• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Vinn Hamiltonfilmen med Persbrandt

10 maj, 2012 by Rosemari Södergren

”Hamilton – I nationens intresse” med Mikael Persbrandt i rollen som Hamilton har precis släppts som dvd.

Kulturbloggen har fått tag på tre exemplar som vi nu vill att våra besökare ska kunna tävla om.

Lite från pressmaterialet inför dvd-lanseringen:

HAMILTON – I NATIONENS INTRESSE gick upp på de svenska biograferna den 13 januari och har hittills setts av närmare 517.000 biobesökare.
Det gör filmen till den största filmen på de svenska biograferna hittills i år – bland såväl internationella som svenska produktioner.

De kommande långfilmerna i Hamilton-trilogin med Mikael Persbrandt i rollen som Carl Hamilton är för närvarande under inspelning.

Carl Hamilton (Mikael Persbrandt) lyckas infiltrera en internationell liga som stulit avancerade svenska GPS-styrda raketvapen. Men ligan utsätts för en plötslig dödlig attack av en väldrillad grupp legosoldater med okänd uppdragsgivare. Hamilton kommer undan massakern, men raketerna är spårlöst försvunna. De kommer inom kort till användning vid ett attentat där en somalisk fredspolitiker dödas av terrorister. Samtidigt kidnappas en svensk vapentekniker, som hamnar i somaliskt fängelse. Sveriges statsminister engagerar sig i fallet och går med på att anlita ett privat säkerhetsbolag för en fritagning – under förutsättning att en svensk observatör följer med, nämligen Carl Hamilton. Hamilton plågas av insikten om att åren som hemlig agent förvandlat honom till en mordmaskin, och vill lämna detta bakom sig. Han har träffat en ny kvinna och hoppas på en vändpunkt i livet, men inser snart att det inte är en möjlig utväg i ett läge där världsfreden hotas av korrumperade politiker och krigsprofitörer. Ett spektakulärt attentat planeras i Stockholm och Hamilton är den ende som kan stoppa det. Ett livsfarligt uppdrag som tar Hamilton från Somalias karga ödemark till Ammans gator och Stockholms skärgård. Han måste göra det som krävs – i nationens intresse.

I övriga roller märks bl. a. Saba Mubarak, Pernilla August, Jason Flemyng, Lennart Hjulström, Raymond Fearon, Peter Andersson, Gustaf Hammarsten, Fanny Risberg och Kevin McNally. I regi av Kathrine Windfeld.

Och vad ska du göra för att vinna filmen?
Svara på en fråga och skriv en motivering.

Frågan:
Vilka svenska skådespelare har spelat Carl Hamilton i filmer som bygger på Jan Guillous böcker?

Skriv också en motivering varför just du ska vinna filmen.

Maila till:
tavla (snabel-a) kulturbloggen (punkt) com

Maila senast 17 maj klockan 12.00.
Glöm inte att skriva din postadress: om du vinner måste vi ju kunna skicka filmen till dig.

Du har väl inte missat vår recension av filmen. Läs den här.

Läs även andra bloggares åsikter om tävlingar, film, Hamilton, Mikael Persbrandt

Arkiverad under: Scen Taggad som: Hamilton, Mikael Persbrandt, Scen, Tävlingar

Ministern – en annorlunda politisk thriller

9 maj, 2012 by Redaktionen

Ministern
Betyg: 4
Svensk biopremiär: 18 maj 2012

I ”Ministern” får vi följa den franska transportministern Bertrand Saint-Jean och hans vardag som är präglad av politiskt spel, krishantering och en gnutta privatliv.

Filmen inleds med en trafikolycka där många ungdomar förorsakats och ministern måste reda ut och hantera konsekvenserna av denna. Detta är början på en historia där vi får följa Saint-Jean i hans arbete inom politiken. Rävspel, media och kampen mellan statligt eller privatiserat är grundpelarna i historien.
Ministern är en film där vi på ett nytt sätt får se hur det går till i maktens korridorer. Det är inte bara ministern själv som står i centrum utan hela hans team av rådgivare, chaufförer, säkerhetsvakter, etc. Filmen är väldigt spännande och medryckande. Man knyter an direkt till huvudkaraktärerna och sympatiserar med dem och deras arbete.

