• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

WOW 2024: Jack White – Kompetent men övertaggad leverantör av intensiv garagerock

9 augusti, 2024 by Mats Hallberg

foto David James Swanson (från Jack White homepage)

Way Out West 8/8 – Flamingo

3

När det handlar om kreddighet i den mer primitiva vitalistiska fåran av rockmusik befinner sig Jack White i tätskiktet. Måste omgående erkänna att jag inte lyssnat på honom, även om jag hört talas om White Stripes. Gitarristen, sångaren, låtskrivaren, bandledaren, kompositören till filmmusik, producenten som även skådespelat är hemmahörande i Detroit, vilket framgår med emfas under de 70 minuter han avrundar första dagen på WOW. Den Grammy-belönade mångsysslaren står minst sagt stadigt, rent av speedat rörlig i de rötter MC5 och Stooges planterade för över femtio år sedan, två grupper jag sett i revival-, respektive reunion-upplaga på Liseberg (feat Wayne Kramer) och på Gröna Lund. Enligt låtlista på nätet hämtades för övrigt ett halvdussin låtar från White Stripes repertoar på WOW, bandet han bildade med sin fru sent 90-tal. För er som är ungefär lika mycket noviser som undertecknad, ska nämnas två ytterligare grupper. Dels Raconteurs varifrån White plockat två hits, dels The Dead Weather med bland andra medlemmar från Queens Of The Stoneage (bokade till festivalen men tvingades ställa in av hälsoskäl) och sångerskan från The Kills vilka framträdde under eftermiddagen. Sex plattor i eget namn har släppts, den senaste kritikerrosade utan titel alldeles nyligen.

Tyvärr saknar jag uppgift om vad vännerna i hans högexplosiva konstellation heter. Uppfattar inte deras namn när de exalterat presenteras i slutet. Minns att minst två av dem är bosatta i Detroit. Ser och framför hör en stabil basist jämte en duktig, pådrivande trumslagare samt, trevligt nog, en musiker på hammondorgel. Konserten startar alldeles efter att P J Harvey och hennes mannar tackat för sig. Orkar inte stå upp förrän sista delen och vill egentligen vila öronen, vilket sannolikt inverkar på mitt något ljumma betyg. Med några få välgörande undantag dundrar White på med en energinivå på 110%, en attityd jag inte förmår tillgodogöra mig under rådande förhållanden.. Dessutom sticker jag ut hakan, påstår att det vokala är hans svagaste gren. 49-årige old school-rockern har en i mina öron alltför gäll röst, blir stundtals tillräckligt skrikig för att platsa på Sweden Rock.

foto Leif Wivatt (med mobiltelefon)

Att kalla honom energiknippe är ett understatement. När allt klaffar vill jag jämföra utlevelsen och kompet med den oförliknelige irländaren Rory Gallagher. I riffandet och rösten finns likheter. En annan parallell när otroligt potenta och tajta soundet blir fyrstjärnigt kan sträckas ut till Jimi Hendrix Experience, förvisso konstrueras låtarna alltför sällan på liknande intrikata vis som hos Hendrix. Hade önskat att det ösigt forcerade balanserades av mer raffinerade konturer.

Skulle tro att Jack White på skiva är något annat än den raka, okomplicerade glädjekick han sprider i mörkret. Orgelns rullande harmonier uppskattades. De borde också fått vara mer i förgrunden. Bortsett från några härliga sekvenser levererades snabb, skitig och överstyrd rock med fuzz, larmiga och ofta omedelbara refränger över en tajt rytmsektion. Även jag som novis kunde urskilja kvalitéer i Jack Whites hårdkörning, förvisso för oslipat och hejdlöst för min smak som helhet.

I avslutande fas inträffar flera positiva inslag, bär iväg i olika riktningar. Helt plötsligt etableras sväng accentuerat av duktige trummisen. Vi får en behagligt stötig blues, en absolut höjdpunkt. Dessutom liras en sekvens med boogie och till och med slide på sluttampen. Efter två-tre låtar utropas exalterat: ”Do you feel alright? Finalen blev den gigantiska publikfriare folk längtat efter. Ikoniska hitten med tjugo år på nacken som använts i stora mästerskapstävlingar. Tänker givetvis på Seven Nation Army. Underbart crescendo! Också låten som föregick, Steady As She Goes funkar förträffligt. Verkar betyda mycket för en sprudlande glad musikant. Utfallet av alla idéer utnämner jag till en ny genre jag inte var redo att omfamna totalt sett, varför betyget stannar vid 3+ för denna minst sagt intensiva Heavy Garage-Rock. Att jag inte värderar högre kan nog bero på ovanan vid att utsätta mig för dylika excesser.

