Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Filmtips

Missa inte dessa filmer på Tempo Dokumentärfestival 2026

by

Tempo

Starka, berörande möten med intressanta kvinnor är ett tema som präglar många av årets filmen i Tempo Dokumentärfestival 2026. Tempo är i mina ögon en festival i särklass, en av de bästa filmfestivalerna i Sverige. I år, 2026, drar den igång 2 mars och den pågår mellan 2 – 8 mars, främst på biografer över hela Stockholm men en hel del av programmet finns också digitalt.

Relationer av olika slag är ett tema jag koncentrerat mig på inför festivalen. Festivalen visar har många porträtt av intressanta kvinnor. Invigningen av TEMPO DOKUMENTÄRFESTIVAL 2026, som äger rum på biografen Rival på kvällen den 2 mars 2026.

Tempo

Här är några tips på filmer det inte bör missa i årets Tempo

HOW TO BUILD A LIBRARY
Regissör: Maia Lekow, Christopher King | Kenya
En film från Kenya om hur en författare och förläggare gör allt för att rädda och bygga upp ett gammalt bibliotek i Nairobi.
Bland många hög-intressanta filmer som inte går att skaka av sig är den min absolut favorit. En film som ger hopp och visar på kulturens kraft.

År 2017 säger författaren Shiro Koinange och förläggaren Angela Wachuka upp sig för att rädda ett förfallet kolonialbibliotek i centrala Nairobi. Med driv, karisma och stor kärlek till litteraturen tar de sig an både stadens byråkrati och en storskalig renovering, och samlar konstnärer, arkitekter, tekniker och bibliotekarier kring visionen om Book Bunk – ett levande nav för kunskap. How to Build a Library blottlägger ett postkolonialt dilemma: vad gör vi med ett arv vi inte vill ha men som fortfarande formar oss – radera eller minnas?

HOW DEEP IS YOUR LOVE
Regissör: Eleanor Mortimer | Storbritannien
Detta är en dokumentär som jag älskar. Den fångade in mig direkt och ger så mycket att känna och tänka och fundera på. Den tar oss till ett område på vår jord dit de flesta av oss förmodligen aldrig kommer att besöka.

Långt ute på öppet hav färdas en expeditionsbåt mot Clarion-Clipperton-zonen, ett av jordens mest avlägsna områden – tolv dagar från närmaste land. Här döljer mörker, tystnad och enorma djup ett outforskat universum.

How Deep Is Your Love följer en grupp marinbiologer som försöker förstå livet i denna okända värld, samtidigt som de brottas med frågan om huruvida deras närvaro riskerar att skada det de vill skydda. En visuellt hypnotisk och djupt fängslande resa där varje upptäckt förändrar bilden av vår planet.

A FOX UNDER A PINK MOON
Regissör: Mehrdad Oskouei | Iran, Frankrike, Storbritannien, USA, Danmark
En gripande film som både gör ont i mig men samtidigt ger hopp. En 16-åring flyr från ett äktenskap med en våldsam man. 16-åringen filmar flykten med en mobiltelefon.

Sextonåriga Soraya är en afghansk konstnär som i fem år har försökt lämna Iran och ta sig till Europa. Med teckningar, skulpturer och mobilfilmer skildrar hon sina flyktförsök, ett liv präglat av våld och en orubblig vilja att forma sin egen framtid. Filmen placerar oss mitt i hennes verklighet i den livsfarliga flykten, den utdragna och frustrerande väntan och i skapandet, där konsten blir ett existentiellt motstånd.

Filmen vann pris för bästa film på IDFA 2025.

LA BELLE ANNÉE
Regissör: Angelica Ruffier | Sverige, Norge
En film, en slags hybrid-dokumentär, som både handlar om kärlekens väsen men minst lika mycket om tidens gång, om minnen och att återuppleva sådant som gjort ont eller på olika sätt fyllt oss med känslor. En film om tidens gång.

En berättelse om en ofullbordad kärleksrelation som formar ett liv långt efter att den ebbat ut, men samtidigt talar den till alla som någon gång behövt rensa ett dödsbo efter någon som stått en nära.

