• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Toppnytt

Filmrecension: För döva öron – nyanserat, personligt, autentiskt, levande

3 september, 2026 by Ulf Olsson

För döva öron - nyanserat, personligt, autentiskt, levande

För döva öron
Betyg 5
Svensk biopremiär 4 september 2026
Regi Eva Libertad
I rollerna Miriam Garlo som Angela, Álvaro Cervantes som hennes man Hector.

Filmen handlar om Angela som är icke-hörande och hennes hörande man Hector. Hon föddes som hörande men hörseln försvann redan i tidiga år. Relationen mellan Angela och Hector är mycket kärleksfull, särskilt som Hector behärskar teckenspråket i det närmaste perfekt och att Angela är bra på att läsa människors läppar. Även hennes närmaste släktingar behärskar teckenspråket. Hon umgås ofta med en grupp icke-hörande vänner, en grupp som fungerar som en fristad för henne. Här kan hon leva ut hela sin potential. Men samtidigt för hon en ständig kamp för att möta alla utmaningar som hon ställs inför i de hörandes samhälle. När hon blir gravid blandas glädjen med en malande oro, kommer barnet bli hörande eller icke-hörande. Det finns skäl till oro eftersom Angelas dövhet är medfödd och för att åtminstone två nära släktingar har varit döva. Därför drar sig Angela för att berätta för sina föräldrar att hon är med barn. När de så småningom får veta det så har åtminstone mamman först svårt att glädjas åt graviditeten, innan hon till slut i glädje gratulerar Angela och Hector. Av Angelas kroppsspråk kan man ana att hon tar föräldrarnas avvaktande hållning personligt, som ett ifrågasättande av henne själv, trots att också hon oroar sig för hur det kommer att bli för barnet.

Förlossningen blir en utmaning för Angela eftersom hon får svårt att följa med i allt som händer omkring henne. Direkt efter förlossningen är det inte möjligt att fastställa om dottern Ona är hörande eller icke-hörande. Men en undersökning några månader senare visa att dottern definitivt är ett hörande barn. Dotterns födsel förändra samspelet i familjen på ett påtagligt sätt och ställer också Angela inför nya utmaningar i det sociala livet. Angela kämpar för att försöka hitta sin roll som förälder i en värld som inte är anpassad för icke-hörande personer. Hon känner sig mer och mer utanför och beroende av att Hector tolkar samtalen i sociala situationer, vilket han ofta glömmer eller helt enkelt inte hinner med när alla pratar i munnen på varandra. Hon börjar känna sig utanför också i relationen till dotterns utveckling. Det utlöser en kris i relationen till Hector. Hon tycker att Hector tar över allt som har med dottern att göra och att dotterns språkutveckling enbart handlar om det verbala och att teckenspråket hamnar i skymundan. Det slutar i ett våldsamt gräl där de anklagar varandra för än det en och än det andra. Grälet slutar med att Angela flyr till sina icke-hörande vänner, sin fristad. När hon till slut återvänder hem firar förskola dottern Onas födelsedag. En situation som trots att den på ett påtagligt sätt illustrerar Angelas känslor av utanförskap erbjuder familjen en möjlighet att börja fungera igen.

För döva öron utgår från regissören Libertads relation till sin egen icke-hörande syster Miriam Garlo som har huvudrollen som Angela i filmen. Det gör att filmen på ett nyanserat, personligt, autentiskt, levande och närgånget sätt skildrar hur det kan vara att leva som icke-hörande i de hörandes världen, en värld som bygger på ljud i alla dess former såsom samtal, musik, fågelkvitter och vindens susande. Allt detta illustreras på ett ljudtekniskt sätt i filmen. Både Miriam Garlo och Álvaro Cervantes är strålande i sina roller.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Thomas Stenström – Trädgården, Stockholm Berusande skakigt men vill höra mer

31 augusti, 2026 by Thomas Johansson

Thomas Stenström på Trädgården, den första av fyra kvällar. Foto: Thomas Johansson

Thomas Stenström har ett riktigt bra band. Det är nog det första man ska säga. Ett band som kan bära upp låtarna, trycka på när det behövs och skapa den där stora känslan som Stenström uppenbarligen vill åt. Problemet är att huvudpersonen själv inte riktigt är lika stabil som sina musiker.