Arkiverad under: Musik, Recension

WOW 2024: P J Harvey – Det suggestivt sofistikerade kombineras med taggig skärpa

9 augusti, 2024 by Mats Hallberg

foto Peter Birgerstam

8/8 2024 i Slottsskogen Göteborg – Azaleascenen

4

Way Out West i Slottsskogen har dragit igång. Årets upplaga är tydligen näst intill slutsåld trots en förhållandevis svag line up. Verkar ha blivit en folkfest många över generationer tycker det är värt att investera i oavsett dragplåster. Den som vanligt anmärkningsvärt heterogena publiken kunde nöjt konstatera, att åtminstone första dagen skonades man av vädergudarna.

På minuskontot över faktorer arrangören kan styra över vill jag föra in borttagandet av läktaren placerad på sidan emellan de två stora scenerna, att indie-innovatören Thurston Moore schemalagts till SOW mitt i natten på Pustervik samt att en helt avgörande faktor stundtals fallerade grovt. Om man, som i mitt fall, nyligen kommit hem från landets främsta jazzfestival sommartid är det ofrånkomligt att reaktionen blir extra stark. Syftar på undermåligt och i värsta fall bedrövligt ljud på första halvorna av konserterna med Sarah Klang (recenserade henne 2018) och The Kills plus den soniska katastrof som pågick under första sjutton minuterna med The Big Thief. Lyckligtvis vände den negativa trenden när franska electronica-duon AIR ytterst delikat återskapar musiken på sitt drömska genombrottsalbum Moon Safari.

Sarah Klang (foto Peter Birgerstam

Nu till P J Harvey och hennes fyramannaband. Förvisso inte nödvändigt att redovisa förkunskaper. Dock, av engelskans tio album äger jag endast To Bring You My Love och jag har sett henne två gånger (1997 i Stockholm / WOW 2016). För åtta år sedan i regnet gav jag Harvey och hennes lyxiga rockorkester 4+ i en minnesvärd spelning. Nedbantade bandet består numera av John Parish (också producent och låtskrivare), trumslagaren Jean-Marc Butty, James Johnston samt Giovanni Ferrario. När männen äntrar scen sätter sig de tre multiinstrumentalisterna vid diverse klaviaturinstrument. Efter ett tag noteras att byten av instrument sker kontinuerligt. I den opolerade, indie-offensiva avdelningen spelas på fyra stränginstrument. Vidare färgas soundet expressivt av Johnston på violin.

foto Peter Birgerstam

Skönt nog fanns ljudmässigt inget att klaga på, tvärtom. Inga öronproppar behövdes! I denna avskalade show kunde varje instrument utmärkt urskiljas. På backdroppen exponeras övervägande nonfigurativa motiv i skiftande färger. 54-åringen har uppnått motsvarande status som Patti Smith och en integritet i konstnärskapet jämbördig Kate Bush. Fina fotot ovan ljuger förstås inte, men ger heller ingen rättvisande bild. Fram till sista stund i en fängslande tillställning noga planerad in i minsta estetiska detalj, störs jag faktiskt över en konsekvent vägran att etablera kontakt med publiken. Sammanbiten härskar hon istället i sitt musikaliska universum. Tackar inte för applåder, presenterar inga låtar. Allra sist spricker hon ändå upp i ett tacksamt leende för att vi noga lyssnar på engagerande musik. Ömsom ljuvligt pretentiös, ömsom direkt hudlös.

Denna ikon inom alternativa rock-genren skriver kompositioner som tar en i besittning, förfogar över en expressivt svävande stämma, vars föredömliga diktion ska framhållas. Texterna går fram. Och somliga refränger betonas som bekant genom att männen effektfullt körar. Till de estetiskt verkningsfulla greppen adderar den inneslutet agerande stjärnan egensinnig koreografi. Och hon levererar inte bara karaktäristiskt basalt spel på elgitarr utan sjunger en låt solo till eget ackompanjemang på akustisk gitarr och i en annan komposition trakteras (om jag såg rätt) cittra.

