• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Mästerkatten – 3D – jodå, funkar väl

23 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Film: Mästerkatten
Betyg 3
Sverigepremiär 3 februari 2012

Mästerkatten i stövlar är en av mina favoritsagor och jag har berättat den i många olika varianter för mina barn, när de var små. Mästerkatten som figur sätter igång min fantasi. Uppenbarligen gäller det filmskaparen bakom filmen som nu släpps om denna katt, i 3D.

Filmskaparen Chris Miller har valt att låta handlingen utspela sig i mexikansk cowboymiljö och Mästerkatten är ung och han möter figurer från andra sagor. Humpty Dumpty (ni vet ägget som trillar i kras i barnvisan) är en barndomsvän som dyker upp och tillsammans ska de stjäla de magiska bönorna från Jack med bönstjälken. De ska lägga vantarna på den berömda Gåsen som lägger guldägg. Det har blivit en vinnande koncept att göra som i Shrekfilmerna: blanda sagorna och låta sagofigurerna mötas.

Ingredienserna är samma som från de flesta animerade amerikanska historier: några roliga figurer, lite rolig musik, några som jagar varandra, några som fäktas eller slåss och någon föräldrakaraktär som väntar. En sensmoral som handlar om vänskap och om att förlåta varandra. Vi har sett det förr och kommer att se det igen.

Mycket är som förväntat, fast det märks att filmskaparna blivit mer medvetna om att flickor kan vara lika tuffa som pojkar, så Mästerkatten möter en tuff gatusmart kattflicka, Kitty.

Allt är dock inte helt som förväntat, några gånger blir jag ändå överraskad. När jag såg filmen på pressvisningen var det en del barn i publiken – de var helt tysta under visningen. Jag vet inte om det betyder bra betyg eller dåligt betyg. Mittemellan-betyg, tror jag. Barnen var tysta – om filmen hade varit dålig hade de suckat och vridit på sig, tror jag. Däremot skrattade de inte högt, som de kan göra på en riktigt, riktigt bra film.

Den kommer på biograferna både med engelskt tal och svenskdubbat. På den svenska versionen görs rösterna av bland annat Jon van Eerd, Anna Drijver, Charly Luske, Jeroen van der Boom och Karin Bloemen.

I den engelska versioner görs rösterna av Antonio Banderas, Walt Dohrn, Salma Hayek och Zach Galifianakis med flera.

Jag har sett bättre animerade filmer, men också sämre. 3D-effekterna fungerar hyggligt, har sett sämre resultat, absolut.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension

En gång i Phuket – blir tyvärr lite för klyschig

22 januari, 2012 by Redaktionen

En gång i Phuket
Titel: En gång i Phuket
Betyg: 3
Premiär: 3 februari

Gänget bakom ”Sommaren med Göran” är tillbaka med ännu en romantisk komedi, ”En gång i Phuket”. Huvudrollsinnehavaren och manusförfattaren Peter Magnusson säger i Expressen att det är den bästa film han har gjort och under världspremiären på Stockholms filmfestival förra året mottogs den med jubel.

Sven (Peter Magnusson) jobbar som karriärcoach och drabbas av en medelålderskris. Han är trött på sitt jobb och sin tillvaro. När den gamla skolkompisen Johan Påhlman, vars framgångar Sven avundas, möter en plötslig död överger han sitt gamla, västerländska liv. Han säger upp sig från jobbet med omedelbar verkan, packar väskan och drar iväg till Thailand över julen för att hitta en ny identitet som författare.
Där träffar han den norska, frigjorda, yogautövaren Gitte som bosatts sig i Phuket. Hon spelas av Skavlans brorsdotter, Jenny Skavlan. Gitte släpar med sig den nyblivna ja-sägaren Sven på allt från tarmsköljning till bergsklättring och dykning, äventyr som är dömda att misslyckas. I andra rollerna ser vi Alexandra Rapaport, Frida Hallgren och självklart följeslagaren David Hellenius. Susanne Thorson spelar Anja, en bokförlagsredaktör som Sven bekantar sig med och fattar tycke för under sin skrivkramp. Syns gör även två unga talanger, de tidigare L’oréal Rising star nominerade Adam Lundgren och Matias Varela.

