Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Action

Filmrecension: Caught Stealing – smart action med oväntade vändningar och spretiga delar som blev en elegant helhet

by

Caught Stealing
Betyg 3
Svensk biopremiär 29 augusti 2025
Regi Darren Aronofsky

Vad händer om en vanlig människa som inte är det minsta kriminell plötsligt handlar mitt i en konflikt mellan kriminella grupper som inte har några gränser och kan både skada och döda utan att blinka? Det är lite huvudtemat kring berättelsen om den unge Hank Thompson (spelas av Austin Butler). Han bor i ett slitet kvarter i ett fattigare område i 1990-talets New York, specifikt i den kriminella undre världen och inkluderar platser som Lower East Side och Brighton Beach.

Hank jobbar som bartender på en bar och har en fantastisk flick vän (spelas av duktiga och charmiga Zoë Kravitz). Fast Hank bär på en inre ångest, trots allt. Han var en lovande basebollstjärna i high school och hade anbud från de finaste topplagen när en olycka gjorde att han mentalt inte kunde fortsätta med sin sport. Men nu råkar han ut för ett ruggigt farligt spel. Hans granne punkaren Russ (spelas av Matt Smith) måste hastigt dra iväg till London för att hans pappa blivit svårt sjuk. Russ lämnar över sin katt Bud till Hank. Hank är måttligt intresserad av att sköta om en katt. ”Jag är mer hundmänniska”, påpekar han.

Fast katten är inte den största utmaningen som Russ lämnar då han drar till London. Ett stenhårt ryskt gangstergäng, totalt utan hämningar, dyker upp och försöker ta sig in i Russ lägenhet. När Hank ber dem sluta blir han slagen och sparkad och vaknar upp två dagar senare på sjukhus. Dessa gangstrar tror att Hank vet något viktigt och de fortsätter att trakassera honom. Ovanpå de dyker det upp kriminella chassidiska judar och poliser och en del korrumperade representanter för myndigheter. Det är en enda röra och massor av hot och våld och Hank som inte är vare sig kriminell eller våldsam har svårt att försvara sig. Det är spännande och med oväntade vändningar och överraskningar i berättelsen. Det spretiga blev en elegant helhet.

Caught Stealing är en engagerande berättelse om en vanlig, snäll ung man som plötsligt måste försvara sig mot våldsamma kriminella. Fast kanske lite får våldsam emellanåt för min smak. Med överraskande vändningar och genomtänkt, proffsigt berättat, väl sammanhållet som en helhet. Spretiga delar visade sig bli en smart helhet. Manus till Caught Stealing är skrivet av Charlie Huston och är baserat på hans egen succéroman.

Filmrecension: 21 Bridges – spännande, fartfylld och bra, trots mycket skjutande

by

21 Bridges
Betyg 4
Svensk biopremiär 22 november 2019
Regi Brian Kirk

21 Bridges är en spännande, fartfylld action – och egentligen borde jag inte gillat den alls. Den har en hel del skjutande i sig och det är något jag ofta tycker är långtråkigt. Jag föredrar aktion och spänning som byggs upp psykiskt och med små medel. Men jag föll för denna fartfyllda action ändå. Ett skäl är förstås Chadwick Boseman, som spelar huvudrollen, den skjutglade polismannen Andre Davis. Chadwick Boseman blev ett namn för den stora biopubliken när han tog på sig rollen som Black Panther i Marvel-filmerna och han visar nu att han är en actionhjälte som håller. Andra duktiga skådespelare som ger filmen dess höga betyg är Sienna Miller och J.K. Simmons (Whiplash) som spelar två av Davis poliskollegor.

Filmen har dessutom en hel del av den amerikanska moralen i sig som jag har svårt att köpa. Vi får i början av filmen se den trettonårige pojken vara med på sin pappas begravning. Pappan som var polisman dog i tjänsten och självklart går Andre Davis i pappans fotspår och blir polis. Vi får i filmens början se en fruktansvärd predikan om hämnd som en präst håller. Jag har aldrig en predikan som liknar den i svenska sammanhang. Denna så vanliga filosofi om hämnd är så utpräglad amerikansk. Men … Ja trots detta rycktes jag med i filmen. Det var inte en död sekund. Spännande trots att en hel del ändå var förutsägbart.

Andre Davis har ett problem i tjänsten, han har skjutit ihjäl fler brottslingar än någon annan polis och utreds av internutredningen. När åtta polismän blir ihjälskjutna vid ett råd som går fel på alla sätt och vis får Andre Davis uppdraget att leda utredningen och hans kollegor som annars är skeptiska till honom knyter stora förhoppningar att han ska se till att de två rånarna som skjutit ihjäl poliserna ska bli ihjälskjutna under jakten på dem.

Men något är inte som det borde. Andre Davis inser att något inte stämmer. De två misstänkta mördarna är småskurkar och borde inte ens varit på den platsen. Hur kunde dessa två småskurkar hamna i den situationen, på den platsen? De var utskickade för att stjäla 30 kg kokain och hittar 300 kg. Vem har lurat dem och varför?

