Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik
En ny filmad version av Stephen Kings klassiska skräckroman Det kommer på bio i september.
Bill Skarsgård spelar huvudrollen i nya skräckfilmen “Det” som bygger på Stephen Kings välkända roman med samma namn. Plötsligt lamslås den lilla staden Derry i amerikanska delstaten Maine av skräck när flera barn mystiskt börjar försvinna. Några barn får möta sina största rädslor, när de hamnar i den onda clownen Pennywise sällskap, vars historia som mördare sträcker sig långt, långt bakåt i tiden.
Titel: Kronjuvelerna
Betyg: 3
Premiär: 29 juni 2011
Sträva inte efter pengar utan sträva efter att vara lycklig en sekund någon gång då och då. De rika är bara olyckliga och även om den du älskar bara har tid att hälsa på dig en dag vart tionde år, eller om du ska dö i cancer i övermorgon eftersom du inte har råd med medicin: var nöjd och lycklig den lilla stund du kan.
Det är sensmoralen i Ella Lemhagens film Kronjuvelerna.
Filmbolaget satsar stenhårt och det visas trailrar för Kronjuvelerna på bio hela tiden och stan är överöst av affischer för filmen.
Förmodligen blir det en publiksuccé. Ja, filmen är rent fotomässigt snygg. Jättesnygg. Mörk och dov, som i en sagovärld. Med en rollista med en mängd svenska kändisar och skådespelare lär den locka en stor publik: Alicia Vikander, Bill Skarsgård, Björn Gustafsson Alexandra Rapaport, Loa Falkman, Michael Segerström, Nour El Refai, Tomas Von Brömsen, Michalis Koutsogiannakis, Sara Lindh och Jason Diakaté (Timbuktu).
Med dess blandning av absurd fantasi är film nog det närmaste en svensk Tim Burton-film man kan komma.
Alicia Vikander spelar Fragancia, som växer upp i ett mycket fattigt hem. Hennes pappa ville ha en son men fick Fragancia, som föddes samtidigt som rikemanssonen Richard Persson, spelad av Bill Skarsgård. Richard blir skadad som nyfödd och får problem. Dessutom blir han psykiskt misshandlad av en far som har omöjliga förväntningar och krav på att hans talanglöse son ska bli ishockeystjärna.
Istället dyker den nyinflyttad Pettersson-Jonsson upp och får både Fragancias kärlek och blir ishockeystjärna.
Allt berättat i en absurd Tim Burton-tradition.
Filmen har absolut sina poänger, men regissören Ella Lemhagen tycks inte kunna bestämma sig vilket slut filmen ska ha utan radar i princip upp fem olika slut. Minst. Sådant gör att jag som publik börjar gäspa i slutet.
Det skulle vara intressant att få diskutera med filmens regissör Ella Lemhagen om budskapet som filmen förmedlar. Filmen är påkostad, har många duktiga skådespelare, flera fina scener, bra foto, skön mystisk stämning emellanåt. Ändå tröttnar jag som tittare och jag köper inte heller budskapet.
Filmbolagets beskrivning av filmen:
KRONJUVELERNA är ett triangeldrama som tar sin början när den unga Fragancia anhålls för mordförsök på direktörssonen Richard Persson. Under polisförhöret rullas hela hennes fantastiska och märkliga livshistoria upp.
Vi följer henne igenom den fattiga uppväxten, via mötet med den stora kärleken, ishockeystjärnan Pettersson-Jonsson, fram till den ödesdigra natten där historien tar sin början. Regi: Ella Lemhagen. I rollerna: Alicia Vikander, Bill Skarsgård, Björn Gustafsson Alexandra Rapaport, Loa Falkman, Michael Segerström, Nour El Refai, Tomas Von Brömsen, Michalis Koutsogiannakis, Sara Lindh och Jason Diakaté (Timbuktu).
Relaterat: Expressen
Läs även andra bloggares åsikter om film, recension, Ella Lemhagen, Alicia Vikander, Bill Skarsgård, Björn Gustafsson
Den tredje skådespelande Skarsgårdsbrodern, Bill, är åter aktuell i en ny film. Fredag 15 oktober har “Himlen är oskyldigt blå” premiär och det lär bli en film som tar sig högt upp på biotoppen.
Hannes Holm har regisserat och filmen har fått lite vid-sidan-om-reklam genom att det ryktas att Bill Skarsgård visar sig naken. Vissa källor säger att det handlar om en penisatrapp.
Himlen är oskyldigt blå är baserad på den sanna berättelsen om det största narkotikatillslaget i svensk kriminalhistoria när den så kallade Sandhamnsligan sprängdes 1975.
Karoline Eriksson i Svenska Dagbladet gav betyg 4, fast är ändå ltie småkritisk:
Bill Skarsgård är en solid huvudrollsinnehavare som navigerar berättelsen stadigt framåt med sin långa, v-jeans-klädda kropp och utstrålar en stark, självklar närvaro som ger djup – tillsammans med Amanda Ooms och Adam Pålsson ska tilläggas.
Och Hannes Holm är för rutinerad för att kunna misslyckas, men man får ändå en känsla av obeslutsamhet, han har liksom inte kunnat bestämma sig för vilken film han velat göra. Nu blir det delvis ett sommaren-när-jag-blev-vuxen-drama, där Holm smashar in sveket från Micke och hans familj hårt så det svider och skapar förutsättningar för något bra, men sedan glider han som av gammal vana in i en saltstänkt relationskomedi där polisen är direkt hämtad från Kommissarie Späck.
MovieZine ger också filmen betyg 4 och skriver Nästintill perfekt film.
Cinezine ger betyg 4 av 6:
Mot slutet försöker lite mer action bakas in men i brist på någon spänning blir det aldrig tillräckligt farligt. Det är just detta själlösa utförande som degraderar Himlen är oskyldigt blå till enbart en nostalgisk resa, visserligen en härlig sådan.
Fast bloggaren Jonathan på Finest var inte så imponerad:
Nej, tro mig, det är ett dåligt tecken när man efter 20 minuter kollar på klockan och känner ”nejmen alltså, att checka när färgen torkar hemma skulle ju inte sitta helt fel”.
Cawa Media´s blog har bilder från galavisningen.
Och som alla filmer idag har den en egen sida på Facebook.
Relaterat: Aftonbladet
Läs även andra bloggares åsikter om Hannes holm, penisatrapp, Bill Skarsgård, film, trailer