Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Bildgalleri: Low på Pustervik

by

Low
Pustervik, Göteborg
12 februari 2019

Foto: Peter Birgerstam

Low spelade på Pustervik i Göteborg på tisdagskvällen. Kvällen efter väntar spelning i Stockholm på Kägelbanan.
Från arrangörernas hemsida:
Rockens cykler har ofta karaktäriserats av reaktion och motreaktion. Så i mitten av 90-talet, när det var grungens tur att bli utmanad, så visade det sig att det var en tyst visning som skulle komma att göra jobbet. Amerikanska Low kommer alltid ha en plats i historieböckerna som pionjärer i just denna uppgörelse. Till rockpublikens stora förvåning drog de ned tempot, skapade minimalistiska arrangemang och sjöng de sorgsna, depressiva texterna med en androgyn försiktighet. Det gifta paret Sparhawk och Parkers röster vävdes samman med sällsynt följsam stämsång och lyhördhet för den mörka tematiken. När konsertbesökarna till en början inte förstod och överröstade den lågmälda musiken så svarare Low med att sänka volymen ytterligare. Denna motreaktionen kom att kallas slowcore och Low fick många efterföljare. Få har dock överträffat deras förmåga att med oerhört små medel förmedla oerhört starka känslor.

Hiphop-ikonen Grandmaster Flash får Polarpriset 2019

by

För första gången delas Polarpriset ut till tre pristagare. Priset går 2019 till hiphop-ikonen Grandmaster Flash, den tyska violinisten Anne-Sophie Mutter och stiftelsen Playing for change. Beskedet meddelades på en presskonferens på onsdagsmorgonen den 13 februari.

Grandmaster Flash säger till Dagens Nyheter:
– Det är en stor ära eftersom vi dj:er ofta förbises i vår kultur.

Polarpriset, det svenska musikpriset, grundades 1989 av Abba-ikonen Stig ”Stikkan” Andersson.
Aftonbladet berättar om Grandmaster Flash:
I den populärkulturella kategorin vinner Joseph Saddler, känd som Grandmaster Flash, född i Barbados och uppvuxen i South Bronx, New York. Han anses ha lagt grunden för hiphoppen i slutet av 1970-talet, bland annat genom att ha varit den första som scratchade och loopade trummaskiner live.

Playing for Change driver 15 musikskolor runt om i världen, bland annat i Marocko, Brasilien och Sydafrika. Varje vecka får tusentals barn tillgång till gratislektioner i dans, instrument, musikteori och språk genom Playing for Change.

Den tredje pristagaren är violinisten Anne-Sophie Mutter. Ur motiveringen: ”hennes sätt att hantera instrument och känsla för att hantera tolkning”.

Peter Bjorn and John Pop-poeter och Indiehjältar på Debaser

by

Peter Bjorn and John på Debaser

Betyg: 4

Med den nya skivan, Darker days i bagaget ger sig Peter Bjorn and John sig ut på en turne. Det är popenergi, indiehjältarna Peter Bjorn and John borde denna kväll heta något annat. Trummisen John Eriksson är ersatt på grund av sjukdom, men det är inget som märks på spelningen. Sångaren och gitarristen Peter Moren är en duracellkanin på scenen, med energi för att driva några kärnkraftverk. En energi som smittar av sig på publiken, och mitt i all denna energi, står Björn Yttling med sin bas och är coolare än en isbjörn.

Gut feeling och Wrapped around the axle är två av de sex låtar som spelas från den nya skivan Darker days. Skivan som sägs vara en massa olika grader av mörker, men live, är dessa två låtar riktiga poppärlor. Peter Bjorn and John live är lika delar pop, indie och rock and roll, spetsat med kärlek och glädje. Det är helt omöjligt att stå emot när Peter Moren när han gör sina utflykter över golvet för att få fler att känna sig nära. Att det kostar en bruten kabel är det lilla priset som är värt att betala.

Det här är en klassisk uppsättning, tre män, trummor, elbas och elgitarr (förstärkta med percussion vid några tillfällen). Björn och Peter står långt fram på scenen, och trummorna ganska långt bak. Det innebär att det finns ett ganska stort utrymme däremellan, ett utrymme som används framförallt av Peter. Det hoppas, dansas och poseras. Peter Moren på scenen har inga begräsningar, han går all-in och det är helt underbart. Låtarna får en ny energi och låter så mycket mer än på skiva. Jag upptäcker inte en enda bakgrund, eller något annat som kan kännas som fusk. Det som sker, är live och sker framför oss. Att visslingen på Breakin’ Point och Young folks inte låter som på skivan gör inget, det är bättre att det är live som det är nu.