Som nämnts genomförs en helgjuten avskalad konsert med flera ansikten. Komplext ibland, men aldrig svårtillgängligt. Hookarna vilka konstituerar Let England Shake och The Words That Maketh Murder appellerar avsevärt, till den grad att jag inte lägger texterna på minnet. I tillbakablickarna på halvpunkiga 90-talet påminner soundet om det hos Patti Smith, fast med elegantare inramning. En elegisk grundton genomsyrar som väntat, klokt nog bryts förtrollningen i omgångar med ett rakt-på- rockbeat. Plötsligt uppstår rock & roll- vibe i fräck shuffle som avlöses av ett sugande driv framtaget med enbart rytmsektion och broderande gitarrer. Associerar till Pixies, Cure, Gang of Four med flera i deras expansivt rockiga aktioner. Avslutningen med enormt suggestiva Down By The Water jämte ett annorlunda arr på To Bring You My Love är magnifikt. Den överlag superba dynamiken och extatiska övergångarna bör framhållas särskilt, exempelvis fiol-feature i Dress. Inte riktigt lika överväldigad denna gång som med orkestrala varianten 2016 på scenen intill. Fast ändå väldigt belåten över vad som kan betecknas som en konstnärlig triumf.

Låtlista 1. Prayer At The Gate 2. The Nether-Edge 3. I Inside The Old Year Dying 4. The Glorious Land 5. Let England Shake 6. The Words That Maketh Murder 7. A Child´s Question, Agust 8. Send His Love To Me 9. 50ft Quennie 10. Black Hearted Love 11. Angelene 12. The Garden 13. The Desperate Kingdom Of Love 14. Man-Size 15. Dress 16. Down By The Water 17. To Bring You My Love (källa Setlist.fm)

OBS foto ovan Leif Wivatt

Arkiverad under: Musik, Recension

Bildgalleri: Way Out West dag 1 PJ Harvey, Big Thief, Little Jinder, The Sacred Souls, The Kills och Sarah Klang

9 augusti, 2024 by Peter Birgerstam

PJ Harvey

Way Out West 2024
Dag 1
8 augusti 2024
Foto Peter Birgerstam

Då har musik- och filmfestivalen Way Out West i Slottsskogen i Göteborg dragit igång.
Här är ett axplock av foton från första dagens spelningar med bland andra PJ Harvey, Big Thief, Little Jinder, The Sacred Souls, The Kills och Sarah Klang.

PJ Harvey

Big Thief

Big Thief

Little Jinder

Little Jinder

Little Jinder

The Sacred Souls

The Kills

The Kills

Sarah Klang

Sarah Klang

Mer från Way Out West:

Filmrecensioner
Från dag 1: Realm of Satan – lite av en masterclass i ”show don’t tell”
Läs recensionen av Realm of Satan här

Vägen till ingenstans, en stark och tankeväckande dokumentär
Läs recensionen här: Vägen till ingenstans
Och här finns
Filmtips under festivalen

Arkiverad under: Musik, Scen, Toppnytt Taggad som: Bildgalleri, Filmfestival, filmrecensioner, Little Jinder, PJ Harvey, Sarah Klang, Way Out West 2024

Scensommaren på Artipelag avslutas med världsartister

30 juli, 2024 by Redaktionen

Scensommaren på Artipelag avslutas med världsartister, berättar ett pressmeddelande:
Den 18 augusti 2024 avslutas Scensommaren på Artipelag med några av våra största världsartister. På onsdag den 31 juli kommer Pippo Lionnis, ett Actionreacton möte mellan konst och musik. Den 4 augusti är det premiär för Fröst Interlaced internationella turné med Artipelag som enda stopp i Sverige. Fröst Interlaced består av den världsberömde klarinettisten Martin Fröst och bröderna Göran Fröst, viola och Johan Fröst, piano, Den 7 augusti bjuder vi på en skärgårdssymfoni. Den 11 augusti kommer stjärnskottet violinisten Johan Dalene med pianisten Peter Friis Johansson. Den 14 augusti hyllas Evert Taube med en stor musikfest, som leds av Peter Nordahl med bland andra artisten Myrra Malmberg. Årets Scensommar avslutas den 18 augusti med världssopranen Nina Stemme och pianisten Magnus Svensson.

