sin kropp. Hon träffar Pierre, en jämnårig kille som försöker ta henne med storm.

Love like poison är den franske regissören Katell Quillévérés långfilms debut och jag måste säga att hon har gjort ett klart godkänt arbete. Hon väver samman tre generationers lustar och fårhållningssätt till dem, om än med glimten i ögat när det gäller farfar Jeans (Michel Galabru), som är lite av filmens lutigkurre. Dock hålls han på jämn nivå och det största fokuset ligger på en osäker Anna som stundtals visar på en märlig relation till sin farfar.

Jag kan tycka att den var lite ljummen och man hade gärna fått dra ut lite mer på svängarna. Då tänker jag främst på de lite mindre rollerna, där jag tyckte mej se stor potential. Men en stor eloge till musiken i filmen. Jag tycker Katell vid flera tillfällen lyckas pricka med hjälp av den och det i samverkan med stora kyrksalar. Det är bland annat amerikansk folkmusik och även ett härligt litet uppträdande av den unge Pierre (Youen).

Relaterat: Mer från filmfestivalen.

Läs även andra bloggares åsikter om GIFF, Göteborg International Film Festival, film, filmfestivaler, Göteborg, recension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmfestivaler, Giff, Göteborg, Göteborg International Film Festival, Recension, Scen

Från Göteborgs Filmfestival: Recension av Udaan

31 januari, 2011 by Redaktionen


Udaan
Betyg: 4

Efter att ha smugit ut för att gå på bio med sina vänner blir Rohan (Rajat Barmecha) 16 år relegerad och tvingas flytta från internatet. Hem till sin familj. Familjen består av fadern (Ronit Roy), en man vars vardag delvis består av att jobba på industri samt att kontrollera den lilla familjen, bl.a. genom att bestämma vad Rohan ska bli. Rohan å sin sida vill inte läsa till ingenjör, utan han vill bli författare. Faderns ord är lag och han krossar snabbt Rohans drömmar, som tvingas in i en vuxenroll han inte vill ha.

Det här är en film som berör. Filmen berättas från A till B, alltså inget nytt under solen på den fronten. Men den berättelse som utspelas däremellan är otroligt fin. Vikramaditya Motwane lyckas här att förmedla sympati genom enkla medel. Mycket hänger i luften och man liksom vet vad som händer under detta tack, även om det dröjer en bit in i filmen innan man får det bekräftat. Rajat tolkar faderskaraktären på ett otroligt sätt vilket höjer mycket.
Det jag kan sakna är kvinnorna. De är på gränsen till obefintliga och jag tycker att det är tråkigt att de få som är med inte får större plats. Detta höjer visserligen kemin mellan lillebrodern och huvudpersonen, men man hade nog utan problem gett dem mer plats. Detta är en film jag starkt kan rekommendera.

Mer från Göteborg International Film Festival:
Göteborgsposten 1 och Göteborgsposten 2.

Läs även andra bloggares åsikter om GIFF, film, filmfestival, Göteborg International Film Festival, recensioner

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmfestival, Giff, Göteborg International Film Festival, recensioner, Scen

Kulturbloggens filmskribenter rekommenderar gratisfilmer på Voddler

30 januari, 2011 by Redaktionen


Spotify har förändrat sättet för många av oss hur vi lyssnar på musik. För filmälskare och filmintresserade finns sajter som Voddler och Headweb, för den som vill se film helt lagligt. Förutom att dessa webbplatser, som Voddler, är lagliga är det jämnare kvalitet på filmerna.
Den som hämtar hem på piratsajter riskerar både att det finns virus i filerna och att filmen inte går att spela på datorn.
När Voddler lanserades först, i första betaversionen, var jag en av de som inte fick den att fungera på någon av våra datorer. Men det var länge sedan. Nu finns sedan ett bra tag en ny version som är hur smidig som helst.