En man kommer fram till mig efter spelningen och bara måste berätta att detta var hans första spelning med Peter Bjorn and John och att den är topp tre av hans konserter han upplevt i hela sitt liv. Det sammanfattar väldigt bra hur det ärm att gå på en konsert med trion, det är inte något du går och tittar på. Det är något du upplever.

Lyssna: Ludwig Bell feat. Peter Morén – ”Körsbärsblom i Kungsträdgården”

by

Ludwig Bell släpper under våren en EP bestående av samarbeten med andra artister. Första smakprovet är ”Körsbärsblom i Kungsträdgården” som gästas av Peter Morén (Peter, Bjorn and John).

Ludwig Bell berättar om låten:
Processen började med att jag och en kompis som heter Jonas satt och skrev lite pop på måfå. Vi snubblade tillsammans över några rader som jag tyckte fångade samtidens besatthet av yta på ett fint sätt. Därifrån tog jag det vidare. Det var ingen särskild händelse utan en molande känsla av lamslagenhet inför en jävligt trist utveckling av samhället och klimatet. Jag och Peter har träffats många gånger genom åren och pratat om att vi borde skriva nåt ihop. Och när den här låten började få en härlig jangel-pop-känsla var det uppenbart att jag skulle fråga just Peter. Så jag skickade över första halvan till honom och någon dag senare kom den tillbaka med en ny vers och var typ klar.

Krönika: Melodifestivalen – Sveriges största barnprogram

by

Mellon. Ordet som är en del av det svenska språkets förfall, om man får tro Björn Ranelid i en krönika från 2017. Mellon är också kodordet för att Morias portar ska öppna sig i Sagan om Ringen. Den djupaste och mörkaste grottan i hela Midgård. Och det är väl här någonstans man som tittare känner att man hamnat. Moria har invaderats av tusentals (miljontals?) orcher, vilka i SVT skulle motsvaras av den hysteriskt ballongviftande publiken. Chefen för det hela, Björkman, symboliseras i Moria givetvis av en Balrog.

Jag har funderat över hur låtvalet går till. Björkman verkar ha vetorätt och helt enkelt välja ut de låtar han tror kommer dra flest tittare. “Alla ingredienser finns”, säger han om årets startfält. Nu har det i och för sig bara gått en deltävling, men den viktigaste ingrediensen är som alltid Thomas G-son. Han är saltet på mellomyspopcornen. I första deltävlingen har han skrivit fler än hälften av bidragen, och det är ju en starkt bidragande orsak till att alla låtar låter likadant, förutom en eller två, som förvisso åker ut direkt, kanske just för att de skiljer ut sig. Det ligger något bekant i nästan alla låtar: “var har jag hört den här låten förut?”. Svaret är förra året, när G-son skrev en nästan likadan låt till en annan artist. Min sambo, som har ett mycket bättre musiköra än jag, lyckades sjunga med i verser som hon aldrig tidigare hört. Rimmen och texterna är så pass väntade:

Gave you my heart
Can’t believe you just tore it apart

Som alltid när en tv-produktion lider av dåligt manus vet man inte om det är det dåliga manuset eller programledarnas dåliga framförande av manuset som är värst. I det här fallet verkar det vara en olycklig kombination. Den komiska tajmingen som åtminstone borde finnas hos två av programledarna, nämligen komikerna Kodjo och Marika, är helt off. Inget skämt sitter där det ska. Tittarna får se ytterligare en repetition så man förstår ungefär hur skämtet skulle ha levererats om det gjorts på ett bra sätt. De fyra (varför är de så många?) behöver nog ett par veckor för att hitta tajmingen och samarbetet.

Melodifestivalen är Sveriges största underhållningsprogram, något produktionen inte glömmer att påpeka. I inledningssketchen går de fyra programledarna i ett tomt Globen när en förvrängd speakerröst plötsligt annonserar att de blivit utvalda att leda Melodifestivalen. Utvalda. Det är en ära att leda Sveriges största underhållningsprogram. Det är snäppet under julvärdskapet, och snäppet över Musikhjälpen. Programledarna är några som måste annonseras. Hur som helst protesterar Kodjo över det märkliga sättet de får jobbet på. Medan han gör detta har de övriga tre redan hunnit byta om till en fånig dräkt (?) och står redo utanför husbilen som ska dem runt i landet. Kodjo är årets Kvinnaböske. Den lite vilsne karaktären, han som inte riktigt förstår. Det tar dock bara ett par sekunder innan han också hunnit byta om.

Kanske vore det på sin plats att byta etikett på Melodifestivalen: Sveriges största barnprogram. Det är mer ärligt och kraven skulle sänkas. Barnen har säkert roligt. Vi vuxna befinner oss hellre i Moria.