Filmen är, förstås, snyggt fotad. Till stor del utspelas den på Manhattan, ön i New York. Andre Davis inser att de två misstänkta befinner sig på Manhattan och han ger order om att hela ön ska stängas av. Alla dess broar stängs, tunnelbanan stängs, vägarna stängs och Manhattan fylls av polisen som letar mördarna. Det är snyggt filmat, snyggt ihopklippt.

Regissören Brian Kirk har tidigare gjort avsnitt till en rad kända tv-serier, bland dem Game of Thrones, Dexter och The Tudors. Bakom 21 Bridges ligger Joe och Anthony Russo som producerade Avengers: Infinity War.

I sin genre är 21 Bridges bra. En hårdkokt, rafflande actionfilm med duktiga skådespelare. Den tillhör väl inte filmerna som dyker djupt ner i våra existentiella frågor men det ger ändå upphov till saker att fundera kring. En korrumperad polis serverar två argument till varför någon polis skulle syssla med knarkhandel: 1. Droger kommer alltid att finnas och om inte de gör det så gör någon annan. 2. Poliserna som jobbar på Manhattan har så dåliga löner att de inte har råd att bo på Manhattan. Och eftersom de har så dåliga löner blir de alkoholister och har hög skilsmässostatistik.

Argumentet att droger alltid har funnits är inte hållbart, egentligen. Det är uppenbart att det finns högt uppsatta personer med mycket makt och inflytande som inte vill ha slut på droghandeln. Med tanke på all militär teknik och drönare som finns idag kan vi vara säkra på att USA och en del andra stormakten mycket väl skulle kunna få slut på världens droghandel, om de verkligen ville. Argument 2: om en yrkesgrupp har dåliga löner beror det på ett samhällssystem som göder fastighetsägare och ger dem möjlighet att suga ut hyresgäster – och dåliga löner kan höjas med andra metoder än att delta i narkotikaförsäljning.

Det finns en del viktiga saker att fundera kring som filmen tar upp, även om den är en underhållnings-action.

Filmrecension: Predator – tröttsam

by

Predator
Betyg 1
Svensk biopremiär 14 september 2018

En film som är som ett tv-spel – oändligt med pangpang och skjutande. Tröttsamt. Varför göra film som är som ett tv-spel? Tja regissören Shane Black och manusförfattarna Black och Fred Dekker räknar väl med att håva in ett antal dollarmiljoner. För min del gillar jag actionfilmer – men det ska finnas någon tanke med scenerna och inte vara onödigt skjutande. Det är bara tröttsamt.

I juni 1987 hade en amerikansk science fiction-actionfilm med titeln Predator sbiopremiär i USA i regi av John McTiernan med Arnold Schwarzenegger i huvudrollen. Handlingen i den filmen:
En grupp kommandosoldater kallas in för ett räddningsuppdrag i Centralamerika ledda av major Alan ”Dutch” Schaeffer (Arnold Schwarzenegger). Gruppen släpps ner i Guatemalas djungel innanför gränsen i fiendeland för att där spåra överlevande från en helikopter som skjutits ner. Till en början går allt som planerat, och man finner det gerillanäste där gisslan hålls.

Kommandosoldaterna blir emellertid varse att gerillasoldaterna i lägret är oskyldiga, då den ansvariga inte synes vara mänsklig. Plötsligt blir en i gruppen brutalt dödad, därefter ännu en, och sedan allt fler. Gruppen blir jagad av en fiende som inte är från djungeln – det visar sig att ”Rovdjuret” inte ens kommer från samma planet.

I denna nya film med samma namn dyker dessa hemska utomjordingar upp igen men nu ännu farligare (suck). Den här gången starkare, smartare och dödligare än någonsin.

En ung pojke råkar av misstag råkar trigga deras återkomst till jorden. Nu ska jorden räddas av ett gäng avdankade soldater och en missnöjd NO-lärare.

Handlingen skulle kunna blivit intressant om det inte var så noga med att allt skulle vara ännu farligare, ännu starkare, ännu mer förfärligt utan istället byggt på hur det skulle kunna bli om utomjordingar kommer till jorden. Fast då hade det förstås inte varit en film som byggde på en Schwarzenegger-film.

Som Predator förvaltats av regissör och producent är det bara tröttsamt pangande, ett actionäventyr där jag längtade till filmens slut hela tiden. Suck.

Kritiken utomlands har inte varit nådig heller. New York Post kallar den förolämpande usel och skriver:
Racially offensive quips, flagrant sexism and Tourette syndrome gags all contribute to this witless, scare-free junk.

Entertainment Weekly skriver:
Not only is it utterly unnecessary, it’s also surprisingly bad.

Denna nya Predator är den fjärde filmen Predator-serien, eller den sjätte om de två filmerna där Predator möter Alien ska räknas.

