• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Veckorevyn söker modeller som inte har anorexia-kropp

10 augusti, 2009 by Redaktionen

veckorevyn
En framgång för alla som ser ut som folk gör mest.
Veckorevyn söker modeller som inte er ut att ha ätstörningar och som inte har storlek 34.

Expressen:

Vilka mått som helst går bra. Över tusen modell-ansökningar har redan kommit in.
I höst kommer det att bestämmas vilka av tjejerna som ska fronta modereportagen.
–Vi hoppas ju på att det ska öka efterfrågan på olika typer av modeller, säger Linda Öhrn, redaktionschef på Veckorevyn.

Veckorevyns modellagentur hittar du här.

Tänk om detta kunde vara ett första steg till att butikerna också börjar sälja snygga kläder i andra storlekar än 36-42.
Vi som har storlek 44 vill gärna ha snygga kläder – för att inte säga de som har storlek 46, där är de nästan omöjligt att hitta något fräscht.
Och när det gäller fötter: kvinnor som har större fötter än storlek 41 kan glömma snygga damskor.

Läs även andra bloggares åsikter om mode, modeller, veckorevýn

Arkiverad under: Scen Taggad som: Mode

Kulturfestivalen startar med krock mellan mina favoritprogrampunkter direkt

10 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

motoboy290
Kulturfestivalen i Stockhholm startar tisdag 11 augusti. Och jag har sett fram emot den eftersom jag har semester hela den veckan. Men det börjar lite oturligt med krock mellan de två programpunkter som jag förmodligen mest ser fram emot.
Moto Boy bjuder på musik och gäster på Brunkebergstorg på tisdagskvällen (Moto Boy har bjudit in Ana Maria Espinosa och La Puma att spela under första kvällen på Brunkebergstorg. Med sig kommer han också att ha ett ännu okänt band), samtidigt som Janne Schaffer har ett enormt lockande program där han bjudit in flera artister för att tillsammans tolka Ted Gärdestads låtar på Gustav Adolfs torg.

Jag vill ha en egen måne
En hyllning till Ted Gärdestads musik och Kenneth Gärdestads texter.

Artister: Janne Schaffer och kapellmästare Peter Ljung med orkester.
Stockholm Concert Orchestra.
Gästartister (presenteras även separat): Magnus Carlson, Marit Bergman, Miss Li, Johan Boding, Lovisa Samuelsson och Riltons Vänner.

Jag kommer att välja Moto Boys program – dels för att han är en av mina favoritartister och för att jag är mycket nyfiken på att höra Ana Maria Espinoza live. En annan av oss kulturbloggare hörde henne i våras och var oerhört imponerad.

Relaterat:
Dagens Nyheter har intervjuat Kulturfestivalens chef.
Svenska Dagbladet skriver om Stockholms Kulturfestival och Göteborgs Kulturkalas.

Läs även andra bloggares åsikter om kultur, Stockholm, musik, kulturfestival, Moto Boy, Ted Gärdestad

Arkiverad under: Scen Taggad som: Kultur, Musik, Stockholm

Den ekonomiska krisen är inte grundproblemet

10 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

pengar260

”Den ekonomiska krisen är inte så farlig för Sverige”, skriver Anders Bolling, utrikesredaktör i DN.

Bolling menar att när vi tittar i backspegeln om några år kommer vi att konstatera att finanskrisen inte var så hemsk som den beskrivits av samtiden.
Han angriper på så sätt medierna och den hysteri varmed de har målat fram skräckscenarier kring den ekonomiska nedgången. Han påpekar bland annat att hälften av varseln inte förverkligas. Det tycker jag har att göra med ett envist rykte som florerar: företagarna passar på nu under täckmantel av den ekonomiska krisen att göra sig av med fler än de behöver, kanske för att göra sig av med en del obekväma anställda?

Professorn på Handelshögskolan, Micael Dahlén, intervjuas i en annan DN-artikel, som skildrar hur musikindustrin idag börjar tjäna rätt bra på digital försäljning. Professorn syns på bild i pappersupplagan och han verkar vara långhårig, som en hippie. En ny bild av ekonomiprofessorer, alltså. Det är väl en bra ikon för vad som händer idag? Musikindustrin börjar anpassa sig till hur verkligheten ser ut och försöker inte tvinga på kunderna en gammal teknik och en vara som inte längre är attraktiv.

Ur DN:

Det har skett en radikal förändring av hur musik konsumeras och ingen räknar med att försäljningen av fysiska skivor ska öka till nivåerna på 1990-talet.

-?I stället kommer det att bli vanligare med prenumerationslösningar, till exempel generella prenumerationer (Spotify är ett exempel), spår Micael Dahlén, professor i marknadsföring vid Handelshögskolan.