Voddler har både gratisfilmer och filmer som kostar att se. Några av oss på Kulturbloggen har roat oss att ägna några timmar åt att botanisera bland alla Voddlers gratisfilmer och valt ut några vi rekommenderar.

En fördel med sådana här filmsajter är också att det där går att hitta filmer som kan vara svårt att hitta på annat sätt. De flesta videobutiker håller bara nya filmer på lager.

Jag ser verkligen fram emot en framtid då filmarkiven är öppna och man via datorn/tv:n kan rota runt och se vad som finns och kunna betala via Internet och få tillgång till att se filmen.

Här har Rosemari, AP, Jessika Ahlström och Daniel Lundh, rekommenderat tre filmer var.

Rosemari rekommenderar tre klassiker:

Charlie’s Recreation
Charlie Chaplin från 1914. Handlingen utspelar sig i en danslokal och en överförfriskad Charlie Chaplin konkurrerar med den akrobatiska Fatty Arbuckle om en flicka.
Det är en så tidig Chaplin-film att den store Chaplin inte hunnit anlägga sin karaktäristiska mustasch ännu.
Här kan du hitta den på Voddler.

Rännstensungar
Nu pratar vi om en svensk klassiker med både Cornelis Vreeswijk, Monica Zetterlund och Anita Lindblom.
Filmen handlar om rullstolsbundna flickan Ninni som tas om hand av en fattig konstnär när hennes mamma dör. De sociala myndigheterna tycker förstås inte att det är någon bra lösning på Ninnis situation.
Här hittar du den på Voddler
Här hittar du den hos Voddler.

Sånt är livet
En svensk klassisk familjefars med Anita Lindblom. Detta är filmen där hennes stora hit ”Sånt är livet” först lanserades.
Mer om den på Voddler.

AP rekommenderar tre dramafilmer:
The Visitor
En välgjord film om illegala invånare och den mänskliga sidan av myntet. Richard Jenkins gör en av hans bästa roller som den ensamme och lite deprimerade Walter. Vad som börjar som en varm film slutar ganska tragiskt.

Tsotsi
Sydafrikas oscarskandidat år 2006 som dessutom vann ger inblick i hur det kan se ut i en afrikansk slum kombinerat med en gripande historia om unga Tsotsi som av misstag råkar kidnappa en tre månaders bebis i samband med en bilstöld.

Alpha Dog
En underskattad film baserad på den verkliga historien om Jesse James Hollywood, en knarklangare som blev en av världens yngsta någonsin att hamna på FBIs ”most wanted list”. Den har visserligen sina svaga punkter, men innehåller en duktig ung rollista med Emile Hirsch, Justin Timberlake, Anton Yelchin och Ben Foster. Varning för vulgärt språk.

Jessika Ahlström rekommenderar tre science fiction-serier:

Utav Voddlers totala utbud av science fiction/fantasy tvserier är majoriteten brittiska. Mycket bra anser jag då de oftast brukar ha bättre manus. Av de som är gratis i utbudet är det två fantasy och tre science fictionserier. Plus för stort utbud på alla nivåer av filmer/tvserier varav många bra är gratis. Minus för nästan helt ickefungerande sökfunktion, ingen egentlig fungerande genreindelning och absolut ingen alfabetisk ordning på filmerna i dessa genres.

Andromeda
Andromeda är en kanadensisk-amerikansk science fiction tvserie om 42 min/avsnitt som baseras på oanvänt material av den avlidne Star Trekskaparen Gene Roddenberry, utvecklat av Robert Hewitt Wolfe och producerad av Genes änka Majel Roddenberry. Den gick mellan 2000-2005. Huvudpersonen spelas av ”Hercules”-skådisen Kevin Sorbo.

Serien känns lite som en mix mellan ”Star Trek” och ”Farscape”. Genes influens är stark, både uniformen och skeppet känns väldigt Star Trek:iga samtidigt som annat drar åt Farscape. Helt okej underhållning att titta på om man gillar snygga rymdskepp, lagom mycket vetenskapligt snack och mera action.