”En gång i Phuket” är en film om att finna sig själv, om självförverkligande och den frågar vad det är att leva på riktigt. Charmen ligger i de träffsäkra skildringarna av övre medelklass svenskens vardagliga liv med Mac-datorn som följer med på semestern, konversationer om den svenska mentaliteten och förlöjliganden över svenskars svårigheter att förstå norska. Den höga igenkänningsfaktorns bjuder stundtals på hysteriska skrattscener men den patetiska karaktären som allt går fel för gång på gång känns något uttjatad. Höjdpunkten är att se Sveriges svar på amerikanska skådespelarduon Owen Wilson och Ben Stiller (Peter Magnusson och David Hellenius) samspela. Tyvärr hamnar filmen i fällan av att bli lite för klyschig.

Text: Victoria Machmudov

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmrecension, komedi, En gång i Phuket

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: En gång i Phuket, Filmrecension, Komedi, Scen

Filmkrönikan: från Clintans smyghyllning av kommunistjägaren Hoover till filmer om vänskap, cancer, hipsters och kärlek mellan en israel och palestinier

20 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Veckans filmpremiärer på biograferna har ett brett utbud, från Katinkas Kalas (en skildring av svenska hipster som tvingas umgås med helt ohippa personer natten lång under en sommarfest) till J. Edgar (Clint Eastwoods smyghyllning till kommunistjägaren J. Edgar Hoover) och en kärleksberättelse om israeliskt-palestinskt par som trotsar hela omvärlden i filmen ”Love during wartime”.
Vänskap är i centrum i filmpremiären ”Små vita lögner”, som är en två och en halv timme lång film som i sättet att berätta är som en bok.
Den femte filmpremiären är 50/50 som handlar om Adam som lever ett ganska vanligt liv, med ett vanligt jobb och en flickvän han trivs med.
Expressen gav betyg 3 och berättar om filmen:
Så en dag börjar ryggen göra ont och värken visar sig vara en ovanlig form av cancer.
Diagnosen levereras av en okänslig läkare och något vidare stöd får Adam inte heller av sin omgivning. Flickvännen flyr, mamman blir extra överbeskyddande, kompisen försöker liva upp honom med droger och sex och terapeuten, som ska få honom att stå ut, är inte färdig med sina studier.

De två filmer av veckans fem biopremiärer som fått högst betyg av Kulturbloggens recensenter är Små vita lögner och Katinkas kalas, som både fick betyg 4.

Här är vår recension av Katinkas kalas
Här är vår recension av Små vita lögner

En omdiskuterad film är Clint Eastwoods ”J. Edgar” om den okände FBI-chefen och kommunistjägaren J. Edgar Hoover. En del tycker det är en ömsint berättelse där människan J. Edgar Hoover kommer fram, andra tycker liksom jag att Eastwood blundat för mycket för hur grova övergrepp på människors integritet FBI-chefen stod för och genomförde.
Expressen gav liksom Kulturbloggen betyg 2:
Porträttet är mer intressant än lyckat. De ständiga tidsskiftningarna gör bakgrunden rörig, och den som inte är uppdaterad på USA:s samtidshistoria riskerar att villa bort sig.
Och någon Oscar för bästa make up lär filmen inte få.

Om du hellre vill hyra en film under helgen har ju den hyllade Midnatt i Paris av Woody Allen med Owen Wilson släppts som dvd.

Den som vill se film via filmtjänster på nätet kan till exempel sikta in sig på Colombiana som släpps på Voddler:
En ung flicka i Bogotá ser sina föräldrar mördas framför sina ögon. Hon växer upp till en stenhård lönnmörderska, besatt av att hämnas sina föräldrar. Från Luc Besson (Nikita, León) och Olivier Megaton (Transporter 3).

