Titel: Harry Potter och dödsrelikerna, del två
Betyg: 4
Biopremiär: 13 juli 2011
Magin slutar här, men magin fortsätter på Kulturbloggen. Suck, när var senast vi fick se en hel generation växa upp tillsammans på det här sättet. Harry Potter-serien har ju blivit såpass mycket mer än enbart ett varumärke, vilket regissören faktiskt tagit hänsyn till. Vid det här laget vet vi mer om Daniel Radcliffe än om vår egen familj.
Böckerna i all ära, men filmerna har verkligen blivit bättre och bättre och i takt med att skådespelarna vuxit upp så har filmerna även blivit mörkare, mer gotiska och – framför allt – mer våldsamma. Det är först nu kampen mellan gott och ont verkligen utkristalliseras.
Om vi väljer att se serien som en helhet är det här bara upplösningen – vilket av uppenbara anledningar innebär att det kanske inte är den mest välbalanserade av filmerna – men allt finns där: äventyr, action och romantik. Ändå känns det som att någonting saknas.
En en sak jag gillar är just att de låter dialogerna ta ut på tiden, men tyvärr lämnar actionscenerna mycket att önska. Kunde de inte gjort filmen mer gotisk och becksvart istället, Voldemort känns ju nästan mer gullig än farlig…
Vad jag försöker säga är att de borde gjort filmen långsammare och fokusera på miljöerna i större utsträckning, för i mitt tycke är det just dessa magiska miljöer, där tråden mellan det skrämmande och det trygga är hårfin, som vi så gärna vill återvända till.
Den sista filmen tar vid exakt där den förra slutade och blir, på ett sätt som få andra filmer lyckas med, bara mer och mer spännande för varje ögonblick. Efter att tillsammans med en svartalf rånat trollkarlsbanken återvänder Harry till Hogwarts, men ingenting är sig likt. Blod spills och kära vänner dör, kanske ingenting för de allra yngsta men en bra introduktion till att världen inte bara är regnbågar.
Även om du läst böckerna finns det en hel del att få ut av filmen. Vid det här laget har vi lärt oss att relatera till karaktärerna – till den grad att det nästan är svårt att hålla undan tårarna när filmen tar slut. Den stora frågan är vilken franchise som ska ta vid där Harry Potter slutar. Helst ingenting äckligt, amerikanskt och superkommersiellt.