Mutant X
Mutant X är en science fiction tvserie om 44 min/avsnitt som gick mellan 2001-2004, producerad av Mutant Studios. Mutant X är ett team bestående av en forskare inom genteknik, Adam, som samlat ett gäng av genmodifierade mutanter för att kämpa mot en annan forskare och dennes team. Serien utspelas i Toronto, Kanada. Skådespelaren som spelat Adam är John Shea, känd från ”Gossip Girl”.

Upplägget på historien är bra men tyvärr försvinner den i alla usla specialeffekter som pålagda ljud, dålig musik och mycket irriterade slow motion och fast cut-filmande. Det hela får serien att likna en dålig efterapning av Peta Wilsons serie ”La Femme Nikita” (1997) eller ”V.I.P” med Pamela Anderson (1998). Synd, mycket synd för utan dessa effekter hade den lätt kunnat bli en mycket bra serie.

Hyperdrive
Hyperdrive är en brittisk science fiction situationskomedi om 30 min/avsnitt producerad av BBC som sändes mellan 2006-2007. Utspelas år 2151 ombord på HMS Camden Lock om dess besättnings försök att försvara Storbritanniens intressen i ett föränderligt universum.

Som sådan är den helt klart i samma klass som många andra av dessa, inte minst ”Red Dwarf ”och ”My Hero”. Med usla och överdrivna spänningsmoment, dåliga monster och pinsamma situationer. Precis vad britterna (och många med dem) gillar i sina sci-fi serier.

Daniel Lundh rekommenderar tre skräckfilmer:

Phantasm
Don Coscarellis första Phantasmfilm från 1979 är än idag en oerhört underhållande blandning av action och skräck.
Ett par bröder tar hand om varandra efter att deras föräldrar dött, ganska snart blir de misstänksamma mot begravningsentrepenören, The Tall Man, i den lilla staden de bor i. Ortsborna försvinner mystiskt och allt pekar på att begravningsentrepenören är inblandad.
Phantasm var en sån succé att den fått tre uppföljare (hittills).

Plan 9 from outer space
Ed Woods film från slutet av 50-talet brukar omtalas som ”världens sämsta”. Det är långt ifrån sant.

Efter en filmad monolog där vi får berättat att filmen dels baseras på edsvurna vittnesutgåvor och dels behandlar framtida händelser(!) åker vi katapult in i en hjälplöst förvirrad historia om utomjordingar som försöker ta över jorden genom att göra människor till zombies. Inget i filmen ser bra ut, allra minst specialeffekterna, och skådespeleriet når ingen vidare nivå men filmen har saker som ett högt tempo, surrealistisk stämning och minst ett oavsiktligt skratt i minuten. Den är helt enkelt underhållande. Bela Lugosi, filmens odiskutabla stjärna, dog efter bara ett par dagars filmning och är ersatt av en 40 år yngre förmåga som håller en cape för ansiktet.

Ska du bara se en ”dålig” film i ditt liv, gör det till den här!

De Namnlösa
Jaume Balaguero är kanske mest känd för den omtalade [REC] men han har en hel räcka bra skräckfilmer i bagaget. Den allra mörkaste är kanske den här.

För fem år sedan hittades hennes dotter mördad och livet har aldrig blivit detsamma. En kväll får hon ett telefonsamtal från en kvinna som kallar henne mamma och uppmanar henne att komma och hämta henne. Hon får hjälp av en journalist och en ex-polis att försöka hitta sin dotter och sanningen bakom är en mörk, sjuk hemlighet.

