En gång i Phuket
Titel: En gång i Phuket
Betyg: 3
Premiär: 3 februari
Gänget bakom ”Sommaren med Göran” är tillbaka med ännu en romantisk komedi, ”En gång i Phuket”. Huvudrollsinnehavaren och manusförfattaren Peter Magnusson säger i Expressen att det är den bästa film han har gjort och under världspremiären på Stockholms filmfestival förra året mottogs den med jubel.
Sven (Peter Magnusson) jobbar som karriärcoach och drabbas av en medelålderskris. Han är trött på sitt jobb och sin tillvaro. När den gamla skolkompisen Johan Påhlman, vars framgångar Sven avundas, möter en plötslig död överger han sitt gamla, västerländska liv. Han säger upp sig från jobbet med omedelbar verkan, packar väskan och drar iväg till Thailand över julen för att hitta en ny identitet som författare.
Där träffar han den norska, frigjorda, yogautövaren Gitte som bosatts sig i Phuket. Hon spelas av Skavlans brorsdotter, Jenny Skavlan. Gitte släpar med sig den nyblivna ja-sägaren Sven på allt från tarmsköljning till bergsklättring och dykning, äventyr som är dömda att misslyckas. I andra rollerna ser vi Alexandra Rapaport, Frida Hallgren och självklart följeslagaren David Hellenius. Susanne Thorson spelar Anja, en bokförlagsredaktör som Sven bekantar sig med och fattar tycke för under sin skrivkramp. Syns gör även två unga talanger, de tidigare L’oréal Rising star nominerade Adam Lundgren och Matias Varela.
”En gång i Phuket” är en film om att finna sig själv, om självförverkligande och den frågar vad det är att leva på riktigt. Charmen ligger i de träffsäkra skildringarna av övre medelklass svenskens vardagliga liv med Mac-datorn som följer med på semestern, konversationer om den svenska mentaliteten och förlöjliganden över svenskars svårigheter att förstå norska. Den höga igenkänningsfaktorns bjuder stundtals på hysteriska skrattscener men den patetiska karaktären som allt går fel för gång på gång känns något uttjatad. Höjdpunkten är att se Sveriges svar på amerikanska skådespelarduon Owen Wilson och Ben Stiller (Peter Magnusson och David Hellenius) samspela. Tyvärr hamnar filmen i fällan av att bli lite för klyschig.
Text: Victoria Machmudov
Läs även andra bloggares åsikter om film, filmrecension, komedi, En gång i Phuket