I Morières-lès-Avignon i södra Frankrike tömmer regissören Angelica Ruffier sitt barndomshem efter faderns död. Mitt bland praktiska måsten och oförlösta känslor väcks minnen till liv av den starka och ensamma kärlek hon bar som tonåring till sin historielärare, Mademoiselle B. Ju mer Angelica gräver i det förflutna, desto tydligare blir det att hennes längtan inte låter sig ignoreras: hon måste återse kvinnan som en gång betydde allt.

Men filmen handlar om mycket mer än en gammal kärlek som kanske aldrig rostat. Den handlar om livets gång, om minnen som river i våra känslor

La Belle Année är Invigningsfilm för festivalen och kommer också att ha vanlig biopremiär via Folkets Bio den 17 april. Den vann Jurypriset på Rotterdam Film Festival.

HEX
Regissör: Maja Holand | Norge
En rolig och skarp film om hårdrock och häxor. En film jag gärna skulle se utvecklas till en tv-serie med fördjupande delar.
Tre unga kvinnor ingår en häxpakt och startar ett black metal-band – utan att kunna spela eller sjunga. Drivna av raseri och systerskap tar de sig snabbt från noll till de största scenerna, och spelar på Roskilde innan de ens hunnit ge ut ett album. Filmen följer bandet under tre år, men fungerar också som en rättegång där kritiker och publik ska avgöra om bandmedlemmarna är visionärer eller häxor som förtjänar att brännas. En film om vänskap, motstånd och att skapa sin egen plats i en hårt manligt normstyrd värld.

AZZA
Regissör: Stefanie Brockhaus | Tyskland, Saudiarabien
En mer aktuell film än någonsin, tänker jag. Filmen ger en skarp och intressant inblick i livet för kvinnor i Saudiarabien, som på många sätt är som situationen för kvinnor i Iran där halva befolkningen, det vill säga kvinnorna, inte ens har rätt att ta ett arbete utan att deras make ska skriva under detta. Vad kommer att hända med kvinnornas roll och hur förtryckta det är i islamistiska fundamentalistiska länder som Iran och Saudiarabien nu när USA och Israel är i krig med Iran?

I ett Saudiarabien där kvinnor fick rätt att köra bil först för sex år sedan, frilansar frånskilda Azza som bilskolelärare. Med närhet till både tårar och skratt har hon alltid en smart verbal comeback till de män som utmanar henne. Filmen följer hur hon navigerar runt en våldsam exman, kampen för sina döttrars framtid och drömmen om frihet. När hon ger sig ut på en ensam roadtrip genom öknen och sover i ett skrangligt tält i månljuset mitt i ingenstans, är det svårt att inte bli förälskad i hennes charm och mod.

EN GÅNG SKALL DU VARA EN AV DEM SOM LEVAT FÖR LÄNGESEN
Regissör: Alexander Rynéus, Per Bifrost | Sverige
Under de slitna gatorna i en liten gruvort i norra Sverige breder en av världens största järnmalmsgruvor ut sig – källan till både välstånd och undergång. När marken ger vika och avskedet står för dörren följer Alexander Rynéus och Per Bifrost några av ortens sista invånare. Genom fragmentariska möten och minnesbilder växer en berättelse om förlust och förändring fram, om platser som försvinner och liv som måste ta ny form. Med lågmäld melankoli, torr humor och stråk av det absurda skildrar denna dokumentär– pärla Malmbergets långsamma förvandling till spökstad.

MÖRDARENS SON
Regissör: Sebastian Peña Rojas, Jesper Klemedsson Sotomayor | Sverige
Om det sociala arvet och ställer viktiga frågor om hur fria vi är att skapa våra liv. Är vi fria egentligen?

Sebastian Peña Rojas och Jesper Klemedsson Sotomayors omistliga långfilmsdebut är ett dokumentärt porträtt där arv och trauma står i centrum, i ett Sverige där det blir allt svårare att frigöra sig från sin bakgrund. När Tabaré är tre år döms hans pappa till livstids fängelse för dubbelmord och hans mamma till fjorton år för medhjälp. Syskonen placeras i fosterhem, där övergreppen snart blir vardag.
Många år senare, när en nära vän mördas, tvingas den vuxna Tabaré att möta ett förflutet som han gjort allt för att lämna bakom sig.

