Riksteatern

När ett svensk-iranskt par låter sitt äktenskap skildras av en dokumentärfilmsregissör upptäcker de skav i relationen. Kulturella skillnader de tidigare upplevt som helt odramatiska, blir plötsligt laddade. Dokumentären är en nyskriven pjäs av den hyllade, iranske teaterskaparen, Amir Reza Koohestani. Premiär 11 oktober 2024 i Örnsköldsvik, av Riksteatern.

Ett pressmeddelande berättar:
’– Under många år har jag arbetat på teatrar i olika västeuropeiska länder. Trots gängse slogans som ska förespråka mångfald, anti-splittring och antirasism som syftar till att lösa kulturella missförstånd och överbrygga klyftor mellan människor, visar sig praktiken ofta vara otillräcklig. Observationer som dessa fick mig att vilja utforska det här temat, säger regissören och dramatikern Amir Reza Koohestani.

Med sin kollega, dramatikern Keyvan Sarreshteh, har Amir Reza Koohestani skrivit Dokumentären. En pjäs som skildrar medias gestaltning av relationer mellan individer från olika kulturer. Dramat fördjupar sig i utmaningarna som ett svensk-iranskt par möter när en dokumentärfilmare intresserar sig för att dokumentera deras relation. Det som börjar som en till synes odramatisk berättelse om paret, Tara från Iran och Lars från Sverige, utvecklas snart till en historia om hur deras kulturella skillnader skaver och påverkar deras samliv.

– Vår pjäs fokuserar på de kulturella missförstånd som uppstår när majoritetssamhället tillskriver en människa från ett minoritetssamhälle att vara en representant för hela samhället. I stället för att ta sig tid att studera och förstå samhället förväntas individen anpassa sig till ett förutbestämt narrativ för publiken. Jag och mina kollegor har som mål att skapa en pjäs där karaktärerna är mer än bara representanter för sin kultur och sitt samhälle; de är individer med unika identiteter, säger Amir Reza Koohestani.

Rollen som Tara spelas av Mahin Sadri, och Mårten Andersson gestaltar hennes svenske make, Lars. Susan Taslimi, som är vida känd både inom svensk och iransk scenkonst, spelar rollen som dokumentärfilmsregissören. Taslimi är en ikon för iransk publik, både för sin skådespelartalang men även för sitt motstånd mot regimen i hemlandet, där hon belades med arbetsförbud efter att ha kritiserat den. Josefin Ljungman spelar filmfotografen som är en del av dokumentärteamet.

Amir Reza Koohestani, slog igenom internationellt med Dance on Glasses, och har under de senaste åren rönt stora framgångar med pjäser som WoyzeckInterrupted på Deutsches Theater Berlin. Dokumentären fortsätter hans djupdykning i mänskliga relationer, migration och kulturella identiteter.

Pjäsen spelas på svenska, engelska och persiska, och textas till svenska.

Medverkande
Mårten Andersson
Josefin Ljungman
Mahin Sadri
Susan Taslimi

Konstnärligt team
Av: Keyvan Sarreshteh & Amir Reza Koohestani
Regi: Amir Reza Koohestani
Dramaturg: Alexander Charlamov
Scenografi & ljus: Eric Soyer
Video: Yasi Moradi
Pojke i video: Zakhar Boiko
Ljuddesign: Robert Gejskog
Kostymdesign: Elaheh Ebadi
Maskdesign: Anna Olofson

Producent
Riksteatern

Joutsenlauluni/Min svanesång är inspirerad av den verkliga historien om Valentina Karavajeva, en av Rysslands kändaste skådespelare. Efter hennes död hittades en filmkamera och videoband. Karavajeva hade sina sista 20 år i livet spelat in Ninas monolog ur Tjechovs Måsen – om och om igen. Joutsenlauluni/Min svanesång är regisserad av Jotaarkka Pennanen efter manus av Lissa Urpelainen och Lauri Sipari. På scen som den åldrande skådespelaren står Aliisa Pulkkinen. Premiär 10 april 2024 Tumba.

Ett pressmeddelande:
Det är stambyte. De boende har meddelats och folk har flyttat ut. Men en dörr förblir stängd. Bakom den finns en skådespelerska som har gått i pension och hon är mitt i ett projekt som inte bör distraheras. Joutsenlauluni/Min svanesång har inspirerats av den ryska skådespelaren, Valentina Karavajevas, liv men utforskar främst vad som händer när en skådespelares karriär är över. Efter att ha varit en av landets stora stjärnor dog Karavajeva utblottad, utanför strålkastarljuset, men skådespelade gjorde hon ända in i slutet.

