• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Safe House – ännu en medioker actionrulle med alldeles för mycket pangpang

12 februari, 2012 by Jonatan Södergren

Safe House
Betyg 2
Sverigepremiär den 15 februari
Regi: Daniel Espinosa

Återigen en amerikansk actionfilm som inte imponerar särskilt. Filmen är stjärnspäckad med Denzel Washington och Ryan Reynolds i huvudrollerna och med birollsinnehavare som svenska skådespelarna Fares Fares och Joel Kinnaman. Denzel Washington är en bra skådespelare och det är kul att se honom, men filmen i sin helhet är alltför förutsägbar för att vara intressant.

Ryan Reynolds spelar en ung CIA-agent som får ett svårt uppdrag i Sydafrika och Denzel Washington spelar den erfarna landsförrädaren som Reynolds rollfigur ska bevaka. Handlingen blir en katt och råtta-lek i Sydafrika mellan korrumperade agenter. Tyvärr har filmen inte tillräckligt med nerv för att kompensera att det egentligen enbart är ännu en medioker actionrulle med alldeles för mycket pang-pang och explosioner.

Safe House är dock hyfsat välgjord men det är alltför mycket våld som inte fyller någon särskild funktion för handlingen. En film med för tunn historia hjälps inte upp av duktiga filmstjärnor.

Foto: Jasin Boland

Läs även andra bloggares åsikter om Denzel Washington, film, filmrecension, action, CIA, Joel Kinnaman, Fares Fares

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Action, CIA, Denzel Washington, Fares Fares, Filmrecension, Joel Kinnaman, Scen

Polis – intimt porträtt av skamfull verklighet

9 februari, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: Polis
Betyg: 4
Svensk premiär: 10 februari

På barnskyddsroteln i Paris arbetar man med fall där barn är involverade och blivit speciellt utsatta. Det kan röra sig om brott som pedofili, incest eller vanvård och polisernas uppgift är att intervjua, trösta och vägleda. Vi får lyssna på smärtsamma berättelsen om övergrepp från både barnets och förälderns sida och får en bild av en sådan relations komplexitet med förnekande och undanflykter.

Maïwenn, filmens regissör, agerar både framför och bakom kameran då hon även står för manuset. Inför inspelningen av ”Polis” som är baserad på verkliga fall, gjorde hon mycket förarbete. Hon lärde känna människorna på barnskyddsroteln i Paris(CPU) och belönades förra året för filmen med jurypriset i Cannes. Som den timida fotografen Melissa ger Maïwenn en inblick i polisernas hårda vardag. Hon är där på uppdrag att dokumentera enhetens arbete men har svårt att komma in i det tajta gänget. Istället blir hon den utomstående, tysta iakttagaren som ifrågasätts och kritiseras för den bild hon vill skildra genom sitt objektiv. Rollen som Melissa är liten men viktig och håller ihop filmen. Det är genom hennes långsamma närmanden av gruppen som vi får se hur de olika individernas privatliv färgas av yrket.

På lunchrasterna samtalas det vilt och konversationerna kan handla om allt från kritik mot Sarkozy och hans invandrarpolitik, till relationsproblem. Specialgruppen blir som en familj- sammansvetsade, och kommer tätt inpå varandra. Efter en lång dag med frustration över alla orättvisor kan det många gånger vara svårt att stänga av och inte ta med sig jobbet hem. Yrket smyger sig in i deras privatliv och påverkar relationer såväl skapar konflikter. Filmen behandlar de psykiska kraven som ställs på personalen, den påfrestelse som jobbet medför och vidrör den generella uppfattningen om att hjälp aldrig finns till hands när man behöver den.

”Polis” är en tung berättelse med snyggt foto och starkt skådespeleri. Det är ett intimt porträtt av en verklighet fylld av dysfunktionalitet och skam. Ibland tenderar den att ge en lite väl heroisk bild av karaktärernas insatser men med en stor dos glädje och humor balanseras bristerna upp.

Text: Victoria Machmudov

Läs även andra bloggares åsikter om Polis, film, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmrecension, polis, Scen

Den norska filmen ”Kompani Orheim” vann stora priset på Göteborgs filmfestival

5 februari, 2012 by Rosemari Södergren

Årets vinnare av Dragon Award Best Nordic Film är Kompani Orheim (Company Orheim) i regi av Arild Andresen. Priset är sedan 2011 på hela en miljon kronor och därmed ett av filmvärldens största priser, berättar ett pressmeddelande.