LUST FOR LIFE
Regissör: Viktor Nordenskiöld | Sverige, Tyskland, Qatar
Under tio år har Viktor Nordenskiöld följt de syriska tonåringarna Hazim och Said och deras kamp för att hitta ett nytt hem efter att ha flytt över havet till Europa år 2015. Said, förlamad efter en skada, tvingas lämna sin rullstol längs vägen och blir bokstavligen buren av Hazim mot ett nytt liv i Hamburg. Filmen skildrar hur tillvaron så småningom stabiliseras för vännerna: de lär sig tyska, går i skolan och börjar arbeta. Med tiden blir Said alltmer självständig och Hazim konfronteras med insikten att även den starke ibland behöver någon att luta sig mot.

THE MAKING OF A SURGEON
Regissör: Dylan Williams | Sverige, Rwanda, Kanada
Dylan Williams nya engagerade dokumentär följer ett fåtal kirurger som bär ett helt lands vårdbehov på sina axlar. I centrum står Faustin Ntirenganya, en av endast två rekonstruktiva plastikkirurger i Rwanda, ansvarig för patienter från hela landet – fjorton miljoner människor. Hans arbete handlar om att operera sönderbombade ansikten, brännskador och missbildningar, men också om att försöka bygga ett hållbart system där fler kan ta över. Målet är ambitiöst: att utbilda trettio nya kirurger till år 2030. Ett intimt och osentimentalt porträtt av medicin som praktiskt, politiskt och moraliskt arbete.

BETTER GO MAD IN THE WILD
Regissör: Miro Remo | Tjeckien, Slovakien
En charmig, unik film som sticker ut i mängden som vann pris för bästa film i Karlovy Vary.
På en väderbiten farm i tjeckiska bergsbygden Šumava Forest bor de excentriska tvillingbröderna František och Ondřej. Det är som om de alltid har bott här, bortom tid och rum: de samtalar med sin älskade tjur, dricker en rom för mycket och låter sina skägg växa. Med en lätt absurd ton, svävande mellan det observerande och det teatrala, skildrar denna Karlovy Vary-vinnare brödernas don quijoteska drömmar och deras stillsamma, ständigt pågående gnabbande.

Här kan du läsa om alla filmer på Tempo 2026.

Tips på filmer att se på Tempo Dokumentärfestival

by

Wishing of a Star

En favorit bland filmfestivaler är Tempo Dokumentärfestival som i år, 2025, pågår 3 – 9 mars. Som alltid bjuder festivalen på massor film från olika delar av världen, från krigets första dagar i Ukraina till bearbetning av vad som hände i Rwanda och hur djur betraktar människor i en avsides bulgarisk by till svenska poliser som arbetar med yttrandefriheten och en djupdykning i hur en astrolog i Italien hjälper människor att komma tillrätta med sina liv.

Här är ett utval av filmer från festivalen som jag rekommenderar. Missa inte dessa:

Wishing of a Star
En helt underbar film om Luciana , en kvinnlig astrolog i Neapel, Italien, som är en form av rådgivare åt människor. De söker upp henne för att de vill ha råd med något i sitt liv. Denna
Jag skulle vilja säga att hon fungerar som en mycket jordfast psykolog som lyssnar på människor och försöker få dem att förstå sig själv. Hon säger i filmen att utmaningen, eller det svåra, med hennes jobb som astrologisk rådgivare är att alla inte vet vad de verkligen vill. Det är vad hon försöker få dem att inse. Och som hon säger: ”Alla är inte heller beredda att jobba för att förverkliga det de vill”. Hon poängterar också att livet är förutbestämt, vi kan påverka och förändra. Filmen är en hybridfilm. En del är tydligt dokumentärt, andra scener är arrangerade.

Filmens regissör, Peter Kerekes (från Slovakien) kommer att gästa festivalen och hålla en att hålla en masterclass och möta publik under veckan.


Dialogpolisen
Vi får följa en grupp svenska poliser, dialogpoliserna, som arbetar med frågor kring yttrandefrihet och som är närvarande på gator och torg i samband med demonstrationer och olika manifestationer.
Regissören Susanna Edwards fick unik access och har följt dialogpoliserna mitt under valrörelsen 2022. Hon visar klipp och delar med sig av utmaningen att skildra en grupp och balansera berättelsen så den speglar nyanserna i detta komplexa arbete.
Vi får bland annat se några scenen med den danske koranbrännaren Rasmus Paludan. Vid nägra tillfällen har imamer och en del andra ledare inom muslimska församlingar samlats en bit ifrån koranbränningen och samlar folket där, för att motverka att de närmar sig Paludan. Rasmus Paludan påpekar till poliserna att den gruppen som samlas också borde ha sökt tillstånd. Nu har den gruppen ett arrangemang som egentligen bryter mot lagen som säger att man ska söka tillstånd för sådana samlingar. Jag tycker det är intressant att filmen lyfter fram denna fråga, den är värd att fundera på. Paludan har en poäng men å andra sidan har dessa imamer troligen hindrat våldsamma sammandrabbningar.
Denna dokumentär är mycket intressant och väcker många tankar och det finns mycket att diskutera kring det som tas upp.

