• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Tips inför filmfestivalen på Peace & Love som startar i midsommar

6 juni, 2012 by Redaktionen

”Rock Of Ages” med Tom Cruise och Malin Åkerman får Sverigepremiär på den nya filmfestivalen Peace & Love Film Festival på midsommardagen. ”Rock Of Ages” är öppningsfilmen på festivalen.

Peace & Love, musikfestivalen, har i flera år också haft ett stort program med seminarier kring olika samhällsfrågor. Nu vidgar Borlängefestivalen sitt koncept och startar en filmfestival som startar några dagar före övriga festivalen.

Under fem sommardagar bjuds filmskapare, filmälskare och filmindustri på jubilerande klassiker och unika premiärer – mitt i Dalarna.

Filmfestivalen innehåller bland annat:

Peace & Love Selection – 9 filmer tävlar om Peace & Love Selection Award (25-27 Juni)
Short Film Selection – 20 kortfilmer tävlar om Svenska Bios Jubileumspris på 25.000 SEK
Midnight Screenings – fem kvällar med utomhusvisningar av episka filmer som på ett eller annat sätt jubilerar i år, t.ex; Wayne’s World (1992), Full Metal Jacket (1987) och Singin’ in the Rain (1952)
Special Screenings – Walter Salles filmatisering av Jack Kerouacs kultroman ”On the Road” visas för första gången i Norden – exklusivt på Peace & Love Film Festival. Andra filmer som kommer visas är ”Woody Allen A Documentary” av Robert B Weide (Sverigepremiär) samt den Nordiska premiären av ”Jesus was a commie” av Matthew Modine.

Festivalen avslutas på kvällen den 27 juni med prisceremoni och avslutningsfilmen, den exklusiva nordiska premiären av dokumnetären ‘Marley’ av Kevin Macdonald.

Mer om filmfestivalen på dess hemsida: www.peaceandlovefilm.se

Här finns ett pressmeddelande med hela programmet.

Också den stora musikfestivalen Way Out West i Göteborg i augusti satsar stort på filmdel. Redan förra året visade hade Way Out West filmer och i år mynnar den satsningen ut i en filmfestival som bland annat visar:
BLONDIE av Jesper Ganslandt
SNABBA CASH II av Babak Najafi
PALME av Kristina Lindström & Maud Nycander
SEARCHING FOR SUGAR MAN av Malik Bendjelloul
BITCHKRAM av Andreas Öhman
TZVETANKA av Youlian Tabakov
LOVE ALWAYS, CAROLYN av Malin Korkeasalo & Maria Ramström
AT NIGHT I FLY av Michel Wenzer
FLIMMER av Patrik Eklund
ALLA VILDA av Marianne Gustavsson & Lisa Belfrage
POJKTANTEN av Ester Martin Bergsmark
BEYOND THAT WASTELAND av Daniel Wirtberg & Jenny Wilson
FÖRORTSINDIANEN av Catti Brandelius
SHARAF av David Aronowitsch and Hanna Heilborn
HIT SO HARD av P. David Ebersole
DÖDA DIN CHEF av Johan Karrento
RODRIGUEZ
FEEDBACK ART COLLECTIVE

Här kan du läsa mer om Way Out West Film 2012.

Relaterat: Dagens Nyheter 1 och Dagens Nyheter 2.

Läs även andra bloggares åsikter om filmfestival, Peace & Love film, Way Out West film

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: Filmfestival, Peace & Love film, Way Out West film

LOL – Lots of Love, recensionen av filmen

6 juni, 2012 by Redaktionen

LOL – Lots of Love
Betyg: 3
Premiär: 13 juni

Jag har alltid gillat filmer och tv-serier med high school-tema. Det är något magiskt med denna värld som varenda amerikan tagit del av och som till synes fungerat likadant genom hela historien. Vi svenskar kan relatera en del men inte till fullo då vårt högstadium och gymnasium långt ifrån hyser samma stereotypiska och dominerande tillvaro som high school verkar göra.

