Mörkt vatten
Betyg: 1
Regi: Rafael Edholm
Biopremiär: 13 juni
Mörkt vatten. Jag måste erkänna att jag dömde den lite på förhand. Det är inget lysande namn. Dessutom lät storyn oerhört tam. Några minuter in i filmen, jag tror att det var när filmens namn uppenbarade sig mot en bakgrund bestående av vågskvalp i slow motion, tänkte jag för mig själv att mina föraningar verkade vara på väg att besannas. Efter det blev det bara värre och värre. Vad som börjat som en halvlökig thriller med viss potential att ändå få tillexempel en regnig sommarnatt att gå lite fortare, urartade successivt för att sluta som det absolut sämsta jag sett på en mycket lång tid.
Sverrir Gudnason, som jag hittills har haft ganska höga tankar om, spelar den ambitiöse fastighetsmäklaren Daniel. Daniel har höga förhoppningar om partnerskap i firman, samtidigt har han ett hemligt förhållande med chefens fru Marie (Helena Af Sandeberg). Tillsammans åker Daniel och Marie ut till en lyxig skärgårdsvilla som Daniel sedan förväntas sälja. Där har de tänkt sig att de ska spendera några heta nätter tillsammans. En märklig polsk snickare (Andrzej Chyra) har dock dröjt sig kvar och verkar aldrig vilja lämna huset. Stämningen blir mer och mer obehaglig.
Problemet med Mörkt vatten är framförallt att jag inte ser poängen med den. Varför har Rafael Edholm gjort den här filmen? Vad tänkte han att den skulle tillföra? Handlingen är på intet sätt originell, replikerna saknar helt trovärdighet och hela produktionen känns liksom… torftig. Min spontana reaktion är att jag vill klappa någon på huvudet, men jag är inte riktigt säker på vem. Ska jag ändå försöka komma på något fint att säga om filmen så skulle det väl kanske vara att om man har en fäbless för väldigt utdragna sexscener så finns det ganska gott om sådana. Annars är det hopplöst svårt.
Nivån på filmen är på det hela taget rätt provocerande. Det känns som att någon försöker lura mig. Jag vet hur människor pratar, hur ett samtal brukar låta, och det finns helt enkelt ingenting som stämmer på den punkten i Mörkt vatten. Det är bara fel. I vanliga fall kan även dåliga filmer ha ett visst underhållningsvärde, något brukar man kunna få ut av dem även om det är något väldigt litet. Men nej, se inte Mörkt vatten, jag tycker inte det.
Text: Josefina Linde
Läs även andra bloggares åsikter om Rafael Edholm, Mörkt vatten, film, filmrecension, thriller