Ultras
Läktarkultur och fotbollsfans är ett ämne som ofta debatteras och många har olika åsikter om. Barnfamiljer vill inte alltid gå på match för att inte riskera våldsamma situationer. Samtidigt är fansen viktig för lagen.
I den här Ultras skildras läktare i åtta länder i fyra världsdelar. Det sprakar av energi och vi får på film uppleva denna speciella atmosfär som är unik för fotbollsläktaren.
Filmens distributör beskriver filmen: Vi får en inblick i hur ett starkt subkulturellt sammanhang kan påverka och påverkas av sin omgivande samhällskontext. Det här är ingen granskning, det är en hyllning.

Aleque & Issay
Aleque & Issay är en feelgood-dokumentär Aleque & Issay är en feelgood dokumentärfilm för alla åldrar, så väl barn som vuxna. Genom fångade ögonblick får vi uppleva tvillingarnas resa på nära håll och ta del av barnens resa från småbarnsåren till skolåldern.

Trans MemoriaSurviving the Death Committee
Högintressant om hur iranske Hamid Noury genom en intrikat plan lurades till Sverige, där han greps, ställdes inför rätta och fälldes för folkrättsbrott. Genom vittnesmål i rättssalen och historiska berättelser från regimens offer skildras en historia om politiskt våld, sorg, kamp och skör rättvisa. En film som spänner mellan individens ansvar och komplexa internationella relationer.

Songs of Slow Burning Earth
Oerhört stark skildring av krigets första dagar i Ukraina. Filmen skildrar Ukraina under de två första åren av den ryska invasionen, och hur kriget gradvis blivit en del av vardagen för det ukrainska folket. Genom en audiovisuell dagbok utforskar filmen det fysiska och mentala landskap som präglar en nation i kris.


Silent Observers
Sex djur har huvudrollen och vi får se handlingen med deras ögon. Filmen utspelar sig i en bulgarisk bergsby där vidskepelse och folktro är stor. Det är svårt att ta till sig att detta är någonstans i Europa i vår tid. Människor är djupt vidskepliga och tror på fullt att en man har förvandlats till en åsna och en katt har blivit besatt av en vampyr.
På visningen under festivalen kommer det musiker och spelar filmmusiken live. Denna handlar om bulgarisk folklore och med djuren i en gammeldags by på landsbygden, i fokus.


En vacker och djupt berörande berättelse där filmaren återvänder till sin mammas hemland, Rwanda, långt efter mamman gått bort och träffar släktingar och hennes vänner och talar minnen, förstås om landets brutala historia. En film man får ännu djupare insikt i folkmordet där och i Burundi på 1990-talet. En film som vågar låta berättelsen ta den tid den behöver.

Mer om Tempo Dokumentärfestival hittar du dess hemsida här.

Fem intressanta kultur-dokumentärer på Tempo dokumentärfestival

by

Tempo Dokumentärfestival startar 4 mars 2024 och pågår till och med 10 mars. Det är en fantastisk festival som både innehåller massor av dokumentärfilmer, både långfilmer och kortfilmer och dessutom presenterar Tempo och Sveriges Radio för andra året i rad en hel branschdag tillägnad det dokumentära ljudberättandet.

Kulturen tar en stor plats i årets upplaga. Redan öppningsfilmen sätter ned foten i kulturens tema med den helt fantastiska filmen ”Som vi har älskat – en film om Sara Parkman”. Violinisten, sångaren och kompositören Sara Parkman har revolutionerat svensk folkmusik med sin högstämda, mäktiga och maximalistiska musik. Hon är tredje generationens prästbarn som genom musiken predikar om solidaritet, kärlek och modet att förändra. I filmen får vi möta den hyllade folkmusikern Sara Parkman. Väldigt öppet och skört visar hon upp en sida av sig som är mer personlig. Ärligt visar hon upp sin känsla av dåligt självförtroende och svårighet att hitta en kärlek. Men när hon spelas musik strålar hon av kärlek till musiken. Det är stark film som är väl värd att öppna festivalen. Den kommer upp på svenska biografer i slutet av mars så att se den på festivalen är en chans att se den lite före alla andra.