Vänner, familj, kärlek, lärare och popularitet är vad som snurrar i varje high school-ungdoms huvud. Och det gör det i Lolas också. I LOL får vi följa Lola, aka Lol, och hennes vardag präglar av alla saker nämnda ovan. På hemmaplan tampas hon med separerade föräldrar och i skolan med kärlek och vänner. Lolas vardag blir till ett ännu större kaos när hennes mamma läser hennes dagbok och får reda på alla Lolas hemligheter. Vad kan vara värre i en tonårings liv?

Även om jag har sett många andra filmer med samma tema som i LOL så gillar jag denna film. Miley Cyrus i rollen som Lola och Demi Moore som hennes mamma gör båda bra insatser. Skådespeleriet är dynamiskt och trovärdigt. Det finns självfallet många stereotypiska karaktärer i filmen, som i alla high schoolfilmer – den något alkoholiserade mormodern, den oförstående pappan, den snygga läraren, slampan, nörden, den perfekta killen och många, många fler. Men detta är ju det vi gillar med denna typ av filmer, i varje fall jag. Det är ju just det som är kärnan. Tryggheten i att man vet exakt vad man har att vänta sig. Jag gillar som sagt denna film, det är en bra high school-film. Och ja, det finns bra och dåliga high school-filmer. Jag brukar döma filmer utefter hur jag känner mig när jag kommer ut från biosalongen. Och denna gång kom jag ut med ett leende på läpparna.

En liten innovation denna film bjuder på är hur Lolas och hennes mammas liv sätts i relation till varandra och ger oss en liten insikt i hur föräldrars och tonåringars liv inte alls behöver vara så olika.

Text: Lisa Pousette Blomé

Läs även andra bloggares åsikter om film, USA, highshool, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Filmrecension, highshool, Scen, USA

Mörkt vatten – Provocerande dålig

5 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Mörkt vatten
Betyg: 1
Regi: Rafael Edholm
Biopremiär: 13 juni

Mörkt vatten. Jag måste erkänna att jag dömde den lite på förhand. Det är inget lysande namn. Dessutom lät storyn oerhört tam. Några minuter in i filmen, jag tror att det var när filmens namn uppenbarade sig mot en bakgrund bestående av vågskvalp i slow motion, tänkte jag för mig själv att mina föraningar verkade vara på väg att besannas. Efter det blev det bara värre och värre. Vad som börjat som en halvlökig thriller med viss potential att ändå få tillexempel en regnig sommarnatt att gå lite fortare, urartade successivt för att sluta som det absolut sämsta jag sett på en mycket lång tid.

Sverrir Gudnason, som jag hittills har haft ganska höga tankar om, spelar den ambitiöse fastighetsmäklaren Daniel. Daniel har höga förhoppningar om partnerskap i firman, samtidigt har han ett hemligt förhållande med chefens fru Marie (Helena Af Sandeberg). Tillsammans åker Daniel och Marie ut till en lyxig skärgårdsvilla som Daniel sedan förväntas sälja. Där har de tänkt sig att de ska spendera några heta nätter tillsammans. En märklig polsk snickare (Andrzej Chyra) har dock dröjt sig kvar och verkar aldrig vilja lämna huset. Stämningen blir mer och mer obehaglig.

Problemet med Mörkt vatten är framförallt att jag inte ser poängen med den. Varför har Rafael Edholm gjort den här filmen? Vad tänkte han att den skulle tillföra? Handlingen är på intet sätt originell, replikerna saknar helt trovärdighet och hela produktionen känns liksom… torftig. Min spontana reaktion är att jag vill klappa någon på huvudet, men jag är inte riktigt säker på vem. Ska jag ändå försöka komma på något fint att säga om filmen så skulle det väl kanske vara att om man har en fäbless för väldigt utdragna sexscener så finns det ganska gott om sådana. Annars är det hopplöst svårt.