Alltså: en del av den så kallade ekonomiska krisen handlar om en omstrukturering och att företag måste anpassa sig efter kundernas önskemål. Det handlar inte bara om musikindustrin, bilindustrin är ett skriande exempel på hur herrar i övre medelåldern styr och ställer och lever i sin bubbla och inte sett vart utvecklingen gått. Kanske de aldrig träffat en människa som bryr sig om miljöfrågor och när kunderna önskar miljövänligare bilar togs dessa kostymherrar och bensinälskare på sängen?
Och om det var nattsvart kris, hur kan då iPhone gå så bra?

En annan aspekt på finanskrisen är förstås det DN-reportern tar upp: medierna drar till med katastrofrubriker.
Varför? För att sälja förstås.

Det tredje är den gamla vanliga sanningen som gäller: det är inte en finanskris, det är kris i fördelningen.

Andra som bloggat om detta:
Edvin Alam, Mitt i Steget och Flyt!.

PS: Ett annat exempel på att vi måste lära oss att sälja rätt saker: Se hur bra det går för den svenska filmen ”Män som hatar kvinnor”.

Män som hatar kvinnor har hittills dragit in 600 miljoner kronor, och har setts av 6 miljoner människor. Det gör filmen till världens tredje mest sedda icke engelskspråkiga film i år.

Ännu ett exempel på att Timbofilosofen Idergard har fel att rusta ned kulturen i Sverige. I alla fall om man vill att Sverige ska fortsätta utveckla välfärden.

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, politik, samhälle, finanskris, iphone, film, musik, musikindustri

Arkiverad under: Scen Taggad som: ekonomi, Politik, samhälle

Veckans filmpremiärer: Linje 1-2-3 kapad, L.A. gigolo och Bakom blå ögonlock

8 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

the-taking-of-pelham-1-2-3
”Linje 1-2-3 kapad” (engelska titeln:The taking of Pelham 1-2-3)) med John Travolta och Denzel Washington är den av veckans filmpremiärer som fått bäst mottagande av filmkritikerna. Betyg 4 i Expressen, till exempel. John Travolta och Denzel Washington, två av Hollywood mer spännande skådespelare. Bara det låter ju lockande.

Göteborgspostens recensent bekriver detta:

Det intressanta sker i spelet mellan Denzel Washington och John Travolta i huvudrollerna. Båda visserligen sprungna ur stereotyper, den förre jobbar under sin kompetens och den senare känner sig bitter, sviken och utstött av samhället, men dialogen över det interna komradiosystemet sprakar. Snabbt utvecklas det till en hjärnornas kamp, inte helt olik den mellan Pacino och De Niro i Heat, där människoliv ska värderas i pengar.

John Travolta spelar kaparen och Denzel Washington spelar trafikledaren.

DN gav betyg 3
, Aftonbladet gav betyg 3 och SVD gav betyg 4.

L.A. Gigolo
Filmen med där Ashton Kutcher driver omkring som manlig prostituerad i Los Angeles, La gigolo, verkar däremot inte ha imponerat på filmkritikerna.
Kutcher må vara en mästare på Twitter, men välja filmer där han kommer till sin rätt, kanske inte är hans starkaste sida.
Betyg 2 DN:

Men Mackenzie, som tidigare skildrat ung alienation i det täta psykologiska dramat ”Young Adam” har av någon anledning bestämt sig (eller fått bestämt åt sig) att försöka dra misären till komedi.

Ett extremt lamt försök dessutom. Alla skämt har en bitter, slirig underton och alla komiska situationer filmas med en voyeristisk hinna som sänker energin och pulsen till ödlenivå.

Ashton Kutcher är så gjuten i rollen som woman pleaser att det är genant. Sadistisk type casting, visst, men också ett inspirerat val.

Däremot fick Kutcherfilmen betyg 3 hos Aftonbladet som tyckte den var förbluffande bra. Betyg 3 i SVD också.

Bakom blå ögonlock
Den tredje filmpremiären den här veckan som tas upp av landets filmkritiker får blandat mottagande, mest betyg 3 eller betyg 2.
Aftonbladet:

Marina Farfán är vad man brukar kalla en grå mus. Hon syns inte, hörs inte, och har inga vänner.

Så när hon står som vinnare av det årliga personallotteriet på dräktfabriken där hon arbetar, och vinsten är en resa för två till en exklusiv semesterort, har hon ingen att åka med.

Därför bjuder hon helt enkelt med en man som hon springer på en dag på ett bageri och som säger sig vara en gammal högstadiekompis till henne – trots att hon egentligen inte alls känner igen karln.

Låter som något som skulle kunna bli en bra berättelse. Dessutom utspelar det sig i Mexico, alltid kul med filmer som inte har sin bas i Hollywood.
DN:s recensent däremot, gav bara betyg 2:

Där Kaurismäki aldrig för ett ögonblick känts konstruerad eller hjärtlös i sina berättelser om storheten och stoltheten hos samhällets ”små”, ter sig Contreras ofta tillgjord och ­effektsökande i sin melankoliskt kontraromantiska komedi.