Relaterade filmrecensioner:
Katinkas Kalas, betyg 4 hos SVT
J Edgar betyg 3 hos SVT

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmkrönikan, J Edgar, Katinkas Kalas, 50/50, Små vita lögner, filmtips

Arkiverad under: Film Taggad som: 50/50, Filmkrönikan, Filmtips, J Edgar, Katinkas Kalas, Scen, Små vita lögner

Bilder från galapremiären av Mission Impossible – Ghost Protocol

20 januari, 2012 by Redaktionen

Mission Impossible – Ghost Protocol: där den svenske skådespelaren Michael Nyqvist spelar boven som slåss med hjälten, agent Ethan Hunt (alias Tom Cruise) hade stor galapremiär på torsdagskvällen den 19 januari.

Det var en hel del kändisar som var inbjudna och tog chansen att se filmen. Michael Nyqvist var förstås på plats.

Vår kändisfotograf Calle Andersson har fångat en del av galabesökarna på foto.

Här är Kulturbloggens recension av filmen, förresten.

Foto: Calle Andersson

Läs även andra bloggares åsikter om Mission Impossible, kändisar, Michael Nyqvist, galapremiär

Arkiverad under: Film Taggad som: galapremiär, kändisar, Michael Nyqvist, Mission Impossible

Mission Impossible – Ghost Protocol: önskar Michael Nyqvist hade en mer utmanande roll

19 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: Mission Impossible – Ghost Protocol
Betyg: 2
Svensk premiär: 27 januari 2012

Visst, den som är ett stort fan av Mission Impossible skulle väl sätta ett högt betyg, bara för att det är Tom Cruise och Mission Impossible.
Med de resurserna som filmskaparna haft till sitt förfogande är det självklart att det är massor av action, med full fart från första filmsekvens. Men sedan är det inte mycket mer.

Storyn är: en svensk galen professor i fysik (spelas av svenske skådespelaren Michael Nyqvist) har fått för sig att en katastrof som förstör jorden är bra. Då kan något nytt och bättre spira upp ur spillrorna. Genom att jorden förstörs i ett kärnvapenkrig skulle jorden och mänskligheten kunna börja om på nytt. Alla krigshetsande politiska ledare dör och en liten grupp överlevande människor kan bygga en ny värld, en fredlig värld. För att sätta igång det här kärnvapenkriget måste USA och Ryssland luras att attackera varandra. De enda som kan rädda världen är agent Ethan Hunt, ja ni vet: Tom Cruise och tre andra agenter. Om de misslyckas kommer amerikanska agentbyrån IMF inte att kännas vid dem.

Grundberättelsen är virrig, men det får vi ändå acceptera, annars är det ingen idé att se filmen alls. Men det finns en hel del ologiska saker i själva storyn. Som när Hunt och kollegor gillrar en fälla bygger det på att de två bovarna som ska mötas aldrig har sett varandra, eller sett någon bild på varandra. Hmm, hur troligt är det när alla i filmen är superduktiga på att använda sina jätteutvecklade tekniska hjälpmedel.

De finns en hel del sådana där ologiska sammanhang i filmen – och det är slarvigt att filmmakarna, tycker jag.

Särskilt jättespännande blir det inte heller även om agenterna jobbar under stark tidspress, bomben är på väg att explodera medan klockan tickar på. Men allt är ju så förutsägbart, konceptet har vi sett förr och inget överraskar eller förvånar.

Det är synd att den så duktige svenske skådespelaren Michael Nyqvist gör sin internationella filmdebut i en roll där han inte får möjlighet att visa något av sitt register. Hans roll som boven kräver inte mycket av skådespelartalang. Överhuvudtaget är det inte någon skådespelarnas film. Det är få dialoger och ingen spänst i dem heller, inget särskilt intressant som förmedlas i samtalen eller interaktionen mellan filmens karaktärer.

För den som gillar action finns det förstås en hel del snygga actionscener. Men den som vill ha lite mer håller sig till James Bond.

Relaterat: Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om Mission Impossible – Ghost Protocol, Tom Cruise, Michael Nyqvist

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Michael Nyqvist, Mission: Impossible - Ghost Protocol, Tom Cruise

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 560
  • Sida 561
  • Sida 562
  • Sida 563
  • Sida 564
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 636
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in