Kulturbloggen är inte överraskad att det är en norsk film som vann. Norge satsar mycket på kulturen och det har kommit många bra norska filmer med hög kvalitet de senaste åren, som ”Engelen” med Maria Bonnevie, ”Oslo 31 augusti”, ”Flykten från Bastøy ” med Stellan Skarsgård, ”Upperdog” och ”Vegas”.
Svensk filmpolitik ligger långt efter.

Vinnarfilmen ”Kompani Orheim” bygger på en roman av Tore Renberg.

GP skriver:
”Kompani Orheim” handlar om en familj som lider under faderns brutalitet. I rollerna syns Vebjörn Enger, Kristoffer Joner och Cecilie Mosli. ”Tack vare extremt fint skådespeleri av huvudrollsinnehavaren blev vi djupt rörda av att följa den unge huvudpersonen och hans svåra upplevelser” motiverar juryn sitt val.

Övriga filmpriser på Göteborgs Internationella Filmfestival och motiveringar i pressmeddelandet:

The Ingmar Bergman International Debut Award går i år till den italienska filmen Corpo Celeste, regisserad av Alice Rohrwacher. Ytterligare åtta priser delades ut när Göteborg International Film Festival höll sin avslutande Dragon Award-gala på lördagskvällen.

Dragon Award Best Nordic Film:
Kompani Orheim (Company Orheim) av Arild Andresen vann årets Dragon Award Best Nordic Film. Filmen hade sin världspremiär på Göteborg International Film Festival. Prissumman är från och med 2011 på hela en miljon kronor, ”presenting partner” av priset är Ernströmgruppen. Övriga finansiärer är Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.

Juryns motivering:
Priset för bästa nordiska film går till en film som berättar om en familj som lider under faderns brutalitet. Vi tror att detta har varit, och fortfarande är, den fruktansvärda erfarenheten hos många barn: att bli moraliskt, psykiskt och till och med fysiskt misshandlad, oftast av sin far utan att få någon hjälp av mor. Filmens huvudperson, sonen, lär sig genom hela filmen att trotsa och misstro sin far, något som är fruktansvärt svårt att lära sig och att förstå för ett barn: att en förälder helt själviskt kan använda sin makt över ett barn för att kuva barnets vilja. Att föräldern är misslyckad. Tack vare extremt fint skådespeleri av huvudrollsinnehavaren blev vi djupt rörda av att följa den unge huvudpersonen och hans svåra upplevelser. Priset för bästa nordiska film går till Kompani Orheim (Company Orheim).

Jury: Juryarbetet leddes i år av den österrikiska regissören Jessica Hausner. Övriga jurymedlemmar: Björn Runge, svensk regissör, Linda Zilliacus, finsk skådespelare, John Andreas Andersen, norsk filmfotograf och Hrönn Marinósdóttir, isländsk festivalchef.

Dragon Award Best Nordic Film hedersomnämnande:
Juryn för Dragon Award Best Nordic Film gör ett särskilt hedersomnämnande för Pojktanten av Ester Martin Bergsmark.

Motivering:
Vi får erkänna att vi, juryn, hade svårt att utse bästa film. Vi hade mycket olika uppfattningar och åsikter, och fick i slutänden acceptera att det är en mycket subjektiv fråga om du tycker att en film är bra eller inte. Därför bad vi i juryn festivalen om tillåtelse att gör ett särskilt hedersomnämnande. Och det är detta vi gör nu. Hedersomnämnandet går till en film som sträckte sig bortom vanligt berättande och uppnådde en filosofisk kvalitetet genom att röra vid ett mycket känsligt, till och med existentiellt tema: det sköra bygget som vi kallar vår personlighet. Filmen visade på mångfalden och ovissheten hos den mänskliga naturen, vilken lätt låter sig omskakas, eller till och med förstöras: Vad du är beror på vad människor ser i dig, vilket inte behöver vara samma saker som du själv ser i dig. Filmen talar om det känsliga samspelet mellan vad du vill vara och vad du ska vara, och sätter strålkastarljuset på jagets dolda sidor. Juryns hedersomnämnande går till filmen Pojktanten.

The Ingmar Bergman International Debut Award:
Den italienska filmen Corpo Celeste av Alice Rohrwacher tilldelas The Ingmar Bergman International Debut Award. Priset är en veckas vistelse på Bergmanveckan, en dvd-box med 22 Bergmanfilmer samt en vacker sten från Ingmar Bergmans strand på Fårö, graverad med hans namn.