Här är fem filmer till på festivalen med kultur-tema som jag rekommenderar:

Dancing on the Edge of a Volcano
Regi Cyril Aris
Nära Mounia Alk äntligen hade fått alla bitar på plats, hade fått ekonomin och skådespelare, för att börja inspelningen i Beirut av sin debutfilm ödelades stora delar av staden av den våldsamma explosionen i ett område där farliga vätskor förvarades. Och inte långt efter detta kom ytterligare en gigantisk utmaning: covid-pandemin som förde med sig lockdown och massor av restriktioner. Dessutom blev det nästan omöjligt för huvudrolls-innehavaren att ta sig in i Libanon under pandemin. När det blev dags att klippa ihop filmen drabbades staden av stora elavbrott dagligen under en lång tid. Som om inte allt detta räckte som löpte värdet amok och det blev intensiva hällregn.
Denna dokumentär om inspelningen som genomfördes trots alla motgångar är en hyllning till alla som jobbar med film och självklart till Mounia Akl och hennes team som genomförde inspelningen och skapade en film, trots allt.
Precis som många av stadens invånare frågar sig regissören och hennes team – ska vi stanna kvar eller lämna? Filmen om inspelningen av Costa Brava – som till slut får premiär i Venedig – för tankarna till såväl Lost in La Mancha som Apocalypse Now. Kan man göra konst under en pågående kris, och vilken funktion har den i sådana fall?

Karin Boye – kunde jag följa dig
Regi Charlotte Landelius
Karin Boye var en hyllad poet under 1900-talets början och de flesta i Sverige känner till flera av hennes dikter och också hennes bok Kallocain. Hon är inte okänt direkt men hennes berättelse är väl värd att föras vidare. Denna dokumentär är både vacker och kunnig. Som det står i festivalens program: En utsökt berättelse om dikt, åtrå och frigörelse. Karin Boye var modernistpionjären som trotsade tidens stränga konventioner och bröt ny mark i både konsten och livet.
Filmen berättar både om fakta men har också många dikter med som läses. Det är filmpoesi när den är som starkast och djupast.

Lewerentz
Regi Sven Blume
Skogskyrkogården i Stockholm är klassificerad som Världsarv. Det betyder att betyder att platsen är viktig för alla människor på jorden och ska bevaras för all framtid. Bakom design och planering av den stod två berömda svenska arkitekter, Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz.
I denna dokumentär kommer vi närmare Sigurd Lewerentz, som var den mer tillbakadragne av dessa två arkitekter.
Sigurd Lewerentz lät sig inte gärna fångas på bild. Han ville inte bli filmad eller intervjuad. Men som tur var hittades filmrullar och ljudband i en jordkällare i Lund, inspelade av hans vän och kollega arkitekten Bernt Nyberg.
Oavsett om man är intresserad av arkitektur eller inte bjuder denna dokumentär på en kulturhistorisk resa som kan öppna ögonen för vad omgivningen kan förmedla. Vi kan få våra ögonen öppna så vi kan se byggnader och parker med nya ögon.
Sigurd Lewerentz var noggrann och jobbade med detaljer och helhet och var noga med hur ljus och mörker skulle samarbeta och förmedla något.
Han har bland annat skapat operahuset i Malmö.
Missa in visningen under festivalen då filmen visas i Markuskyrkan som är ritad av Sigurd Lewerentz själv.