Det som fick mig att gilla denna film var att den är välgjord och den är trovärdig, filmen känns väldigt ärlig. Det är främst Saint-Jean i egenskap av minister vi får följa men vi får även se hur han försöker väva in sitt privatliv i sin politikerkarriär. Det finns inslag av krokodiler, drömmar, moral och fest. Att man på en gång får respekt för och gillar Saint-Jean gör att man gillar filmen. Olivier Gourmet i rollen som transportministern gör en strålande insats.

Ministern borde man se om man gillar spänning på en annan nivå än vad en ”vanlig” thriller har att erbjuda. Att filmen är fransk gör den ännu bättre. Vi får ta del av den franska mentaliteten som enligt mig är en blandning av öppenhet och hårdhet, vilket jag tycker är tilltalande. Filmen har tidigare fått bra recensioner och belönats med många priser. Och det är en film jag tror att många kommer att tycka om.

Text: Lisa Pousette Blomé

Läs även andra bloggares åsikter om film, samhälle, politik, Frankrike, recension, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmrecension, Frankrike, Politik, Recension, samhälle, Scen

Neds – en diskbänksrealistisk käftsmäll

6 maj, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: Neds
Betyg 4
Släpps på dvd och bluray 9 maj 2012

”Neds” är en hård skildring av klass-samhället och det nästintill omöjliga att ta sig ur socialt utanförskap och är skrivet och regisserat av den brittiske samhällskritiske regissören och skådespelaren Peter Mullan som själv spelar rollen som den försupne våldsamma fadern.

Handlingen utspelar sig i 1970-talets Glasgow, i Skottland. Skolpojken John är huvudkaraktären och filmen börjar med att han hyllas på skolavslutningen, han är en av de elever som gjort bäst ifrån sig och får ett pris för att han varit duktigast i sin klass. Han mamma, lillasyster och moster är med honom på skolavslutningen. De strosar omkring på skolgården tillsammans med John, tar en bild tillsammans med skolans rektor. John har en strålande framtid, eller? Under ytan anar vi något, vi känner att det är något som inte stämmer i alla fall. Plötsligt, när John står ensam en stund, kommer en ung man med tröja med luva över huvudet och lutar sig mot John och viskar åt honom att han ska få stryk, han ska bli dödad när han kommer till den nya skolan i höst.

John berättar inte om hotet för sin mamma eller moster, men han blev rädd. När han sitter hemma i lägenheten och mostern talar med honom om hans framtid, om att han kanske borde bli journalist och mostern öser över honom argument om att han kan bli vad han vill, då svarar han väldigt buttert, enstavigt.
Det är en suverän scen som känns i magen. Mosterns på gränsen till hysteriska försök att indoktrinera självförtroende i John får oss att känna att där finns mycket under ytan. Johns pappa kommer in i rummet för att hämta något. Fadern säger inget, är bara där en kort stund, men han påverkar hela atmosfären, allt blir tyst den stunden.

Scenen förebådar det vi senare får veta, att pappan är svårt alkoholiserad och dessutom misshandlar han sin fru, Johns mamma. Det är ett tungt socialt arv John bär med sig. Dessutom har han en äldre bror, Benny, som sporadiskt är hemma. Benny är en gangster och är ute och slåss.

Benny är den person John vänder sig till för att få hjälp mot hotet att bli slagen när han börjar i den nya skolan. Benny och en av hans gängkamrater misshandlar den hotande unge mannen medan John får se på.

Det är dock inte bara en fördel att ha en gangster till storebror. När John börjar i nya skolan blir han inte placerad i klassen med de bästa eleverna, trots att han har toppenbetyg. Rektorn litar inte på John, eftersom han är bror till Benny som relegerats från skolan.

Kan John bryta det sociala arvet när klass-klyftorna är så starkt fixerade i det skotska samhället? Han bor i ett fattigt området med en alkoholiserad far, en kriminell bror och med våldsamma ungdomsgäng i området. John sliter hårt för att göra bra ifrån sig i skolan, tar sig upp i den bästa klassen och under ett sommarlov blir John vän med en ung man från överklassbakgrund. Den rike unge mannens mamma uppskattar dock inte vänskapen och stänger dörren för den. Där någonstans brister det för John.

