Artist: Madness
Titel: Oui, Oui, Si, Si, Ja, Ja, Da, Da
Betyg: 4
Madness är tillbaka. Den brittiska popgruppen som bildades 1976 i Camden Town, London, levererar faktiskt fortfarande. Bandet turnerar fortfarande och spelade i somras på Buckingham Palace tak under avslutningsceremonin för 2012 års Olympiska spel i London.
I Sverige är Madness mest kända för sången Our House och albumet The Rise and Fall från 1982, som båda intog förstaplatsen på listorna. Från början var Madness musikstil mer åt ska-hållet men den utvecklades sedan alltmer åt traditionell popmusik.
Madness hade sina största framgångar under 1980-talet. Madness delar tillsammans med UB40 rekordet för flest veckor på englandslistan under 1980-talet: 214. Nu släpper de sitt tionde studioalbum – och det var ett tag sedan de kom med nytt material, förutom 2009 års The Liberty of Norton Folgate har de senaste albumen har mer varit variationer på Best-of.
Det är ett album som spretat åt olika håll. De bästa spåren är riktigt bra, men samtidigt är exempelvis första spåret My Girl 2 som släppts som singel, lite mer enformigt. De spår som lyfter allra, allra mest är för mig de mer lugna popballaderna, där Madness tycks luta sig tillbaka och erkänna att de nu är medelålders och inte leker ungdomar längre.
De spår som dock gör att jag inte ger ännu högre betyg är La Luna, med latinamerikanska toner, som inte fastnar.
Men i de spår där Madness står för sin erfarenhet och bygger på att de nu är mogna musiker – de spåren är starka.
Läs även andra bloggares åsikter om Madness, popmusik, ska, skivrecension, musik, recension