Everybody in the Place, An Incomplete History of Britain 1984-1992
Regi Jeremy Deller
En film om framväxten av House-musiken och rave, inspelat med utgångspunkt från en föreläsning.
Programmet beskriver filmen så här:
Euforiska rytmer, mytomspunna fester och radikal kulturhistoria – filmen har kallats ”en av de bästa skildringarna av acid house-scenen någonsin”. Konstnären Jeremy Deller har gjort sig känd för videokonst och installationer, ofta med kopplingar till politik och nutidshistoria. I Everybody in the Place vänder han upp och ner på gamla föreställningar kring betydelsen av acid house-kulturen och kopplar den till en rad andra politiska händelser som förändrade Storbritannien på 1980-talet. Genom sitt suggestiva arkivmaterial tar filmen oss rakt upp på ravescenen och bjuder på såväl omvälvande som extatiskt kulturhistoria.
Som allt som når ut stort i världen finns det förstås flera sanningar och att exakt slå fast hur en musikstil vuxit fram är, givetvis, omöjligt. House är mycket och har många undergrenar. Men det är intressant att se kopplingen till hur musiken kunde växa fram hemma i husen, i fester hemma. Lite skrämmande är att se hur musiken och ravefesterna utnyttjades av högerextrema krafter som uppmanade till festerna för att skapa våld och oro i samhället.
Denna dokumentär ger mycket att tänka på och diskutera.

Miniatyrmakaren – en film om Niki Lindroth von Bahr
Regi Joanna Karlberg & Tove Palén
En varm och både rolig skildring av en stor mästare.
Vi bjuds in till ett porträtt av Guldbaggebelönade miniatyrmakaren Niki Lindroth von Bahr.
Pyttesmå cornflakespaket med exakta proportioner, absurdistisk vardagshumor och sorgsna djur är några av de saker som kännetecknar miniatyrmakaren Niki Lindroth von Bahr. Den guldbaggebelönade Min börda ledde till framgång och erkännande. Nu har hon vunnit så många priser att de inte längre får plats på hyllorna hemma.
I Joanna Karlberg och Tove Palens dokumentär får vi följa med in i modellstudion och de vardagssituationer som sedan förvandlas till stor konst i litet format.

Här tipsar jag om ytterliga fem sevärda filmer på Tempo

Tips att se på under Tempo Dokumentärfestival

by

Tempo Dokumentärfestival pågår i Stockholm 6-12 mars 2023, men inte bara i Stockholm. En stor del av filmerna visas också online.

Jag har haft förmånen att kunna se en del av festivalens filmer i förväg och jag är imponerad av bredden och den stora kvaliteten på många av filmerna. Festivalen rymmer 14 radioverk, 19 internationella filmer, över 20 regissörsbesök, 35 svenska premiärer och 55 dokumentärer. Där finns en otrolig bredd i vad dokumentärerna tar upp. Där finns starka film från musikens och kulturens område som Ola Magnell – Den motvillige rockpoeten (regi Martin Widman) och den irländska North Circular (regi Luke McManus), båda rekommenderar jag.
Där finns filmer om viktiga samhällsfrågor, om filmen Colette & Justin av Alain Kassanda, en fenastående blandning av familjeporträtt och Demokratiska republiken Kongos komplexa politiska historia. En film om Kongo och om hur den belgiska kolonisationen byggde om ett system som satte eld på inbördeskrig.

En annan film om inbyggd strukturell rasism är The Visitors (regi Veronika Lišková) som utspelas på Svalbard, ett samhälle där nybyggare som inte är från Norge inte får bli medborgare. De får bo där så länge de har jobb eller kan visa att de kan försörja sig men de kan inte söka norskt medborgarskap. Det är intressant att inse att folkgrupper som oftast inte brukar ha problem med att bli mottagna är lika ovälkomna som människor från länder som många immigranter kommer ifrån. En tysk har samma svårighet att bli accepterad som en afrikan.

En berörande film om kris i äldreomsorgen är den finländska ”Grymma tider – vårdarbetets sånger” (av Susanna Helke). En film det inte går att värja sig emot.

Där finns också två filmer som är kring en halvtimme långa som tar upp sorg på ett sätt som känns äkta. Efterföljare (regi Hanna Högstedt) skildrar hur det var att växa upp i en familj märkt av sorg. Nät Hanna var tre år fick hon en lillasyster som bara levde i några veckor.
Om sorg (regi Emelie Löfgren) låta fyra personen berätta om sorg och förlust. Klyschor kring sorgbearbetning tas upp.

Flera filmer som drar åt det meditativa som sätter igång reflektioner och ger tankar om vad som är viktigt i livet som Glitterfabriken (regi Alexander Rynéus), som är en av de filmer som öppnar festivalen.