Det börjar lite skakigt. Rösten svajar och det känns som att Stenström behöver några låtar för att hitta både ton och form. Men efterhand sätter det sig och konserten börjar leva. Han är politisk under kvällen, men på ett ganska befriande sätt – samhällsengagerad utan att förvandlas till en partipolitisk valkampanj från scenen.

Sedan tror jag att alkoholen börjar göra sitt.

Stenström blir märkbart mer berusad ju längre kvällen går, så upplever jag det i varje fall. Eller om han är en förbannat bra skådis som spelar full. Cigaretterna avlöser varandra och från scenen röks det som om Trädgården plötsligt förvandlats till en sunkig rockklubb från en tid då rökförbud mest var ett förslag. Det finns något charmigt och punkigt i det hela, men också en känsla av att kvällen långsamt håller på att spåra ur – utan att riktigt bestämma sig för om det är meningen. Han uppmanar tjejer att göra slut med sina killar, om de hade tänkt tanken någon gång. Erbjöd de dumpade killarna att få gråta ut mot hans axel.

Och kanske är det just det som gör konserten intressant. Stenström är inte den perfekta popstjärnan som levererar exakt enligt ritningen. Han är betydligt mer mänsklig än så. Ibland är det väldigt bra. Ibland känns det mest som att man står och tittar på en ganska berusad kille med ett förbannat bra band.

Sedan kommer Trädgårdens kanske mest osannolika extranummer: klockan.

Några sekunder efter 22.00 är det slut. Pang. Absoluta sluttiden. Grannarna har sagt sitt och Trädgården får inte låta en ton till. Efter en kväll där Stenström hunnit bli allt mer berusad, röka ett antal cigaretter och prata om världen känns det nästan komiskt att det är klockan som till slut blir kvällens största diktator.

Det finns mycket att tycka om här. Låtarna, bandet, energin och den ofiltrerade känslan. Men det är också ojämnt och lite för mycket av allt – inklusive Stenström själv. Jag blir sugen att gå på någon annan av de tre kommande kvällarna, vem vet hur det utvecklar sig.

En bra kväll, men inte en fantastisk kväll. Kul med Klara Söderberg från First Aid Kit som gäst Trean sitter ganska exakt där den ska.

Betyg: 3/5

Arkiverad under: Musik, Recension, Toppnytt

Så tuktas en argbigga tillbaka på Stora scenen på Dramaten

31 augusti, 2026 by Redaktionen

Så tuktas en argbigga tillbaka på Stora scenen på Dramaten

Föreställningen Så tuktas en argbigga har haft nypremiär på Stora scenen på Dramaten och spelar fram till 24 november 2026.

Ett pressmeddelande berättar:
Systrarna Katarina och Bianca är varandras raka motsatser. Bianca är en soft girl-influencer och friarna står på rad för att göra henne till hemmafru. Katarina däremot är kaxig, fysisk, högljudd och totalt ointresserad av att behaga någon. Vilket är ett stort problem, eftersom Bianca enligt familjens regler inte får gifta sig innan storasystern.

Så tuktas en argbigga är en komedi av William Shakespeare. Älskad av många, men också kritiserad för att vara kvinnofientlig och i princip ospelbar i vår tid. Förra hösten sattes den upp på Dramaten i en nyskriven tolkning av regissören Farnaz Arbabi där resultatet blev en explosiv, bjussig och maximalistisk föreställning som tar oss till en värld där 1500-tal möter nutid – via 1980-talet. Där clowner rör sig i salongen och reagerar på det som händer på scenen. Och där musiken och 15 dansare från Balettakademin förhöjer stämningen och lockar till fest.

Förra hösten blev snabbt slutsåld, men än finns det platser kvar till höstens föreställningar. Vänta dock inte för länge med att säkra din plats – vi lovar att du inte vill missa Så tuktas en argbigga.

