• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Bullhead – stark film som inte lämnar något oberörd

25 april, 2012 by Rosemari Södergren

Bullhead
Betyg 4
Svensk biopremär 4 maj 2012

Bullhead är en stark mörk film som nog inte lämnar någon oberörd.

Filmen kretsar kring den storvuxne muskulöse Jacky som hjälper sin farbror att driva familjens gård där de tar fram kött av tjur och kor som pumpats fulla av hormoner. Det kött som kom att kallas belgisk blå och som det var mycket rapporter om i medier i mitten av 1990-talet då Hormonmaffian stod bakom mordet på en belgisk veterinär som avslöjade en del av hormonmissbruket.

Jacky och hans farbrors gård klarar sig tack vare den att deras djur föds upp på detta illegala hormoner. Men så föreslår deras veterinär att de ska byta leverantör av steroider till djuren och då börjar mardrömmen. Den nya leverantören är Flanderns mest efterlyste hormonlangare och dessutom nyckelfiguren till Jackys brutala förflutna.

Jacky är också fullpumpad av steroider, vilket påverkar honom, han viberar av nedtryckt aggressioner och våldsamhet.

Som tittare blir jag inte särskilt förtjust i Jacky: stor och våldsam som han är och fullpumpad av hormoner. Han klampar fram på gården långt ute på belgiska landsbygden och verkar ganska puckad.

Filmen blev Oscarsnominerad för bästa utländska film 2012 och regissören Michaël R. Roskam utnämndes av Variety till en av tio regissörer att hålla ögonen på. Filmen är inspelad i miljöer i Belgien som ligger långt från turiststråken och med en medveten teknik med hoppiga bilder och avhuggna närbilder som understryker känslan av människor i samhällets utkanter.

En bit in i filmen får vi reda på bakgrunden till Jackys missbruk av steroider och då börjar filmen engagera mig som tittare. Det är en stark berättelse som känns i magen och en film som går att se på många olika, med flera lager.

Det är mycket män i filmen, få kvinnor är med och det gör mig lite uttråkad i början men filmskaparen låter polischefen som jagar mördaren vara en kvinna i alla fall. Filmen utspelar sig till stor del i en väldigt kulturellt fattig miljö där männen är uppumpade och deras nöje är att gå på bordeller.

Jag får lätt en känsla av instängdhet och att allt går utan hopp om räddning mot en katastrof, när jag ser denna mörka film. Polisen jagar en mördare och Jacky blir oskyldigt misstänkt. Jag kan inte avslöja mer, då berättar jag för mycket av handlingen. Det som känns så hemskt är att den som misstänks oskyldigt ändå blir rädd och vill fly.

Mitt sätt att tolka filmen handlar om att Jacky är en bild av hur män blir förstörda som unga pojkar och sedan finns det ingen återvändo. Ett annat sätt att se filmen är att den visar hur viktigt det är att ta itu med katastrofen som inträffar i livet. Om de vuxna inte hade sopat det som inträffade under mattan kunde Jacky ha vuxit upp till en mer frisk människa.

Ja Bullhead är en stark och mörk film som jag tror inte kan se och förbli oberörd.

Det berättas förresten att huvudrollsinnehavaren Matthias Schoenaerts gick upp 27 kilo i ren muskelmassa för sin insats i denna kriminalhistoria om hämnd i hjärtat av Europa.

Bullhead är en modern noir-thriller inspirerad av det ökända mordet på en belgisk veterinär som inträffade 1995, då Hormonmaffian markerade sin makt i köttindustrin och fick en hel värld att debattera de groteska muskelmonster som kom att kallas belgisk blå. I denna undre värld träffar vi Jacky, en steroidmissbrukande 30-åring som hjälper sin farbror att driva familjens gård – och vars inkomster helt baseras på ett ständigt flöde av illegala hormoner. Allt förvandlas till en mardröm när deras korrupte veterinär föreslår en ny leverantör av steroider som inte bara råkar vara Flanderns mest efterlyste hormonlangare, utan även nyckelfiguren till Jackys brutala förflutna.

Michaël R. Roskam utnämndes av Variety till en av tio regissörer att hålla ögonen på, följt av att hans regidebut Oscarnominerades för Bästa utländska film 2012. Huvudrollsinnehavaren Matthias Schoenaerts gick upp 27 kilo i ren muskelmassa för sin explosiva insats i denna intensiva kriminalhistoria om hämnd och upprättelse i hjärtat av Europa.