Filmer jag rekommenderar under festivalen:
Ola Magnell – Den motvillige rockpoeten
Ola Magnells skivor snurrade ofta hemma hos mig när jag var i tjugo års-åldern och sedan dess har han unika texter, röst och musik följt mig i livet. Han hade sitt hjärta i vänsterrörelsen men tyvärr var den svenska musikrörelsen alldeles för ensidigt inriktad på ekonomiska vänster-frågor under 1960- och 1970-talet.
Här kan du läsa Kulturbloggens recension av den.

North Circular
En musikalisk och atmosfärstinn road movie som rör sig runt en stad: Dublin. Filmen utforskar den utrotningshotade lokala arbetarklassgemenskapen – men även en högst levande musikscen. North Circular – eller ”The Norrier” som den kallas – är en ringled som snirklar sig runt Dublin. Längs denna ryms mycket av Irlands våldsamma historia – men också stark sammanhållning mellan människor i slitna kvarter som nu byter befolkning, i takt med gentrifieringen. Luke Mc Manus essäistiska film är en vacker och melankolisk hyllning till ett Dublin som sjunker under horisonten. Miniberättelser från ett fängelse, ett mentalsjukhus och en legendarisk musikpub varvas med intervjuer och fantastiska musikakter, toppade av Gemma Dunleavy.

Glitterfabriken
En utvidgad meditativ vandring i tid och rum om allt som glittrar, om stjärnor, fåglar och julgransglitter där allt det som tycks vara vardagligt får ett magiskt skimmer.
I ett hus nära Västansjö i Dalarna låg mellan åren 1950-1970 Sveriges enda glitterfabrik. I fabriken materialiserades årets cykler. Julgransglitter på vintern, kikare på våren, solglasögon på sommaren och dragkedjor på hösten. När fabriken lades ner blev den hem till regissören Alexander Rynéus morföräldrar som även de har gått ur tiden. Tillsammans med sina föräldrar går han igenom fabrikens gamla artefakter och huset förvandlas till en arkeologisk utgrävning. I en visuellt berusande estetik bjuder Alexander Rynéus in till 51 minuter av fullständig närvaro. Och vi påminns om att världen vi lever i är en ganska förtrollande plats. Det taktfasta ropet från en kattuggla förhöjer stämningen.

Keno city – The Wild Gold
Ett fascinerande mikrokosmos av ett kanadensiskt vilda västern i 2000-talet, fint fångat av Jonny von Wallström. I ödemarken längs Klondike Highway ligger Keno City. Först var det vildmark, sen kom guldrushen, på 1900-talet den största silvergruvan, på 1970-talet en hippiekoloni – och nu? En gudsförgäten avkrok i ett bedövande vackert bergslandskap. Under guldrushens dagar kom tusentals män hit för att söka sin lycka. I den gamla övergivna guldgrävarhålan bor idag 16 själar, delade i två läger kring en pub och en bar i ett kärleksfullt renoverat hotell. Faktum är att de är osams om det mesta – från vilken av barerna man bör frekventera till miljögifterna från gruvnäringen. Då det legendariska hotellet brinner ner får det pyrande hatet ny näring.

Colette & Justin
En skicklig väv av familjeporträtt och historien bakom den Demokratiska republiken Kongo. En komplex historia om hur de belgiska kolonisatörerna lade grunden för konflikten mellan olika folkgrupper.
Alain Kassanda återvänder till sitt afrikanska födelseland. Hur väl känner han egentligen sina farföräldrar? När han börjar undersöka sitt eget förflutna upptäcker han snart att den personliga familjehistorien är intimt förknippad med det koloniala Kongos självständighet på 60-talet. Då regissören intervjuar sina farföräldrar, Justin och Colette, inser han att Justin spelat en viktig roll under de år som följde efter frigörelsen från Belgien. Men var han kolonisatörernas lydiga springpojke eller en krasst realpolitisk frihetskämpe? Och hur såg den belgiska planen egentligen ut när man ”gav” kongoleserna deras högst villkorade självständighet?