Juryns motivering:
Som med konstfärdig enkelhet, varsamhet och humor utforskar ett komplicerat ämne.

Jury: Yorgos Lanthimos, grekisk regissör, Julia Dufvenius, svensk skådespelare och Karel Och, konstnärlig ledare på Karlovy Vary International Film Festival.

Bästa svenska dokumentär:
Priset för bästa svenska dokumentär går till För dig naken av Sara Broos.

Juryns motivering:
En generös och kärleksfull skildring av ett starkt möte mellan känslor och hjärna. Regissören bjuder in oss i en film om tolerans och om vikten om av att hålla sitt hjärta öppet. Och om att våga möta det okända. Med vackra och poetiska bilder följer vi på nära håll huvudpersonerna i medgångar och motgångar.

Jury: Sofi Lagergren, styrelsemedlem i Stockholms Filmskola, Tova Mozard, konstnär och Nima Sarvestani, dokumentärfilmare.

Publikens val: Bästa nordiska film:
Festivalpubliken röstade fram Pojktanten av Ester Martin Bergsmark till bästa nordiska film.

Publikens val: Bästa långfilm:
Festivalpubliken röstade fram den tyska filmen Halt auf freier Strecke (Stopped on Track) av Andreas Dresen till festivalens bästa långfilm.

Dragon Award New Talent:
Filmfestivalens internationella webbaserade kortfilmspris vanns i år av House av Ahmad Saleh. Totalt laddades ett 117 bidrag från 34 länder upp till tävlingens hemsida. Priset togs emot av Ahmed Saleh själv.

Juryns motivering:
En gripande historia som vi känner väl, men som behöver berättas igen och igen. Ett gediget hantverk och visuell lekfullhet ger filmen styrka. Då vi i år har arabiskt fokus på festivalen glädjer det oss att 2012 års vinnare har sina rötter i Jordanien och Palestina.

Jury: Marit Kapla, konstnärlig ledare Göteborg International Film Festival, Freddy Olsson, programmedarbetare GIFF, Micael Östling, Webb/IT-ansvarig GIFF och Alexandra Lind, festivalproducent GIFF.

Lorenspriset:
Producenten Josefine Tengblad tilldelas Lorenspriset för Kyss mig. Priset, som delas ut av Stockholm Postproduction och går till en av producenterna för 2011 års svenska långfilmer, består av gratis framkallning av den vinnande producentens nästa långfilm. Priset är värt cirka 500 000 kr.

Juryns motivering:
Med utgångspunkt i sitt eget liv, en stark och brinnande övertygelse samt mod har denna, minst sagt kreativa producent, lyckats få regissör, skådespelare och team att tillsammans skapa en gripande, tät och snygg film. Juryn är imponerad! 2012 års Lorens går till Josefine Tengblad som får priset för sitt arbete med filmen Kyss mig.

Jury: Tony Forsberg, fotograf, Petra Ahlin, klippare, Lena Koppel, regissör, Jesper Bergom-Larsson, producent, Dan Myhrman, fotograf och Ali Boriri, filmlabbschef och filmare.

Kodak Nordic Vision Award:
Den svenska filmen Pojktanten av Ester Martin Bergsmark tilldelas årets Kodak Nordic Vision Award. Priset är råfilm till ett värde av 50 000 kr till bästa foto bland filmerna i Dragon Award Best Nordic Film.

Juryns motivering:
Filmen som vi har valt för bästa fotografi övertygade oss genom sin förmåga att utveckla en stark visuell stil, en filmfotografisk handstil, som är unik och provocerande och som ofta överraskar genom sitt finkänsliga sätt att hitta bilder som stannar kvar hos oss. Filmen talar till oss genom ett unikt och personligt filmspråk. Fillmens uttryck blir ett med sin berättelse i en utsträckning som är mycket ovanlig. Därför vill vi ge priset för bästa fotografi till både fotografen och regissören till Pojktanten: Minka Jakerson och Ester Martin Bergsmark.

Jury: Se Dragon Award Best Nordic Film.

Svenska Kyrkans Pris:
Svenska Kyrkans Pris, värt 50.000 kr, till bästa svenska långfilm går till Flimmer av Patrik Eklund.