Neds är en förkortningar av ”Non-Educated Delinquents” – vilket säger en hel del. När våldet, gängmentaliteten, drogerna och kriminaliteten hugger tag i ungdomarna hänger de inte med i skolan längre. Utbildning är vägen till en bättre framtid. Att hålla fast vid att utbilda sig när alla krafter motarbetar de unga från de socialt utsatta områdena – det kräver en omänsklig styrka, nästan.

”Neds” har beskrivits som ”en diskbänksrealistisk käftsmäll” och den har belönats med BAFTA för Bästa manus och Bästa regi. Utan tvekan är det en stark film som jag tror ingen kan se utan att bli berörd. John är inte någon ängel, som tittare kan jag känna ilska mot honom redan i början när han låter sin bror misshandla den unge mannen som hotat honom. Samtidigt förstår jag varför han gör så. Ur hans synvinkel är det enda vägen att gå. Vem av de vuxna skulle kunna skydda honom bättre?

Filmens styrka ligger också i att John är mänsklig, han gör dumheter, han tappar sugen – och ändå finns där lite hopp. Där finns en kraft i honom som vill något mer.

Läs även andra bloggares åsikter om film, Peter Mullan, diskbänksrealism, Glasgow, klassklyftor, ungdomsgäng, samhälle

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: diskbänksrealism, Glasgow, klassklyftor, Peter Mullan, samhälle, Scen, ungdomsgäng

Get the Gringo – Gibson återvänder i en våldsam röra

6 maj, 2012 by Redaktionen

Get the Gringo
Betyg: 2
Regi: Adrian Grunberg
Sverigepremiär: 11 maj

Det var ett tag sedan Mel Gibson senast syntes på bioduken i Sverige. Jodie Fosters handdockdrama The Beaver (jag har inte sett den, men det hela låter mycket underligt) som kom förra året gick aldrig upp på svenska biografer. Men nu återvänder Gibson alltså i actionrullen Get the Gringo, regisserad av Adrian Grunberg.

Gibson spelar den råbarkade förbrytaren Driver som, efter en kupp, lyckas krascha rakt igenom den mexikanska gränsen med en bil full med stulna pengar. Detta får till följd att han blir tillfångatagen av den mexikanska polisen och förs till El Pueblito, ett märkligt fängelse som mer påminner om en egen, inhägnad liten stad. Driver anpassar sig snabbt till livet i El Pueblito men vill givetvis ändå komma därifrån så snabbt som möjligt. Han lär känna en pojke som, visar det sig, sitter på dyrbar information som skulle kunna hjälpa Driver att fly. Dock leder denna nyvunna bekantskap till att han nästlas in i nya, allt trassligare problem. Dessutom har han även en korrumperad tjänsteman från den amerikanska ambassaden i hasorna, och männen, vars pengar han stulit, börjar också bli till besvär. Kontentan är att Driver hamnar mitt i en enda våldsam röra, som hans en aning levnadströtta voice-over löpande fäller cyniska kommentarer om.

Jag är inte helt såld på Get the Gringo, det känns som att både Gibson (som även har varit med och skrivit manuset) och Grunberg försöker för mycket. Filmen vill vara hård och brutal, blodstänk flyger fram i slow motion och barn röker. Men till skillnad från tillexempel förra årets mästerliga våldsorgie Drive, som man får blåmärken bara av att titta på, känns Get the Gringo mest bara ansträngd. Filmen har överhuvudtaget inte gjort något bestående intryck på mig och några timmar senare är den redan glömd.

Dock bör jag väl inte döma ut filmen totalt. Den är helt klart spännande och fartfylld, och det är faktiskt förvånansvärt ont om tråkiga actiondialogklichéer. Skådespelarinsatserna är helt okej, och det känns praktiskt att Gibsons karaktär är så pass osympatisk att jag slipper anstränga mig för att försöka känna medkänsla för honom. Jag tycker dessutom att filmningen är riktigt snygg.