I rollerna: Maia Hansson Bergqvist, David Book, Adam Dahlström, Livia Millhagen, Sara Shirpey, Alexander de Sousa, Andreas Rothlin Svensson, Per Svensson, Kristina Törnqvist och Pierre Wilkner

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt

Killar växte fram genom ett och ett halvt års samtal med unga killar i Malmö

31 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

Killar växte fram genom ett och ett halvt års samtal med unga killar i Malmö
Bashkim Neziraj och Yakin Mestour Bustos spelar far och son i nyskrivna pjäsen Killar, som får urpremiär på Malmö Stadsteater Rosengård 17 september 2026. Foto: Johan Sundell

Den 17 september 2026 har föreställningen Killar urpremiär på Malmö Stadsteater Rosengård. Pjäsen, skriven av Nanna Berner och regisserad av Hedvig Claesson, växte fram genom ett och ett halvt års samtal med unga killar i Malmö och skildrar en pappa och en son som navigerar i sorgen efter Ali – son, bror och förebild – som försvunnit in i kriminaliteten.

Ett pressmeddelande berättar:
I Killar möts Emir och pappa Florjan i tomrummet efter Ali. Två som blev kvar, och som gång på gång stöter bort varandra men ändå fortsätter försöka nå fram. Det är en berättelse om sorg och identitet, men också om hopp – och om att hitta sin egen röst i skuggan av den som inte längre är där. Huvudrollerna spelas av Bashkim Neziraj som pappan Florjan, och Yakin Mestour Bustos som Emir.

Under ett och ett halvt år har regissören Hedvig Claesson och dramatikern Nanna Berner mött killar i Malmö genom samtal på bland annat Lindängens Allaktivitetshus, Fryshuset, Röda Korsets barnverksamhet och SiS ungdomshem Råby. Ur dessa möten har en väv av berättelser vuxit fram som ligger till grund för pjäsen.

Om att hitta hoppet i sorgen, och det som håller en pappa och en son samman, säger regissör Hedvig Claesson:

– Hoppet. Glittret i ögonen. Skrattet. Killar är våra pojkars berättelser och livsöden, nedkilade till tre karaktärer. I frånvaron av Ali finns lillebror Emir och pappan Florjan, de två som blev kvar och nu navigerar i ett tomrum och en sorg som många familjer i Malmö och Sverige känner igen. En sorg efter en skjutning, en handgranat, ett missförstånd, en överdos – i mellanrummet efter ett samhälles svek.

Det här är mitt och dramatikern Nanna Berners försök att lyssna: till barnen, till publiken, till framtiden. Som Emir säger sist i pjäsen: ”Himlen och havet blir mörkare, men vi lyser. För det liv som skulle dra ner oss gjorde oss till stjärnor, och så länge vi lever kommer vi lysa upp Malmö.”

Killar spelas på Malmö Stadsteater Rosengård 17 september – 16 december 2026. Killar spelar offentliga föreställningar på kvällstid, och skolföreställningar på vardagar under dagtid och riktar sig till elever i årskurs 6–9. För elever i årskurs 8 samt för skolor utanför Malmö spelas föreställningen i klassrummet.

Föreställningen är en del av det internationella projektet Young Europe (European Theatre Convention), som utforskar nya röster och berättelser för en ung publik i en internationell kontext.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: Malmö Stadsteater Rosengård

Mångsidig debutant förverkligar charmerande vision – Skärgårdsjazz av Tuva Bergenheim

31 augusti, 2026 by Mats Hallberg

Tuva Bergheim

Skärgårdsjazz

4

Inspelad i LRMSV Studios

Mix: Pål Svenre

Producent: Tuva Bergenheim

Prophone Records (Naxos)

Releasedatum: 28/8 2026 (släpps också på vinyl)

24-åriga Tuva Bergheim är ett helt nytt namn för mig. Hon är trummis, låtskrivare och här dessutom producent. Antar att hon examinerats från någon av våra högskoleutbildningar, fast jag saknar sådan uppgift. Sett en intervju i TV4 och i pressrelease får vi veta att hon framträtt med Bohuslän Big Band och danske pianisten Rasmus Sörensen. Hon har övat upp sina rytmiska färdigheter sedan första trumsetet som 4-åring och lirat flitigt med storband. Kan tilläggas att hon uppträtt på jazzfestivaler i Sverige och Danmark under eget namn samt att hon haft Malin på Saltkråkan (Louise Edlind Friberg) som stilikon. En passion hon i bilder till omslag och reportage visualiserat med sig själv som grant motiv.