Nivån på filmen är på det hela taget rätt provocerande. Det känns som att någon försöker lura mig. Jag vet hur människor pratar, hur ett samtal brukar låta, och det finns helt enkelt ingenting som stämmer på den punkten i Mörkt vatten. Det är bara fel. I vanliga fall kan även dåliga filmer ha ett visst underhållningsvärde, något brukar man kunna få ut av dem även om det är något väldigt litet. Men nej, se inte Mörkt vatten, jag tycker inte det.

Text: Josefina Linde

Läs även andra bloggares åsikter om Rafael Edholm, Mörkt vatten, film, filmrecension, thriller

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Filmrecension, Mörkt vatten, Rafael Edholm, Scen, Thriller

Hotel Pro Forma Sum Up – en enastående film om hur ett scenkonstverk växer fram

4 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Hotel Pro Forma Sum Up
Betyg 4
Av Theresa Benér och Peggy Eklöf
Släppt på dvd 26 april 2012

Ett scenkonstverk växer fram och vi får följa processen. Vi får möta regissör, dramaturg, kostymmakare,  ljussättare och kompositörer när de skapar verket ”War Sum Up” som är en slags operainstallation om krigets väsen, med nykomponerad musik och där scenerna är starkt inspirerade av japanska mangaserier och japansk Noh-teater.

Hotel Pro Forma är en speciell dansk scen, ett scenkonstlaboratorium som experimenterar, utvecklar och utforskar scenkonstens möjligheter. Föreställningen ”War Sum Up” är influerad av popmusik, konstmusik, opera, Noh-teater och mode. Den går inte att placera i något fack. Det är opera – men också smycket annat.

DVD:n innehåller som bonus sex filmklipp ur det färdiga verket – ett estetiskt verk, till formen drömlikt vackert och samtidigt skrämmande starkt och ödsligt. En äkta förmedling av känslan kring krig.

Att få höra hur ljussättaren arbetar var lärorikt. Medan ljussättaren berättar om sina tankar kring hur ljuset används får vi se hur olika ljus påverkar scenbilden. Att få se att det finns flera nyanser av vitt, var fascinerande.

Även om den här dokumentären skildrar hur föreställningen ”War Sum Up” växte fram känns den allmängiltig. Att få komma närmare den skapande processen, att få höra de olika konstnärernas tankar kring sin uppgifter, är inspirerade och öppnar ögonen för hur andra scenkonstverk vuxit fram. Filmen har något att ge alla som är intresserade av scenkonst, både den som själv arbetar inom scenens värld men också för alla som besöker teater, opera, dans och annan scenkonst.

Jag blir förstås grymt sugen på att se själva föreställningen ”War Sum Up”. Verket fick Reumertpriset i Danmark 2012, vilket är den främsta teaterutmärkelsen i Danmark för scenografin. Verket var också nominerat i kategorin opera. Hoppas den kommer till Sverige.

Filmen ”Hotel Pro Forma Sum Up” ska ha internationella premiär den 5 juni 2012 på Lettlands Natinalopera i samband med Rigas internationella Operafestival.

Här kan du läsa mer om dokumentären.

Läs även andra bloggares åsikter om Hotel Pro Forma, War Sum Up, opera, scenkonst, film, recension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Teater Taggad som: Hotel Pro Forma, Opera, Recension, Scen, Scenkonst, War Sum Up

Cockpit – sommarens roligaste biopremiär – och Jonas Karlsson lär få en Guldbaggenominering

4 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Cockpit
Betyg 4
Regi Mårten Klingberg
Biopremiär 13 juli 2012

Jonas Karlsson spelar en man som klär ut sig till kvinna för att få ett jobb. Cockpit som släpps upp på biograferna den 13 juli är förmodligen sommarens roligaste film.

Livet lekte för Valle, han hade fru, barn, fint hus och en välbetalt jobb med status som pilot. I ett huj vände allt: han förlorade jobbet, frun stack och de måste lämna huset. Sonen som Valle älskar mer än allt annat får han dessutom bara träffa korta stunder. Damen på socialtjänsten som ska bestämma föräldrarna ska göra med vårdnaden är djupt skeptisk mot Valle eftersom han inte ens har egen lägenhet utan måste vara inneboende hos sin syster.

