Medier

”Vit dvärg hotar jorden” är rubriken på en artikeln i Aftonbladet. Jag förmodar att det ska föreställa en vetenskapsartikel? AB rapporterat:
En stjärna hotar att explodera så nära vår planet att den kommer att förinta jorden.
Denna stjärna som kallar en ”vit dvärg” är en en supernova, en exploderande stjärna, och den spås explodera med en kraft av 20 miljarder miljarders miljarders megaton TNT, skriver Sky News.

Det låter som i filmen med Bruce Willis där han måste åka ut i rymden och spränga ett sådant hot inifrån. Men vi har många fler hot för världen som är betydligt mer övergripande. Klimathotet kommer att ha förstört vår jord långt innan den här vita dvärgen når oss.

– Enligt den tillväxttakten vi kan härleda så kommer den vita dvärgen i T Pyxidis nå Chandrasekhar-gränsen om tio miljoner år. Jag hoppas att detta kan mildra läsarnas oro, säger forskningsledaren Dr Ed Sion till Scientific American.

Så rubriken som säger att en vit dvärg hotar oss är mer satt för att locka läsare än för att säga något vetenskapligt. När det gäller vetenskap är väl Aftonbladet inte mycket att lita sig på.
Jag tänkte jag skulle hitta lite mer fakta kring detta och leta ifall det fanns nämnt i DN:s avdelning Vetenskap.

Det finns mycket att säga om DN: att deras nyhetsvinklingar ofta styrs av ledarsidan, till exempel. Men vissa avdelningar är morgontidningen ändå en av de bästa i Sverige på. Som deras vetenskapsavdelning. Och den har inte nämnt hotet från Den vita dvärgen.

Deras hetaste vetenskapsnyhet för tillfället har inte alls med framtiden att göra utan mer med nya uppgifter om världens histora: Fyrfotadjuren äldre än väntat

Fyrfotadjur har funnits på jorden betydligt längre än vad någon kunnat ana. Det framgår av nyupptäckta fossila fotspår från landdjur i Polen. Spåren, som beskrivs av svenska och polska forskare, är 397 miljoner år gamla.

Det är intressant, för det här är en vetenskapsnyhet som har anknytning till svenska forskare:

Forskarna, som har letts av Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet, redovisar sina rön i tidskriften Nature.

Visserligen stödjer sig DN på uppgifter från tidsskriften Nature, men det är mer för att ge tyngd åt uppgifterna.
Annars består svensk vetenskapsjournalistik till väldigt stor del just av att hitta artiklar i andra utländska vetenskapsmagasin, som i fallet med den vita dvärgen, där Aftonbladet läst Scientific American, förutom att de hämtat och rewritat (skrivit om) uppgifter från nyhetstjänsten Sky News.

Andra som bloggat om den vita dvärgen:
Apg 29, Hos Petra och Med örat mot rälsen.

Lite fakta om vita dvärgar från Wikipedia:

En vit dvärg är en normalstor stjärna som kollapsat till en mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle. En typisk vit dvärg har en radie som är 1 procent av solens men grovt räknat samma massa. Detta motsvarar en täthet på cirka 1 miljard gram per dm³.
Den höga tätheten hos vita dvärgar förklaras av att de består av degenererad materia. Mer specifikt har elektronerna i den vita dvärgens materia blivit degenererade av den höga tätheten. En vit dvärgs största massa bestäms av chandrasekhargränsen, som är ungefär 1,4 solmassor. Över den storleken kan degenerationstrycket inte längre stå emot gravitationen från sin egen massa och störtar samman i en neutronstjärna eller ett svart hål. Under chandrasekhargränsen hålls den upp av degenerationstrycket. Solen kommer sluta som en vit dvärg eftersom dess massa ligger under chandrasekhargränsen.

En vit dvärg kommer efter några hundra miljarder år att ha kylts ner så mycket att den inte längre avger något synligt ljus. Eftersom universum uppskattas till 13,7 miljarder år avger även de äldsta vita dvärgarna temperaturer på några tusen grade

r.

Läs även andra bloggares åsikter om rymden, medier, journalistik, vetenskap, naturvetenskap, vit dvärg