– Den ursprungliga idén kom från när jag såg Georgi Poradzhanovs dokumentär om Valentina Karavajeva. När hon hittades avliden hade hon legat död i två veckor. Allt som fanns i lägenheten var en säng, ett bord och en stol, samt en filmkamera och videokassetter till den. Under årens lopp hade Karavajeva spelat in Ninas monolog ”Jag är en mås” i dem om och om igen, säger regissören Jotaarkka Pennanen.

Idén till pjäsen togs vidare till dramatikerna Lauri Sipari och Liisa Urpelainen som skrev den vemodiga, tragikomiska Joutsenlauluni/Min svanesång. I pjäsen heter den pensionerade skådespelaren Ainailona Silver som spelas av Aliisa Pulkkinen som gör hela arton roller.

– I viss mån kan jag identifiera mig med min karaktär, för teaterns värld kan vara mycket brutal. Jag har mött liknande skådespelaröden på teatrar under min karriär. Men Min svanesång är en kärleksförklaring till skådespelarkonsten. Våra presentationer visar människans storhet och litenhet, säger Aliisa Pulkkinen.

Joutsenlauluni/Min svanesång är ett samarbete mellan Riksteatern, Tampereen Teatteri och Finlandsinstitutet.
Föreställningen spelas på finska och textas på svenska och finska.

Medverkande
Aliisa Pulkkinen

Konstnärligt team
Dramatiker: Liisa Urpelainen & Lauri Sipari
Regi: Jotaarkka Pennanen
Scenografi: Marjatta Kuivasto
Kostym: Jaana Aro
Musik: Elisar Riddelin
Bild/Ljus: Tammerfors teater

Producent
Riksteatern i samarbete med Tampereen Teatteri och Finlandsinstitutet

Jacob Ericksson spelar i ny psykologisk dramakomedi om maktspel av dramatikern Marius von Mayenburg, berättar ett pressmeddelande:

Ellen Babić är ett nytt intrikat psykologiskt spel om lärarinnan Astrid som lever med sin före detta elev Klara. Rektorn på skolan tar upp att det har kommit in allvarsamma klagomål på Astrid från föräldrarna till en av hennes 16-åriga kvinnliga elever. På scen står Jacob Ericksson, Cecilia Lindqvist och Niki Gunke Stangertz. Av dramatikern och regissören Marius von Mayenburg Premiär 25 januari, Årsta i Stockholm.

Lärarinnan Astrid lever med sin före detta elev Klara. Till kvällen har rektorn på skolan bjudit in sig själv för att prata om ett besvärande ämne. Det har kommit in allvarsamma klagomål på Astrid från föräldrarna till en av hennes elever, 16-åriga Ellen Babić. Rektorn säger att han vill skydda henne, men går han att lita på? Ett intrikat psykologiskt spel tar fart. Och nu börjar även Klara minnas detaljer från tiden som Astrids elev.

– Jag har funderat på makt och maktmissbruk, både i ett professionellt sammanhang och i personliga relationer. Strax innan Ellen Babić hade jag skrivit Ex, en pjäs som skildrar en ex-flickvän som dyker upp i ett gift pars lägenhet och rör upp deras förhållande. För mig var Ellen Babić en fortsättning och utvidgning av detta ämne. En annan invasion äger rum, men den här gången ville jag att det skulle vara en thriller om hur makt används och missbrukas och om olika sorters bundenhet, säger Marius von Mayenburg.

Den tyske dramatikern har översatts till mer än 30 språk och är en favorit på Europas scener. Hösten 2021 var han aktuell i Sverige på Riksteatern med succén Ex. Nu är han tillbaka för att utmana publiken med den psykologiska dramakomedin Ellen Babić.

– Jag ville göra det så svårt som möjligt för oss som publik att avgöra vem vi identifierar oss med och vem vi anser vara skyldig. Vi reagerar ofta stereotypt på vissa karaktärskonstellationer och associerar dem med vissa idéer om maktfördelning. Vad händer när frontlinjerna i en konflikt inte löper parallellt med våra förutfattade meningar? Jag har alltid gillat teater bäst när vi efter en föreställning är lite mindre säkra på vilka vi är, säger Marius von Mayenburg.

Premiär den 25 januari i Årsta, Stockholm, med riksteaterturné under våren 2024.

Medverkande
Jacob Ericksson
Niki Gunke Stangertz
Cecilia Lindqvist

Konstnärligt team
Manus och regi: Marius von Mayenburg
Översättning: Magnus Lindman
Scenografi och kostym: Moa Möller
Ljusdesign: Maria Ros
Kompositör: Hans Appelqvist
Maskdesign: Anna Olofson
Dramaturg: Jani Lohikari
Regiassistent: Karin Isaksson
Sufflör: Maryam Bravo
Förlag: Colombine teaterförlag