Juryns motivering:
Med värme och finurlighet skildrar Flimmer den mänskliga komedin. När mörkret blir som djupast är befrielsen nära.
Jury: Helle Sihm, dansk skådespelare, Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsvetenskap, Mikael Ringlander, präst och Mikael Larsson, teol. dr.

FIPRESCI-priset:
FIPRESCI-priset går till Sønner av Norge (Sons of Norway) av Jens Lien. Priset delas ut av internationella filmkritikerförbundet och går till en av filmerna i tävlingen Dragon Award Best Nordic Film.

Juryns motivering:
FIPRESCI-priset går till Revolt, en rolig, rörande och kreativ berättelse om att bli vuxen som på ett utomordentligt sätt använder sig av musik för att fånga rätt tidsanda och känsla. Alla juryns medlemmar blev imponerade av filmens mognad liksom dess djärva, experimentella behandling av somliga av de drömlika scenerna.

Jury: Sergey Anashkin, rysk filmkritiker, Alissa Simon, amerikansk filmkritiker, och Guilhem Caillard, kanadensisk filmkritiker.

Läs även andra bloggares åsikter om Göteborgs filmfestival, film, filmpriser

Arkiverad under: Scen Taggad som: Göteborgs filmfestival, Scen

Lemonade Mouth – Medioker feel good

5 februari, 2012 by Redaktionen

Titel: Lemonade Mouth
Betyg: 2
Släpps på dvd 7 december 2011

Lemonade Mouth är en musikalisk dramafilm som är baserad på boken med samma namn. Filmen handlar om fem high school-elever som hamnar i kvarsittning och bestämmer sig för att starta ett band. Under filmens lopp stöter de på ett flertal väghinder såsom det rivalerande bandet Mudslide Crush som gör allt för att förstöra för Lemonade Mouth och även en hel del konflikter inom våra huvudkaraktärers familjer.
När jag först såg den här filmen så kändes det som att jag sett den förut. Sedan slog det mig att det här blandning mellan Breakfast Club och School of Rock, fylld med klyschor och stereotyper i sann Disney Channel-anda.

Filmen tar upp en hel del ämnen som ärlighet, solidaritet och att ge uttryck för sina känslor, men samtidigt så är det svårt att blunda för vad det är: Ännu ett kommersiellt försök av Disney att tjäna in på high schoolmusikal-hypen som lades grund av just.. High School Musical.

Filmen inleder bra med en introduktion av karaktärerna och berättelsen som skall följa, men accelererar senare in i ett tempo där man knappt får ta del av några händelser som driver berättelsen alls mellan de musikaliska framträdandena.

I övrigt så är det en välgjord film som berättar om vänskap, utanförskap och musik som lämpar sig väl mot den målgruppen den faktiskt är tillägnad. Låtarna i filmen är catchy och jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte skrattade vid ett par tillfällen.
En helt okej film för sin genre.

Text: Anthon Zümendorf

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmrecension, dvd, Lemonade Mouth

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: dvd, Filmrecension, Lemonade Mouth, Scen

Filmkrönikan: Kinaprotester och annat på Göteborgs filmfestival och Järnladyn och Mästerkatten

4 februari, 2012 by Rosemari Södergren

Veckans höjdpunkt för filmälskare är säkert Göteborgs Internationella Filmfestival som går mot sista helgen för årets festival. Är du filmälskare och är i trakten kring Göteborg ska du göra ett försök att se några av filmerna eller ta dig till Lagerhuset där det är en hel del intressanta debatter och seminarier som:
12.30 Lagerhuset
Psykologer tittar på film: Vi måste prata om Kevin. Två psykologer diskuterar filmen tillsammans med publiken. Filmen ser du samma dag kl 10.00 på Draken.

14.00 Lagerhuset
Filmjournalistik i förändring. Kritiker, kulturredaktörer, tidningschefer, filmbloggare och filmdistributörer diskuterar.

Filmfestivalen i Göteborg är väldigt speciell. I år fyller den 35 år och den har blivit älskad av göteborgarna, tror jag. För jag har sällan sett en festival som samlar så stor publik i så skilda åldrar. I kön in till filmsalongerna har jag snackar film med gamla och unga som aldrig förr. Jag stod i kylan utanför bion Draken på Järntorget och talade med en dam som gått på 30 av Göteborgs filmfestivaler. Hon hade ett så kallat dagspass. De som köper ett sådant får gå in på hur många filmer som helst, i mån av plats. De får ställa sig i en särskilt kö tillsammans med ackrediterade, som är pressfolk, filmbloggare och olika vip-gäster från filmbranschen. Alla filmer har ett visst antal platser reserverade för den kön, först till kvart är det som gäller. Det betyder alltså att också på utsålda visningar släpps det in ett visst antal från den kön.