Läs även andra bloggares åsikter om Bullhead, film, filmrecension, Belgien, hormoner, våld, kriminalhistoria

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Belgien, Bullhead, Filmrecension, hormoner, Kriminalhistoria, Scen, våld

The Avengers, bilder från galapremiären

24 april, 2012 by Redaktionen

På måndagskvällen den 23 april vardet stor galapremiär för en av vårens storfilmer: The Avengers.
Galan ägde rum på anrika biograf Park vid Stureplan. Disney hade anordnat en tävling
där de tio som klädd ut sig bäst till en superhjälte skulle få gå på galan och även närvara på efterfesten senare på Cafe Opera.
Men det var inte mer än ungefärligen sex utklädda superhjältar dökupp och ville mingla med de övriga gästerna.
I minglet syntes bland annat Eric Amarillo, Daniel Espinosa, Lazee, Lars Wallin, Marcus Birro och Love Generation.

Foto: Calle Andersson


Läs även andra bloggares åsikter om The Avenger, galapremiär, film, bilder, kändisar, superhjältar

Arkiverad under: Film Taggad som: bilder, galapremiär, kändisar, Scen, Superhjältar, The Avenger

Älska mig igen – en trevlig film

23 april, 2012 by Redaktionen

Älska mig igen
Betyg: 3
Svensk premiär: 4 maj. 2012

Liksom många andra romantiska filmer är The Vow med den svenska titeln ”Älska mig igen” en enkel film där jag känner igen både upplägget och historien. Dock uppfyller romantiska filmer en funktion för oss vuxna på samma sätt som sagor gör för barn. Vi får ta del av en magisk värld där allt slutar lyckligt. Och det är ju inget fel med det.

I ”Älska mig igen” får vi följa ett ungt par som råkar ut för en bilolycka. Efter olyckan förlorar hustrun, Paige, minnet av de senaste fem åren. Hon kommer inte längre ihåg sin man Leo. Det sista hon kommer ihåg är det liv hon levde innan hon träffade Leo, ett överklassliv hon sedan lämnade i förakt för att flytta in till staden och frigöra sig. Leo känner inte igen sin hustrus nya/gamla personlighet och hon vet inte ens vem han är. Men de har lovat att älska varandra för alltid.

Filmen är helt klart en trevlig film. Upplägget och hur historien kommer att utvecklas förstår man rätt så tidigt men det betyder inte att man ändå inte kan njuta av resan. Det är en klassiskt romantisk film som hanterar ämnet kring att kämpa för eller ge upp kärleken.

Inspirationen för filmen är hämtad från en verklig händelse vilket förankrar filmen. Det är även roligt att se Sam Neill och Jessica Lange i två av rollerna, även om deras roller inte kräver speciellt mycket talang. Det är Channing Tatum, som Leo, som står för den bästa skådespelarprestationen i filmen, som mannen som helt osjälviskt kämpar för sin frus bästa.

Det finns många romantiska filmer som denna, The Vow har inget nytt eller banbrytande för att särskilja sig från någon annan film i samma genre. Men gillar man denna genre och vill se en lättsam och tidvis lite rörande romantisk film så varför inte.

Text: Lisa Pousette Blomé

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen

Här är filmerna som tävlar om Guldpalmen i Cannes 2012: bara män

21 april, 2012 by Redaktionen

Wes Anderson är en intressant filmregissör som nog inte nått sin topp än. Han är född 1969 och var en av filmskaparna bakom The Darjeeling Limited. Kanske kommer hans stora genombrott i år? Han är en av filmskaparna som tävlar om Guldpalmen i Cannes i år med filmen ”Moonrise Kingdom” som dessutom är festivalens öppningsfilm.

Mer än fyra decennier äldre är den franske filmregissören Alain Resnais som är känd bland annat för den speciella filmen ”Hiroshima min älskade”. Resnais har också en film som tävlar om Guldpalmen i år: filmen ”Vous N`Avez Encore Rien Vu”.

En av mina favoriter bland regissörer är den brittiske samhällsskildraren Ken Loach, som också är med och tävlar i år med ”The Angels Share.”

Den danske regissören Thomas Vinterberg slog igenom med ”Festen” och nu finns han med på festivalen med chans på Guldpalmen för filmen ”Jagten”.

Den tyske regissören Michael Haneke fick Guldpalmen för filmen Det vita bandet 2009. I år har Haneke chans att ta hem priset igen, med filmen ”Amour”.

Programmet till Cannes 2012 släpptes den 19 april och innehöll en del väntade filmbidrag och en överraskningar. Några filmskapare som fanns med i förhandstipsen finns dock inte med. Kulturnyheterna rapporterar:
Många hade tippat att Paul Thomas Anderssons (”There will be blood”) skulle dyka upp i tävlan med sin film ”The Master”, om scientologkyrkans grundare L Ron Hubbard. Men varken han eller Terence Malick (”Tree of Life”), som också förutspåtts dyka upp med en ny film hann bli klar i tid. Inte heller Roy Andersson eller danska Susanne Bier, som det viskats om, fanns med bland de tävlande.