Program
Onsdag den 31 juli. Scensommarens tredje och sista Crossroad föreställning, är ett möte mellan konst och elektronisk musik i symbios. Pippo Lionnis Actionreaction glider över en stor målarduk i synk med musikens rytm. Han målar med spackelspatel och lack och låter känslorna komma ut i konsten till musik av Sergio Corbini, piano, synthesizer och Stefano Franceschini, saxofon och elektronik. Actionreaction är ett laboratorium för experimentell interaktiv improvisation där abstrakt måleri och samtida musik smälter samman. Genom deras erfarenhet av musikalisk improvisation och abstrakt konst skapar Actionreaction nya former för konstnärligt uttryck utan förutbestämda strukturer.

Söndag 4 augusti: Fröst Interlaced. Premiär för Fröst Art Trios internationella turné. En kammarmusikkonsert med bröderna Fröst – världskände klarinettisten Martin Fröst, violastjärnan Göran Fröst och pianisten Johan Fröst. Denna trio delar en exceptionell musikalisk kemi. Efter Scensommar programmet reser Bröderna Fröst på sin första internationella turné.

Onsdag den 7 augusti. Skärgårdssymfoni: Ekopoesi i naturen till toner av Bach och Hallén. Upplev en vandringskonsert med några av Sveriges mest eftersökta musiker och lyssna till poeten Daniel Grens ekopoesi, uppläst av Daniel Gren.

Söndag den 11 augusti: Magisk konsert med violin och piano. Det unga stjärnskottet och Grammisbelönade violinisten Johan Dalene bjuder på ett varierat program ur violinrepertoaren, ackompanjerat av pianisten Peter Friis Johansson.

Onsdag den 14 augusti: En musikfest som hyllar Sveriges nationalskald Evert Taube. Dirigenten och kompositören Peter Nordahl leder hyllningen med artisten Myrra Malmberg och Taube stipendiaten Päyam Tabatabay. Medverkar gör även Uppsala Kammarorkester, Katarina Kyrkas flickkör och gitarrduon Gothenburg Combo samt tonsättarna Britta Byström och Andrea Tarrodi. Alla vill lyfta fram Evert Taubes förenande perspektiv på livet. Musikfesten sker i samarbete med Stiftelsen Taubes Värld.

Söndag 18 augusti: Finalkonsert med världssopranen Nina Stemme. Nina Stemme är en av våra internationellt hyllade dramatiska sopraner. Med sig på scen har hon pianisten Magnus Svensson.

Hela Scensommarprogrammet finns på https://artipelag.se/hander-pa-artipelag/scensommar-2024/

Arkiverad under: Musik, Scen, Toppnytt Taggad som: Artipelag

Uno Svenningsson åker på Julturné med jubileumsshowen

29 juli, 2024 by Redaktionen

Uno Svenningsson åker på Julturné med jubileumsshowen, berättar ett pressmeddelande:

Vilket år det är för jubilaren Uno Svenningsson som firar 40 år som artist! Efter en kanonstart i våras, med ny musik, en hyllad och utsåld turné runt hela landet och en sommar på vägarna, laddar Uno om för att imorgon kväll gästa Allsång på Skansen med Pernilla Wahlgren. Där kommer han, tillsammans med husbandet, att bjuda på nya singeln ”Sommar utan slut” och en klassisk allsång.

Nu är det också klart att Uno Svenningsson tar sitt jubileum in i julen och åker på en julturné. Med en härlig mix av klassiska jullåtar och Unos ikoniska låtar från en karriär som sträcker sig över flera decennier, tar Uno och bandet sig Sverige runt. Med premiär den 22 november 2024 på Rival i Stockholm, åker de via Skåne upp till Norrland för att avsluta i Luleå den 21 december.

Uno Svenningsson skriver i mailet:
Nu avslutas 40 årsjubileet 2024 med en vinterturné i Julens tecken. Och med mig har jag samma fantastiska band som jag spelat med under hela året. Så tacksam över er kära publik, som gjort, och kommer göra spelningarna magiska!Det kommer bli en blandning av jullåtar och material från Fredá tiden och fram till nu!
Kolla in turnéplanen så ses vi snart någonstans nära dig!
Kram, Uno

Jubileumsjul 40 år som artist turneplan

22 nov Stockholm Rival
28 nov Lund Stadsteatern
29 nov MariestadJubileumsteatern
30 nov VänersborgFolkets Hus
13 dec FalunMagasinet
14 dec Söderhamn Teatern
18 dec ÖstersundStorsjöteatern
19 dec SkellefteåSARA Kulturhus
20 dec Umeå Väven
21 dec Luleå Kulturens Hus

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Julturné, Uno Svenningssson

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 61
  • Sida 62
  • Sida 63
  • Sida 64
  • Sida 65
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in