Många kommer antagligen att tycka att Get the Gringo är en sevärd och stundtals även underhållande film, och visst har den sina poänger, men när det kommer till kritan är det egentligen bara en scen, där Mel Gibson kryper över marken i slow motion, som får mig att känna någonting. Mel Gibson ser verkligen fruktansvärt rolig ut i slow motion.

Text: Josefina Linde

Läs även andra bloggares åsikter om Mel Gibson, film, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Filmrecension, Mel Gibson, Scen

”Hamilton – I nationens intresse” – Persbrandt perfekt som den svenska supermilitären

2 maj, 2012 by Rosemari Södergren

Hamilton – I nationens intresse
Betyg 3
På svenska biografer 13 januari 2012
På Blu-ray och DVD 9 maj 2012
Regi: Kathrine Windfeld.

Listan på svenska skådespelare som spelat Jan Guillous hjälte Carl Hamilton börjar bli lång. Mikael Persbrandt platsar absolut där. Frågan är om han inte rent av är den som passar bäst för rollen? För mig är Persbrandts insats som superhjälten Hamilton filmens största behållning. Persbrandt är som bäst i sådana här roller, där han får vara både manligt tuff och ändå låter oss ana en sårbarhet som inte får utlopp.

När amerikanarna nu lagt vantarna på Guillous böcker har det blivit en helt fristående ny handling som ligger närmare dagens samhälle och globala problem som terrorism. Det mår berättelsen bra av. Böckerna av Jan Guillou har åldrats en del.

Den svenska underrättelseofficeren Carl Hamilton har infiltrerat en internationell liga som stulit avancerade svenska GPS-styrda bombraketer som de säljer till terrorister. När ligan ska lämna över vapnen blir de attackerade av legosoldater. Alla i ligan dödades – utom Hamilton förstås.
Varifrån legosoldaterna kom och vem som var deras uppdragsgivare är okänt. De stulnq vapen dyker förstås upp i samband med ett terroristattentat.

Hamilton som tagit sig hem till Sverige igen försöker upprätthålla en nästan normalt medelklassliv och söker upp en kvinna han träffade innan han skickades iväg på sitt uppdrag – och han berättar för henne om vad han arbetar med och vill leva tillsammans med henne. Men hans förflutna har satt sina spår och en katastrof inträffar. Samtidigt blir en svensk vapentekniker kidnappad och Hamilton skickas iväg för att övervaka den amerikanska specialstyrkan som fått uppdraget att befria den svenska vapenexperten.

Jag vet inte hur inblandad Jan Guilloou varit i att skriva manus till filmen, men helt missnöjd bör han inte vara. Det finns rejäl kritik av den amerikanska vapenpolitiken.

”Hamilton – I nationens intresse” är en amerikansk produktion men de har, som tur är, valt svenska skådespelarna i rollerna som svenska politiker och där har de gjort ett bra val. Pernilla August som statsminister och Lennart Hjulström som Hamiltons mentor är jättebra och Peter Andersson är alltid bra i en osympatisk roll.

”Hamilton – I natonens intresse” är både en spännande film och har kvar samhällskritik. När den kom upp på biodukarna läste jag någon recensent (jag hittar inte recensionen just nu) som skrev att spänningen var kvar men det politiska försvunnit. Jag håller inte med om det, visst finns det en hel del kritik av hur makthavare går hand i hand med vapenindustrins skumma finansiella affärer.

När filmen släpptes på biodukarna fick den väldigt blandat mottagande, Aftonbladet gav betyg 4 medan Expressen gav betyg 2.

Vi som gillade skådespelarna och spänningen kan se fram emot att de kommande långfilmerna i Hamilton-trilogin med Mikael Persbrandt i rollen som Carl Hamilton är för närvarande under inspelning.

I rollerna bland annat: Mikael Persbrandt, Saba Mubarak, Pernilla August, Jason Flemyng, Lennart Hjulström, Raymond Fearon, Peter Andersson, Gustaf Hammarsten, Fanny Risberg och Kevin McNally.

Läs även andra bloggares åsikter om Mikael Persbrandt, film, dvd, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: dvd, Filmrecension, Mikael Persbrandt, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 119
  • Sida 120
  • Sida 121
  • Sida 122
  • Sida 123
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 243
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in