Läs även andra bloggares åsikter om Voddler, gratis, film, recension, tips, filmtips, science fiction, skräckfilmer, klassiker, drama

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: drama, Filmtips, Gratis, klassiker, Recension, Scen, Science fiction, Skräckfilmer, tips, Voddler

GIFF: King of Devil’s Island och 127 timmar

30 januari, 2011 by Redaktionen

I fredags (28/1) öppnades portarna för Göteborgs Filmfestival och den är nu i full gång med vad som ser ut att vara rekordlånga köer. Två av filmerna som sågs under första dagen är norska King of Devil’s Island och oscarsnominerade 127 timmar. Här följer en kort summering av båda:

King of Devil’s Island

Marius Holst fjärde långfilm utspelar sig 1915 på en uppfostringsanstalt i norska ön Bastøy, en ö som blir lika mycket en del av historien som dess förtryckta invånare. Det är väldigt mycket en skildring av maktspel, den ultimata versionen.

Stellan Skarsgård spelar en perplex karaktär, svår att identifiera och intressant att studera. Är han den djävulske föreståndaren man gärna vill tro, eller är han offer för onda krafter från övriga anställda i anstalten? Samtidigt har vi ett par starka prestationer från ungdomarna, t.ex huvudkaraktären Benjamin Helstad som den tuffe men rättvise Erling.

King of Devil’s Island är en stark film som höjer tempot i takt med speltiden och har kvaliteter som påminner om Europas nya våg i 60-talet. Cinezine ger betyget 4/5.

127 timmar

En är en förskräcklig, men sann, berättelse om bergsbestigaren Aron Ralston som råkar ut för en olycka och blir fastklämd i en bergsklyfta mellan väggen och en stor sten. Att återberätta något sådant bör inte vara lätt – en man på samma plats och position under 127 timmar – men med rätt filmskapare är det heller ingen omöjlighet. Det kräver en experimentell anda, ett visionärt tänkesätt och ett oerhört kompetent objekt framför kameran. Perfekt för Danny Boyle och James Franco.

Det är en känslomässig berg-och-dalbana som ger en god inblick i huvudet på Aron i sin svåra situation. Det är svårt att tänka sig någon annan än James Franco i huvudrollen, han är den viktigaste ingrediensen i filmen och främsta orsaken till varför det fungerar så effektivt. Filmen har fått 6 oscarsnomineringar och även den betyget 4/5.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: 127 timmar, Filmfestival, kungen av bastoy, Recension, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 462
  • Sida 463
  • Sida 464
  • Sida 465
  • Sida 466
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 492
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Per Tornberg The Yardhouse … Läs mer om En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Hösten 2026 bjuder Arja Saijonmaa in … Läs mer om Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Bokförsäljningen fortsätter att öka

Under det andra kvartalet 2026 uppgick … Läs mer om Bokförsäljningen fortsätter att öka

Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Den 11 september 2026 släpps en … Läs mer om Siw Malmkvist och barnbarnet Dahlia sjunger för framtiden – ”Min jord” får nytt liv efter 50 år

Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Primavera Betyg 4 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: Primavera – lysande skådespelare

Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Hans Loelv Last … Läs mer om Framstående kreativitet realiserad likt ett dignande smörgåsbord – Last Dance av Hans Loelv

Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Det finns något väldigt tilltalande med … Läs mer om Wilmer X – glöden har fortfarande inte slocknat

Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Lysistrate Av Aristofanes Bearbetning … Läs mer om Teaterkritik: Lysistrate – skarp, rapp och rolig föreställning och ensemblen glöder av spelglädje

Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

För en vecka sedan såg jag Veronica … Läs mer om Veronica Maggio på Stadion – nu börjar det likna något

Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Det finns få svenska band som kan få en … Läs mer om Avantgardet – ett väckelsemöte på Mosebacke

Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Manus: Lisa Lindén (fritt efter bok av … Läs mer om Briljant Bornell största behållningen i dialogdriven redogörelse – Nadim på Göteborgs Stadsteater

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Stockholm Fringe Festival kliver rakt in … Läs mer om Stockholm Fringe Festival kliver rakt in i valrörelsen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in