Lika originellt blir det när musik skärskådas. Intervjuarna i TV¤ lyfte aldrig blicken från våra breddgrader, utan refererade till Monica Zetterlund, Tage Danielsson, Georg Riedel, bröderna Gärdestad och Jan Johansson. Tuva fyllde i med att lyfta fram svenska vemodet i tretakt. Ptesstexten uppehåller sig i minst lika stor utsträckning vid andra influenser och menar att jazzen möter visa, pop och nordisk folkmusik. Skärgårdsjazz består av åtta låtar stöpta i gemensam form, om än med lite olika schatteringar. Skivbolaget refererar till Joni Mitchell och hennes specifika tonspråk. Trots avsaknad av gitarr en högst relevant jämförelse. Andra namn som droppas är Simon & Garfunkel, Lars Gullin och John Coltrane. Den unga damen som också tituleras bandledare skrev texter på svenska med en uppmärksammad sångerska i åtanke, nämligen Emmalisa Hallander. Som framgår av omslaget utgörs bandet av förutom henne själv bakom trummorna efterfrågade Niklas Fernqvist på kontrabas, talangen Elias Larsson och den flerfaldigt Gyllene Skivan-belönade Per Texas Johansson på tenorsaxofon och basklarinett. Fernqvist sågs senast med Emmalisa Hallander på YSJF och Texas i Johan Lindström septett på Nef under International Jazzday på Valborg.

pressfoto Nathalie Eldrim

Påpekas av skivbolaget att en avgörande skillnad mot hur det brukar låta, är att knappt några influenser från standards eller genuin jazz med svart stam kan spåras. Albumet vars release föregåtts av ett par singlar sprider en somrig och bekymmersfri vibe, blir till en nostalgisk resa tillbaka till eran där Livet på Saltkråkan skapades. En vemodig känsla av förgänglighet betonas. Sound och framför allt texter (tre av dem medföljer cd:n) har beröringspunkter med Amanda Ginsburg, som i sin tur lutar sig mot ett ljuvt 60-tal á la Monica Z och Beppe Wolgers samarbete i böljande valsmelodier.

För jazzen udda takter och ackordföljder präglar ett flertal kompositioner. Tonala höjningar á la tidig Joni Mitchell, något som torde vara en utmaning för den magnifika Emmalisa Hallander (hyllat vad hon gör live och på skiva). Skärgårdsjazz draperas i ett fräscht och djärvt visjazz- idiom med avstamp i 60-talet. Texterna kan karaktäriseras som existentiella, sprider en trevlig behagfull stämning. Men albumets styrka beror inte primärt på Bergenheims knåpande med verser, vilka i sina mest lyckade exempel kan erinra en smula om Olle Adolphson, fast utan dennes komplexitet. Det sjungs som sagt otroligt skickligt i tonarter och fraseringar jag sällan eller inte alls hört tidigare hos Hallander. Lysande levereras till exempel sista versen i Kometer under Västerbron. Kan vara en viss utmaning att komma in i melodierna, detta lite annorlunda tonspråk. Måste erkänna att man ibland behöver acklimatisera sig, eftersom det i förstone kan låta aningen konstlat här och var.