Det är lite sorgligt att bland mer än tjugo tävlande filmer finns det inte en enda kvinnlig filmregissör. Självklart ska en jury bara välja efter konstnärlig kvalitet. Men vad säger det om filmbranschen och om världen i stort? Varför kan kvinnor inte skapa tillräckligt intressanta filmer för juryn i Cannes?

Årets Cannesfestival äger rum 16-27 maj.

Här är filmerna som tävlar om det kanske finaste filmpriset, Guldpalmen i Cannes:

Wes ANDERSON ”MOONRISE KINGDOM” (öppningsfilm)
Jacques AUDIARD ”DE ROUILLE ET D’OS”
Leos CARAX ”HOLY MOTORS”
David CRONENBERG ”COSMOPOLIS”
Lee DANIELS ”THE PAPERBOY”
Andrew DOMINIK ”KILLING THEM SOFTLY”
Matteo GARRONE ”REALITY”
Michael HANEKE ”AMOUR”
John HILLCOAT ”LAWLESS”
HONG Sangsoo ”DA-REUN NA-RA-E-SUH”(”IN ANOTHER COUNTRY”)
IM Sangsoo ”DO-NUI MAT”(”TASTE OF MONEY”)
Abbas KIAROSTAMI ”LIKE SOMEONE IN LOVE”
Ken LOACH ”THE ANGELS SHARE”
Sergei ”LOZNITSA IM NEBEL” (”IN THE FOG”)
Cristian MUNGIU ”BEYOND THE HILLS”
Yousry NASRALLAH ”BAAD EL MAWKEAA”(”AFTER THE BATTLE”)
Jeff NICHOLS ”MUD”
Alain RESNAIS ”VOUS N’AVEZ ENCORE RIEN VU”
Carlos REYGADAS ”POST TENEBRAS LUX”
Walter SALLES ”ON THE ROAD”
Ulrich SEIDL ”PARADIES: Liebe”(”PARADISE : Love”)
Thomas VINTERBERG ”JAGTEN”

Läs även andra bloggares åsikter om Cannes, filmfestival, filmer, Vinterberg, Ken Loach, Wes Anderson, Haneke

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: Cannes, Filmfestival, Filmrecensioner, Haneke, Ken Loach, Vinterberg, Wes Anderson

Vera – en medelålders grinig tuff tant får vara hjälten i en stark nutidsdeckare

20 april, 2012 by Rosemari Södergren

Vera
Betyg 3
Släppt på dvd 4 april 2012

Från filmens baksidestext:
En ny deckardrottning gör entré. Brenda Blethyn, Oscarnominerad och Golden Globe-vinnare som vi bland annat känner igen från Stolthet & Fördom, Saving Grace och Försoning, gör rollen som DCI Vera Stanhope i denna nyproducerade ITV-serie. Baseras på böckerna skrivna av Anne Cleeves. Serien har visats i TV4.

Kriminalinspektör Vera Stanhope på Newcastlepolisen är en erfaren, för att inte säga lysande, morddetektiv som drivs lika mycket av sin vilja att lösa mordfall som av sina egna demoner. Hon är en ensamvarg med en vass tunga, skarp slutledningsförmåga och ett stort mod. Tillsammans med vapendragaren Joe Ashworth (David Leon) kämpar hon för att fånga mördarna.

Nu har första säsongen släppts på dvd.

Det är roligt att en medelålders, något överviktig, grinig kvinna får vara huvudpersonen, för en gångs skull. Men seriens styrka är för mig ändå annat:
Det är de karga miljöerna i Newcastle, helt andra miljöer än de småputtriga mysiga husområdena som annars dominerar i brittiska deckare. Här är det kalt och brunt – ensligt och ensamt, långt bort från Midsumer.

Vera har en intressant samspel med sin unge assistent Joe Ashworth som är gift, har barn och försöker hinna med familjeliv. Regissören speglar ofta varje avsnitt huvudtema i Veras eller Joes situation för tillfället, vilket görs på ett bra sätt utan att bli övertydligt.

Bilderna är långsamma och vi får gå på djupet med varje fall, det här är en deckare så långt bort från de amerikanska snabbskott-produktionerna där handlingen pendlar mellan tio fall samtidigt. I ”Vera” vågar filmaren tro på att vi kan koncentrera oss på samma sak i mer än tre minuter i taget.

Jag längtar efter nästa säsong.

Läs även andra bloggares åsikter om deckare, recension, tv-serie, Vera

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Deckare, Recension, TV-serie, Vera

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 543
  • Sida 544
  • Sida 545
  • Sida 546
  • Sida 547
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 636
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in