Grymma tider – vårdarbetets sånger
När de trötta sjuksköterskorna framför körsånger som speglar den skrämmande verklighet de kämpar i blir det lika mäktigt som drabbande. Den krisande, hårt effektiviserade äldreomsorgen, går det rakt in i hjärtat. I korsdraget mellan effektivisering och ekonomisk vinning går något sönder. Vi får följa närvårdaren Tiina och pensionärerna i Kaavi i kampen mot besparingar och för närståendes värdighet. Där systemets lösning på ekvationen med den minskande offentliga finansieringen på grund av den åldrande befolkningen blir digitalisering: en robot möter de äldre på boendena och vårdare som jobbar på en distansvårdcentral. Märkliga digitala möten skapar frågor om värdighet och om vad som kan effektiviseras och inte. Det som man inte kan prata om, kan sjungas.

The Visitors
Om drömmen att skapa sig ett nytt liv långt ovanför polcirkeln.
Antropologen Zdenka tar med sin man och sina små barn och flyttar till Svalbard, för att studera hur livet ovanför polcirkeln förändras av klimatpåverkan, turism, invandring och kommers. Hon förförs av platsens skönhet och känner att de äntligen hittat sitt hem i världen. Men när smekmånaden tagit slut börjar hon också se andra sidor av samhället här, och hon känner sig mer och mer som en outsider. Är hennes egen närvaro ett hot mot Svalbards egensinnighet som hon kom dit för att studera? Vem har egentligen rätt till en plats dit alla är inflyttade? The Visitors är en spektakulärt vacker film som tecknar ett ovanligt porträtt av migration.

Kärlek på svenska
Festivalen bjuder in till världspremiär av långfilmen ”Kärlek på svenska” + seminarieserien ”Jakten på det autentiska”
Kärleken är allt! Som en vind, som ögonblicket av skratt med en döende partner, som lyckoruset på grusvägen hem, som saknad efter någon som funnits eller ännu inte dykt upp i ens liv – uttrycken är oändliga i Staffan Juléns förtroliga långfilm ”Kärlek på svenska”. En varm och omtumlande resa genom vardagen från Karesuando i norr till Ystad i söder över åldrar, kön och nationaliteter. Staffan Juléns intervjuer är även utgångspunkten för författaren Marit Kaplas bok med samma namn som filmen. Hennes läsning ur boken ackompanjeras här av specialskriven filmmusik komponerad av Philippe Boix-Vives och framförd av Anders Lagerqvist, violin, och Philippe Boix-Vives, elektronik, följt av premiärvisning av långfilmen och ett samtal med Staffan Julén och Marit Kapla om deras dokumentära samarbete. Moderator: Folke Tersman, professor i filosofi och ställföreträdande vd för Institutet för Framtidsstudier.

Detta är bara ett litet urval. Filmen jag inte sett än men dessutom vill se är Karaoke Paradise och Puss hej då.

Galenskaparna After Shave firar 40 år och det skildras i en dokumentärfilm

by

Den 9 september går dokumentärfilmen Det ska va gôtt å leva – en film om Galenskaparna After Shave upp på biodukar runt om i hela landet. Filmen handlar om den göteborgska humorgruppen Galenskaparna After Shaves födelse, mot- och framgångar – från folkparksturnéer till slutsålda föreställningar och kultstatus. Genom intervjuer och tillbakablickar tas publiken genom fyra decennier av blod, svett, tårar och galenskap. Premiären sammanfaller med Galenskaparna After Shaves 40-årsjubileum, berättar ett pressmeddelande:

– Jag kan bara säga att jag är djupt smickrad och hedrad över att Håkan och Anna Hammarén funnit det intressant och viktigt att lägga ner så mycken tid och möda på att dokumentera vår gärning. Naturligtvis tycker jag att filmen är jättebra, men allt annat vore väl konstigt då jag så att säga är ”part i målet.” Att den nu finns och ska visas för en större allmänhet känns spännande och har dessutom gjort mig lite mallig, säger Claes Eriksson.

– Det är ett av de roligaste projekten vi jobbat med men även det svåraste, för att sammanfatta Galenskaparna After Shaves 40 år långa karriär till 100 minuter har varit en underhållande utmaning. Varje gång vi lyckats ta bort och korta något har vi lagt till något annat i stället, men nu är filmen klar och det är oerhört hedrande att filmen nu skall ut och få möta publiken runt omkring i landet, säger Anna och Håkan Hammarén.

Under premiärhelgen, 9-11 september, håller Lorensbergsteatern i Göteborg jubileumsfirande med galapremiär av dokumentärfilmen, öppet hus och samtal med Galenskaparna After Shave.