Med andra ord: förutom några få scener inte särskilt autentisk. Vad Ray Davies kärlekssång ”Strange effect” har att göra som återkommande insmickrande ledmotiv förstår man alltså icke. Det är speciellt trist, eftersom importören Novemberfilms mexikanska satsningar är värda all uppmuntran.

Men SVD gav betyg 4, så det är verkligen ett blandat mottagande.

Linje 1-2-3 kapad (The taking of Pelham 1-2-3) – trailer

L.A Gigolo

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmpremiärer, trailer, Ashton Kutcher, John Travolta, Denzel Washington, Mexico, kapning

Arkiverad under: Scen Taggad som: Filmpremiärer, Scen, trailer

Välfärd byggs inte av fegisar – dags att skicka Timbro på praktik hos Apple

7 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

gitarr300

Är välfärd att sitta still och bli förbisprungen och tappa allt? Att sitta still och bara sopa undan det värsta är uppenbarligen definitionen av ordet ”välfärd” för högerns tankesmedja.
Ja, tyvärr är det så högers ideologiskrivare vill styra Sverige.

Dra undan fötterna för allt det som byggt vår välfärd. Jag kan knappt tro att det är sant. Men, Timbros filosof Idergard skrev om det i DN Debatt häromdagen. Han vill på fullt allvar ta bort kultur och fritid från kommunernas budgetar. Trots att det idag är inom dessa områden det skapas många jobb idag. Men Idergard tycks tänka: Varför bygga en grund för kommande entreprenörer inom sport och kultur?

Jag tog upp det i Kulturbloggen:

Idergard har uppenbarligen aldrig hört talas om att fotboll är en fritidssysselsättning som idag omsätter en miljardindustri.
Svenska speltillverkare har högkonjunktur och nyanställer och omsätter dubbla mot Hollywoodfilmer för spelet till filmen.

Den svenska musikindustrin bygger på att alla ungdomar, oavsett familjens ekonomi, kan lära sig spela ett musikinstrument. Med Idergards filosofi kommer bara överklassens kids att bli musiker och idrottsmän? Räcker de för att skapa entreprenörer? Hade Zlatan blivit stor inom fotboll om han var från överklassen? Kanske, kanske inte. Det må vara osagt. Men självklart måste det vara bättre för svensk framtid om entreprenörer inom musik och idrott kan rektryteras ur en bredare bas. Vi har inte så stor befolkning: vem som helst borde väl begripa att vi skapar bättre förutsättning om fler har chansen?

Eller kanske Idergard tänker sig en framtid där svensk export till 90 procent består av äldreomsorg?

Många med mig har reagerat så klart, bland annat Erik Laakso:

Det pågår en långtgående attack på välfärdssamhället som princip. “Skattemedel ska inte betala vuxna människors nöjen” brukar det heta. Det faktum att många vuxna människor aldrig skulle ha en chans att ta del av kultur, idrott, rekreation och underhållning utan ett väl fungerande välfärdssamhälle. Ett samhälle där folkbildning faktiskt är lika viktigt som utbildning, där kulturell hälsa förebygger mental ohälsa och där friska idrottande kroppar avlastar kostnaderna i vården längre fram i livet faktiskt är lika viktiga delar i en helhet. Välfärdens kärna är inte verksamheterna utan människorna. Det har Timbros moderater glömt

För ett tag sedan läste jag om att Apple tänker investera sig ur lågkonjunkturen. Kanske borde Idergard skickas på praktik till Apple?
En sak är säker: välfärd byggs inte av fegisar.
Sitta still och bara låta kommunerna ägna sig åt äldreomsorg bygger ingen framgång.
För skolan tänker väl sig Idergard inte som en kommunal angelägenhet, den är väl tänkt privatiseras, eller?

Pennelinas Ordbruk har också kommenterar Idergards debattartikel:

Det är så dumt att jag knappt finner ord! Ska kultur och fritidssysselsättningar bli något som är ämnat endast för dem som har pengar? Det är de ju snudd på redan, så hur ska det bli om det blir ännu snävare budget att verka utifrån.

Jo, Pennelina har ju rätt. I den kommun där jag bor, Sollentuna, styr högern. Och där kostar det rätt mycket att ha ett barn på musikskolan för ett instrument. Tänk en ensamstående förälder som har tre barn, om alla tre ska spela ett musikintrument kostar den undervisningen 4.500 per termin, ungefär. Det är mycket pengar för en lågavlönad.

Peter Andersson har också kommenterat, liksom Tingeling och HBT-sossen.

Läs även andra bloggares åsikter om kultur, debatt, politik, högerregeringen, klyftor, gitarr, Zlatan

Arkiverad under: Scen Taggad som: debatt, gitarr, högerregeringen, klyftor, Kultur, Politik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1916
  • Sida 1917
  • Sida 1918
  • Sida 1919
  • Sida 1920
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 2141
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in