Instrumentalister ges generöst med utrymme i bryggor och stick. I Skymningslandet märks ett frifräsigt solo av tungviktaren på tenor fint understödd av Elias Larsson. Den sist nämnde triumferar i sticket på Kometer under Västerbron. Obeskrivligt vackert spelat, vilket gör att jag ryser av välbehag. I Öar sammansmälter sång och ackompanjemang, vilket ger upphov till en ljuv ballad. Texas Johanssons dragningskraft och stora kunskap tas tillvara. Han tillåts dominera i ett par sekvenser, imponerar främst som saxofonist, inte sällan i en anda av Gullin, Coltrane eller nära nog Michael Brecker. I några sekvenser träder som antytts löftet Larsson fram i helfigur. Den som bestämt färdriktning, kontaktat medarbetare och står för text & musik visar sig vara en fena på fills, men avstår från solistiska bravader. Sådana hade näppeligen passat hennes låtar. Ska dock understrykas att Sommarsamba, lagd som upphetsande final, har en doft av Trane och hans berömda 60-tals kvartett inklusive Elvin Jones.

Avslutningsvis vill jag damma av min tes om att det så gott som alltid är klokt att involvera externa öron, åtminstone som medproducent, även om man kan känna sympati för beslutet att bestämma allt själv. Skärgårdsjazz är definitivt lite udda och på gränsen till pastischartad här och var, men samtidigt gjord med så pass mycket glimten i ögat och i lekfull positivt hållen ton att projektet ska applåderas. Det sjösattes (Göteborgsvitsigt?) live i helgen på ett regnigt Skeppsholmen under festivalen som anordnades där.

Arkiverad under: Skivrecensioner, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 911
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Jag är Ulla Winblad på Folkoperan – lär bli en hejdundrande succé

Foto: Mats Bäcker Jag är Ulla … Läs mer om Jag är Ulla Winblad på Folkoperan – lär bli en hejdundrande succé

Genrefri magi med tvenne virtuoser – Emil Ernebro & Filip Jers på Utopia

15/9 2026 Utopia Jazz på Karl … Läs mer om Genrefri magi med tvenne virtuoser – Emil Ernebro & Filip Jers på Utopia

Filmrecension: Resident Evil – en hopplös lekstuga som mestadels liknar ett enda långt internetskämt

Resident Evil Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Resident Evil – en hopplös lekstuga som mestadels liknar ett enda långt internetskämt

Alldeles för få höjdpunkter – Windflower av Ayumi Tanaka/ Thomas Morgan/ Yhomas Strönen

Tanaka/ Morgan/ Strönen Windflower … Läs mer om Alldeles för få höjdpunkter – Windflower av Ayumi Tanaka/ Thomas Morgan/ Yhomas Strönen

Filmrecension: Bad Apples – en modig och överraskande film

Bad Apples Betyg 4 Svensk biopremiär 18 … Läs mer om Filmrecension: Bad Apples – en modig och överraskande film

Filmrecension: Autofiction – något rörigt utforskande av gränsen mellan verklighet och fiktion

Autofiction Betyg 3 Svensk biopremiär 18 … Läs mer om Filmrecension: Autofiction – något rörigt utforskande av gränsen mellan verklighet och fiktion

Filmrecension: The Weight – skickligt genomfört thriller utan överdriven action

The Weight Betyg 3 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: The Weight – skickligt genomfört thriller utan överdriven action

Udda uppslag leder obönhörligt till skräckisintrig – En mycket liten människa på Göteborgs Stadsteater

Manus och regi: Lisa … Läs mer om Udda uppslag leder obönhörligt till skräckisintrig – En mycket liten människa på Göteborgs Stadsteater

Fasansfull redogörelse med tveeggad skuldbörda fenomenalt framställd – En liten roman på Teater Trixter

Manus Lars Norén i bearbetning av Svante … Läs mer om Fasansfull redogörelse med tveeggad skuldbörda fenomenalt framställd – En liten roman på Teater Trixter

Teaterkritik: Parzival – en explosion av färger och av allt med en imponerande insats av skådespelarna

Parzival Av Lukas Bärfuss efter Wolfram … Läs mer om Teaterkritik: Parzival – en explosion av färger och av allt med en imponerande insats av skådespelarna

Markus Krunegård – Tour de Bastard går i mål, men har stått och stampat

Jag har följt Markus … Läs mer om Markus Krunegård – Tour de Bastard går i mål, men har stått och stampat

Filmrecension: Practical Magic: Family Legacy – suck

Practial Magic: Family Legacy Betyg … Läs mer om Filmrecension: Practical Magic: Family Legacy – suck

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in