Är välfärd att sitta still och bli förbisprungen och tappa allt? Att sitta still och bara sopa undan det värsta är uppenbarligen definitionen av ordet ”välfärd” för högerns tankesmedja.
Ja, tyvärr är det så högers ideologiskrivare vill styra Sverige.
Dra undan fötterna för allt det som byggt vår välfärd. Jag kan knappt tro att det är sant. Men, Timbros filosof Idergard skrev om det i DN Debatt häromdagen. Han vill på fullt allvar ta bort kultur och fritid från kommunernas budgetar. Trots att det idag är inom dessa områden det skapas många jobb idag. Men Idergard tycks tänka: Varför bygga en grund för kommande entreprenörer inom sport och kultur?
Jag tog upp det i Kulturbloggen:
Idergard har uppenbarligen aldrig hört talas om att fotboll är en fritidssysselsättning som idag omsätter en miljardindustri.
Svenska speltillverkare har högkonjunktur och nyanställer och omsätter dubbla mot Hollywoodfilmer för spelet till filmen.
Den svenska musikindustrin bygger på att alla ungdomar, oavsett familjens ekonomi, kan lära sig spela ett musikinstrument. Med Idergards filosofi kommer bara överklassens kids att bli musiker och idrottsmän? Räcker de för att skapa entreprenörer? Hade Zlatan blivit stor inom fotboll om han var från överklassen? Kanske, kanske inte. Det må vara osagt. Men självklart måste det vara bättre för svensk framtid om entreprenörer inom musik och idrott kan rektryteras ur en bredare bas. Vi har inte så stor befolkning: vem som helst borde väl begripa att vi skapar bättre förutsättning om fler har chansen?
Eller kanske Idergard tänker sig en framtid där svensk export till 90 procent består av äldreomsorg?
Många med mig har reagerat så klart, bland annat Erik Laakso:
Det pågår en långtgående attack på välfärdssamhället som princip. “Skattemedel ska inte betala vuxna människors nöjen” brukar det heta. Det faktum att många vuxna människor aldrig skulle ha en chans att ta del av kultur, idrott, rekreation och underhållning utan ett väl fungerande välfärdssamhälle. Ett samhälle där folkbildning faktiskt är lika viktigt som utbildning, där kulturell hälsa förebygger mental ohälsa och där friska idrottande kroppar avlastar kostnaderna i vården längre fram i livet faktiskt är lika viktiga delar i en helhet. Välfärdens kärna är inte verksamheterna utan människorna. Det har Timbros moderater glömt
För ett tag sedan läste jag om att Apple tänker investera sig ur lågkonjunkturen. Kanske borde Idergard skickas på praktik till Apple?
En sak är säker: välfärd byggs inte av fegisar.
Sitta still och bara låta kommunerna ägna sig åt äldreomsorg bygger ingen framgång.
För skolan tänker väl sig Idergard inte som en kommunal angelägenhet, den är väl tänkt privatiseras, eller?
Pennelinas Ordbruk har också kommenterar Idergards debattartikel:
Det är så dumt att jag knappt finner ord! Ska kultur och fritidssysselsättningar bli något som är ämnat endast för dem som har pengar? Det är de ju snudd på redan, så hur ska det bli om det blir ännu snävare budget att verka utifrån.
Jo, Pennelina har ju rätt. I den kommun där jag bor, Sollentuna, styr högern. Och där kostar det rätt mycket att ha ett barn på musikskolan för ett instrument. Tänk en ensamstående förälder som har tre barn, om alla tre ska spela ett musikintrument kostar den undervisningen 4.500 per termin, ungefär. Det är mycket pengar för en lågavlönad.
Peter Andersson har också kommenterat, liksom Tingeling och HBT-sossen.
Läs även andra bloggares åsikter om kultur, debatt, politik, högerregeringen, klyftor, gitarr, Zlatan
Frågan är ändå, varför vill så många socialdemokrater att t ex missbrukare inte ska få vård, och varför är det viktigare med ett musikhus än människoliv? Vilken ideologisk grund har socialdemokratiska politiker för denna politik? Visst har du rätt i att kultur och fritid är viktigare, men, någon klok man sa en gång i ett kongresstal att ett samhälle känns igen på hur man tar hand om sina svagaste. Han är bortglömd inom svensk socialdemokrati trots att det enbart är snart 25 år sedan han dog. MEn måhända är kulturanvändare och badhusbesökare svagare än de som håller på att dö för att besparingarna sker där. Jag delar inte den synen men uppenbarligen många politiker med s-förtecken. Fast det är klart, det behövs ju någon kantor på begravningarna för de missbrukare som dör för att kommunerna drar in på missbrukarvården, så så tillvida har du rätt i att det är hemskt att det kostar så mycket att gå på musikskola.
Självklart har vi råd med både att låta alla barn ha chansen att idrotta eller syssla med musik och ta hand om våra gamla.
Det står inte alls i motsats till varandra.
Moderaterna som låter pensionärer betala högre skatt än de som jobbar är inte trovärdiga när de försöka tala som om de bryr sig om de äldre och deras situation.
Jag har själv fostrat sex barn, varav två är mina egna, så jag vet hur verkligheten ser ut. Det är inte lyx jag efterlyser utan uppbyggande erfarenheter och aktiviteter som håller våra barn borta från tristess, uppgivenhet och även i förlängningen kriminalitet.
Gott skrivet, Rosemari!
Kram från Pennelina
MC: ”varför är det viktigare med ett musikhus än människoliv”
Är du säker på att det är olika saker? Och varför inte ha båda? Du pratar om badhusbesökare men bad kan vara läkande för kroppen och själen. Människan består inte bara ev en robotliknande kropp, utan också en själ (eller ett psyke om man hellre vill kalla det för det). Därmed inte sagt att man ska strunta i missbruksproblem, men det är ingen motsats – det är ju en bra slagdänga att ta till när man inte har vettiga argument dock, men ganska genomskinligt.
Men det är ju knappast några nyheter. Vi har ju en statsminister som redan före förra valet menade att man mycket väl kunde ta betalt för biblioteksbesök! För tillfället väljer regeringen visserligen att styra efter opinionsundersökningar, man lägger ner mycket stora summor på att undvika att söta sig med alltför stora väljargrupper just nu, men det är bara just nu det…..