Kebnekajse

På 1970-talet var Kebnekajse Sveriges högsta och flitigaste band.
Jag träffar gitarristen Kenny Håkansson och trummisen Pelle Ekman på fryshusets cafe en solig måndag. De är just nu aktuella med ny platta och spelningar runt om i landet.

Den 25e februari släpper Kebnekajse nya skivan ”Idioten”, hur skulle ni beskriva den?
K: Det är svårt att beskriva just skivan. Kebnekajse började med att spela folklåtar. Men senare har man ju börjat öppna upp för lite annat. Vi har brutit upp den traditionella folkmusiken och blandat den med såndant som vi gillar.

Står den nya skivan ut på något sätt, till skillnad från era tidigare skivor?
K: Jo, absolut. Denhär gången har vi lämnat över mixningen helt. Tidigare har vi mixat det mesta själva, men nu kände vi att någon annan fick göra det. Om det blir positivt eller negativt, det får vi se när skivan väl släpps.

Kebnekajse var upplöst i nästan 30 år, vad fick er att komma tillbaka?
K: Det var några som ringde och frågade om vi ville spela på en musikfestival på skeppsholmen 2002. Då hade vi inte träffats på väldigt många år, men vi samlades och spelade och det var riktigt kul.
P: Det var väldigt nostalgiskt, både för publiken och oss.
K: Ja, men vi började rätt försiktigt. Så det tog ett tag, sen släppte vi en skiva 2008.

Känner ni någon press på er, att ni måste hålla en viss standard för att göra fansen nöjda? Ni var ju ändå ett väldigt populärt band på 1970-talet.
K: Nej, den ända pressen kommer från oss själva. Det är mycket roligare att spela idag, det är så mycket mindra pretantioöst.
P: Har vi någonsin varit pretantiösa? Då spelade vi ju bara för att det var kul.
K: Mjo, nu är det väl lite mera på allvar. Vi är ju både äldre och mognare nu än vad vi var då.

Ja nu fick jag ju nästan svaret på min nästa fråga, har ni ändrats mycket, då och nu?
K: Nej, den största skillnaden är väl att vi var många fler som spelade i bandet förr.
P: Alla har ju blivit duktigare musiker också.

Är det viktigt för er att hålla er till en viss genre?
K: Ja, vi vill ju hålla oss inom vår sfär.
P: Jag ser oss som ett rockband med inslag av annan musik. Folkmusik och världsmusik. Fast det är fel ord. Världsmusik.
K: Vi försöker ju hålla oss inom ett område, men bryr man sig för mycket så tappar man karaktären. Vi försöker ju dock alltid låta ”Kebnekajse”.

Musik har ju kommit rätt långt sedan ni började. Är det svårt att vara nyskapande i dagens musikklimat?
K: Vi föddes ju på en bra tid när det kommer till musik. Man kunde improvisera och hitta på.

Var finner ni inspiration?
K: Inspiration kommer väl främst innifrån. Men sen påverkas man ju av saker runt omkring.
P: Nu har man ju hört det mesta och vi går inte ut så ofta längre, det är mest jobbigt. Så himla mycket folk överallt. Men jo, vi inspireras väl av varandra kanske. Vi är ju så himla många och alla har ju olika saker de inspireras av.

Vad händer nu i framtiden? Vad kan vi förvänta oss från Kebnekajse?
K: Det blir väl en liten turne för att presentera skivan, sen får vi ta det därifrån. I sommar blir det en del festivaler. Men som sagt, vi får väl se.

Kebnekajse släpper alltså skivan ”Idioten” den 25e februari, recension av skivan kommer upp på kulturbloggen.

Läs även andra bloggares åsikter om intervju, rockmusik, Kebnekajse