Den som är desperat kan gripa efter vilket halmstrå som helst. Vilket Valle gör. Silver Airlines är ett uselt lågprisflygbolag som bestämt sig för att få goodwill genom att anställa kvinnor som piloter. Flygbolaget har en ledig tjänst som pilot. Valle skulle fått jobbet – om det inte var så att flygbolaget bestämt sig för att rekrytera en kvinna.

Valle mutar sin syster med en helårsprenumeration på en morgontidning för att han ska få låna hennes identitet och som Maria söker han jobbet – och får jobbet.

Jonas Karlsson gör rollen så bra. Han ser ut som en kvinna, men en ganska manhaftig kvinna, vilket gör det hela mer trovärdigt. Han lär ha bantat ner sig fem kilo inför rollen. I pressmaterialet berättar Jonas Karlsson att gå ner dessa kilon inte var så svårt, han joggade lite längre sträckor bara. Det som var svårt var att undvika att Maria blev en tant.
– Det är lätt att hamna där i början, eftersom man får så många kvinnogrejer på köpet som tant. Men Maria ska ju vara en cool tjej, det var knepigt att få till det. Vi testade klänningar och med vissa kände vi bara Ja, snygg och tjejig, men inte tant, säger Jonas Karlsson.

Lika viktigt var att inte göra Valles Maria till en fjolla, för då fanns det risk att han skulle betraktas som en transvestit.

– Transor är ju ofta män som överdriver klichéer och det ville vi undvika, säger Mårten Klingberg, regissören.

Filmen bygger på att Jonas Karlsson hamnar helt rätt i rollen som man utklädd till kvinna och det gör filmen.

Genom hans ögon kan vi då se hur kvinnor behandlas i olika situationer. Det blir väldigt intressant och träffsäkert. Som Maria möter han olika personer som pilotkollegan Jens som raggar hänsynslöst. Ju mer Maria avvisar honom desto mer envis blir han. Jens ska till vilket pris som helst få henne i säng.

Filmen innehåller också en söt kärlekshistoria. Maria blir nära vän med pilotkollegan Cecilia, som blir förälskad i Valles kvinnliga jag. Det var inte direkt planerat och krånglar till det rejält när Valles mamma bjuder in Cecilia till sitt bröllop. Samma bröllop som Valle är inbjuden till.

Cockpit är en delvis en förvecklingskomedi med skärpa. Jag tror ingen kan hålla sig för skratt under filmens gång. En del är väl förutsägbart – men där finns också en del överraskande vändningar i filmen.

Jonas Karlsson lär få en Guldbaggenominering för sin roll som Valle/Maria. Filmen har flera andra bra skådespelare. Duktiga Marie Robertson som väl slog igenom för en bred svensk publik i rollen som hubot i tv-serien Äkta människor spelar pilotkollegan Cecilia. Ellen Jelinek gör Valles syster Maria och jag tror inte jag sett henne göra en dålig roll någonsin. Björn Gustafsson är riktigt bra som jobbiga Albin.

Att klippa in svenska kändisar som spelar sig själva blir ibland löjligt. Här fungerar det, eftersom situationen blivit så skruvad och så absurd att det är lite roligt att filmen driver med svenska kändisar som snusförnuftigt ska uttala sig, som Birger Schlaug, Hanna Fahl, Marianne Rundström, Fredrik Virtanen, Maria Abrahamsson, Gudrun Schyman och Måns Zelmerlöv med flera.

Cockpit är en komedi som utan att skriva några lösningar på näsan på publiken berättar något om samhället och kvinno- och mansrollerna idag. Med starka skådespelarinsatser och snyggt filmad.

Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Karlsson, Marie Robertson, Ellen Jelinek, film, cockpit, piloter, flygbranschen, flygbolag, jämställdhet, komedi.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: cockpit, Ellen Jelinek, flygbolag, flygbranschen, jämställdhet, Jonas Karlsson, Komedi, Marie Robertson, piloter, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 539
  • Sida 540
  • Sida 541
  • Sida 542
  • Sida 543
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 636
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in