I rollerna: Boyd Holbrook, Trevante Rhodes, Jacob Tremblay, Keegan-Michael Key, Olivia Munn, Sterling K. Brown, Alfie Allen, Thomas Jane, Augusto Aguilera, Jake Busey, Yvonne Strahovski

Filmrecension: Mile 22

by

Mile 22
Betyg 4
Svensk biopremiär 7 september 2018

Ett riktigt actionäventyr med full fart och spänning från start till slut i stort sett. Gillade du actionfilmerna Patriots Day och Deepwater horizon då lär det här vara en film för dig. Det är samma team bakom filmen, det vill säga Peter Berg (manus och regi) och Mark Wahlberg.

Mark Wahlberg har sedan han slog igenom internationellt som skådespelare blivit en symbol för amerikansk action. Han har en karriär som musiker före filmkarriären. Under sin musikkarriär var han känd som Marky Mark och han var rappare och låtskrivare.

Mark Wahlberg har viss anknytning til Sverige. han är av svenskt, fransk-kanadensiskt och irländskt ursprung. Hans far var halvsvensk.

Handlingen i Mile 22 kretsar kring ett elitförband med amerikanska underrättelseoffierer får hjälp av en hemlig taktisk specialstyrka i ett försök att smuggla en ljuskygg och hemlig polis som sitter på väldigt känslig information som kan skada rikets säkerhet.

Filmen går att se med olika ögon. Den som inte gillar filmen tolkar den som macho och att den är snårig. Men som action är den välgjord och det snåriga gör ju att den inte är förutsägbar. Men visst, det är mycket pangade och explosioner, det är en äkta amerikansk actionprodukt.

Mark Wahlberg gör en av huvudrollerna, som James Silva. En annan stor skådespelare som sällan gör dåligt ifrån sig är John Malkovich som här spelar Bishop.

I rollerna:
Mark Whalberg, John Malkovich, Lauren Cohan. Iko Uwais och Ronda Rousey.

Filmrecension: Mission: Impossible – Fallout – riktigt, riktigt bra in i minsta detalj

by

Mission: Impossible – Fallout
Betyg 4
Svensk biopremiär fredag 3 augusti 2018
Censur: 11 år i vuxens sällskap (annars 15 år)

Denna sjätte film i Mission Impossible-serien har gått mycket bra i USA och slagit de andra filmerna i serien. The Hollywood Reporter rapporterar att filmen innan den går upp i Sverige har dragit in 61,5 miljoner dollar i USA och det gör att den actionpackade filmen slår rekord om man jämför med de tidigare ”Mission: Impossible” – filmerna

Det är inte förvånande. Filmen är riktigt, riktigt bra. Ja till och med jag som inte är något stort fan av actionfilmer med biljakter och slagsmål blev riktigt underhållen. Den är spännande, välgjord in i minsta detalj och jag är säker på att både den som gillar actionfilmer överlag och den som inte gör det tycker att de två och en halv timmarna som filmen tar (ja den är längre än normallängd) går snabbt. Det är inte en död sekund i filmen.

Även om vissa saker är lite lätt att förutsäga i filmen är dess spänning i hög klass. Det är dock rätt många oväntade vändningar och överraskande händelser.

Tom Cruise spelar som vanligt IMF-agenten Ethan Hunt och han har sitt team (spelas av Alec Baldwin, Simon Pegg, Ving Rhames) – det är som vanligt. Och de ska rädda världen från ett grymt hot. Anarkisten Solomon Lane (spelas av Sean Harris) som gripits av Ethan Hunt har efterföljare, som kallar sig apostlar, som i Lanes anda skapar kaos i världen med våld. De har till och med skapat en smittkoppsepidemi som dödat massor av kvinnor och barn. Deras filosofi/ideologi är att världen idag är så grym, så orättvis att enda sättet att skapa en ny och bättre värld är genom våld och lidande.

Apostlarna är på väg att köpa plutonium på svarta marknaden för att skapa några gigantiska bomber som ska döda miljoner av jordens befolkning. Ethan Hunt och hans team får i uppdrag att förhindra detta. Det blir en svår uppgift med många förvecklingar, dessutom finns det flera än IMF som anser att de bör utföra uppdraget. Snart blir det förvecklingar och frågan är vem som är ute för att rädda världen och vem som är ute i skumrask-syften. Är ens Ethan Hunt ute med gott syfte?

Filmen är så välgjord in i minsta detalj: ljuden är suveränt och till och med slagsmålen har perfekt skapad koreografi och en lång rad duktiga skådespelare, inte minst de två svenska Joel Kinnaman och Rebecca Ferguson.

Egentligen tycker jag inte om Tom Cruise, bland annat för att han är affischnamn för scientologerna som är en sekt som gjort många människor olyckliga. Men han är en rutinerad filmskådespelare och denna 56-åring för bra ifrån sig i filmen. Det är bara att strunta i hans scientologiska bakgrund i två och en halv timme och låta sig dras in i action-äventyret.

Den första filmen i serien, Mission: Impossible kom 1996 i regi av Brian De Palma med Tom Cruise i huvudrollen som Ethan Hunt. Filmen hade Sverigepremiär den 13 september 1996.