Lite extra intressant tycker jag det är med de kinesiska filmerna som skildrar kampen för yttrandefrihet i Kina liksom de filmer som skildrar vad som hände under den arabiska våren.

Emma Engström på Göteborgsposten tipsar om kortfilmer på festivalen:

Korta möten passar en rastlös själ, precis som kortfilmer. Göteborgs filmfestival visar som vanligt ett brett urval av alla de 400 filmer som kommer in. Här ryms såväl dokumentärer som animationer, konstfilm och drama. Efter 20 filmer anas två tydliga teman, som kommer fram både i de filmer som valdes ut att tävla om priset Startsladden och de som jag har sett i två av de andra kortfilmsblocken.
Den rebelliska flickan dyker upp i flera filmer, i olika former och åldrar. I Fijona Jonuzis Astrid är det elvaåringen som sticker från sin arga mamma för att hänga med kompisarna. På djuraffären bestämmer hon sig för att helt enkelt ta den finaste kaninen, lägga den i väskan och smita ut. Dels vill hon imponera på en ny bekant, dels gör hon det för kicken. Tonträffen i spelet mellan tjejerna är imponerande och jag känner igen pendlingen mellan att vilja vara vuxen, ända tills det börjar bli farligt.

På de vanliga biosalongerna är veckans premiärer: skildringen av Englands första kvinnliga premiärminister, högerkvinnan Margaret Thatcher i Järnladyn. Filmen har överlag fått tummen ned av kritiker som betyg 2 i DN och betyg 2 hos oss på Kulturbloggen. Meryl Streep är nominerad till en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll för rollen som Thatcher, men en del kritiker menar att hennes insats mer består i att härma, imitera järnkvinnan än att spela henne.

Kritiken mot Järnladyn går bland annat ut på att filmen blundar för vad Thatcher stod för och den kritiken kommer både från vänster och höger. Hennes anhängare tycker att hon inte skildras positivt nog och de som hatar vad hennes politik stod för menar att filmen blundar för allt detta. Det är lite av samma kritik som hörts kring Clint Eastwoods skildring av förre FBI-chefen och kommunistjägaren J. Edgar Hoover.

Veckans kanske mest hyllade filmpremiär är familjefilmen Mästerkatten, som visas i 3D med såväl engelsk som svenskt tal. DN gav betyg 4 och skrev:

Figurerna har charm, miljöerna är omväxlande, och allt slutar inte med tjugo minuter dånande jakt/envig/slag. Det är inte filmhistoria, men bra familjeunderhållning.

Förresten, kanske lite filmhistoria ändå. Efter över mer än hundra år av filmhjältar med värja får Mästerkatten till en replik som kan vara rekord i spotskhet:

”Frukta mig – om du törs!”

Den tredje stora filmpremiären är den svenska komedin En gång i Phuket. Kulturbloggens recensent gav betyg 3 och skrev:

”En gång i Phuket” är en film om att finna sig själv, om självförverkligande och den frågar vad det är att leva på riktigt. Charmen ligger i de träffsäkra skildringarna av övre medelklass svenskens vardagliga liv med Mac-datorn som följer med på semestern, konversationer om den svenska mentaliteten och förlöjliganden över svenskars svårigheter att förstå norska. Den höga igenkänningsfaktorns bjuder stundtals på hysteriska skrattscener men den patetiska karaktären som allt går fel för gång på gång känns något uttjatad. Höjdpunkten är att se Sveriges svar på amerikanska skådespelarduon Owen Wilson och Ben Stiller (Peter Magnusson och David Hellenius) samspela. Tyvärr hamnar filmen i fällan av att bli lite för klyschig.

Fler recensioner:
En gång i Phuket (DN)
En gång i Phuket (GP)
Mästerkatten (GP)
Järnladyn (GP)

Läs även andra bloggares åsikter om film, göteborgs filmfestival, filmkrönikan

Arkiverad under: Film Taggad som: Filmfestival, Filmkrönikan, Göteborgs filmfestival, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 132
  • Sida 133
  • Sida 134
  • Sida 135
  • Sida 136
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 243
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in