Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturpolitik

Här är 2021 års nyordslista

by

Lever du i en coronabubbla?
coronabubbla = tillstånd där umgänge med utomstående är begränsat för att förhindra smittspridning av coronaviruset

Eller har du skaffat en coronahund, det vill säga en hund som skaffats som husdjur under coronapandemin.

Coronapandemin fortsatte att prägla både samhället och språket under 2021. Nästan hälften av orden på Språk­tidningens och Språkrådets årliga nyordslista har anknytning till pandemin. Flera av orden beskriver hur vi hanterar en ny vardag.

Ett pressmeddelande berättar:
– Pandemin kommer att ge avtryck både i språket och tillvaron även i framtiden. Vi lär få vänja oss vid hybridmöten, alltså möten som är både fysiska och digitala, med efterföljande zoomtrötthet. Och de som definitivt är här för att stanna är alla de coronahundar vi skaffat det senaste året, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Flera nyord kan också kopplas till vägen ut ur pandemin. Vaccineringen mot coronaviruset har till exempel gett upphov till nyord som vaccinnationalism och vaccinpass. De långvariga konsekvenserna av covid-19 ger även de avtryck i språket.

– Vissa upplever fono, fear of normal, en rädsla för en återgång till ett vanligt liv. Personer som har insjuknat i covid-19 drabbas ibland av postcovid samtidigt som vårdanställda och andra kan få maskne, hudbesvär som finnar, till följd av att de har varit tvungna att ­använda munskydd eller visir, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Klimatfrågan fortsätter även den att färga språket. På årets lista märks bland annat svinnlåda, tippningspunkt och nettonollmål. ­Debatten om gängkriminalitet gjorde att det började talas om gangfluencers, personer som glorifierar en kriminell livsstil i sociala ­medier. Teknikutvecklingen bidrar ständigt till inflödet av nyord. I år finns bland annat metaversum, kryptokonst och ljushare på listan.

Nyordslistan innehåller 36 ord som har myntats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de finns med i listan beror på att de har blivit vanligare under 2021. Orden i listan säger något både om det gångna året och om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Här hittar du hela nyordslistan.

Nordiska museet nominerat till europeiskt pris

by

Foto: Karolina Kristensson/Nordiska museet.

Nordiska museet är nominerat till European Museum of the Year Award, ett av Europas mest prestigefyllda museipriser. Priset delas ut till det museum som på ett framstående och innovativt sätt erbjuder besökare en unik museiupplevelse och som kreativt arbetar med kunskapsförmedling.

Ett pressmeddelande:
– För Nordiska museet är det en stor ära att bli nominerad till denna prestigefyllda utmärkelse och ett kvitto på att museets stora utställningssatsningar håller en internationell standard, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.

European Museum of the Year Award instiftades 1977 och delas ut årligen under European Museum Forum, som arrangeras av Europarådet. Totalt har 60 museer nominerats till priset, varav två är svenska: Nordiska museet och Sörmlands museum. De senaste åren har museer i Nederländerna, Schweiz och Storbritannien prisats. Priset har gått till Sverige vid två tillfällen – 1989 till Sundsvalls museum och 1986 till Stockholms medeltidsmuseum. 2022 års vinnare tillkännages i maj i Tartu, Estland.

Sahraa Karimi, filmregissör som tvingades fly från Afganistan: Ge inte erkännande åt talibanerna

by

Åsne Seierstad, Sahraa Karimi, Ann Linde. Foto: Thomas Persson

Erkänn inte talibanerna som tagit över Afganistan. Det påpekade Sahraa Karimi, kvinnlig filmregissör och tidigare chef för Afganistans filminstitut, som deltog i en paneldebatt på Stockholms filmfestival den 11 november 2021.
Sverige utrikesminister, Ann Linde, deltog i panelen och berättade att Sverige ger mer än 1 miljard svenska kronor i bistånd årligen till talibanernas Afganistan.

Paneldiskussion var väldigt snäll trots att de tre deltagarna, Sahraa Karimi, Ann Linde och Anna Ek från Svenska Afganistan Kommitten, SAK, egentligen står rätt långt ifrån varandra i hur de vill agera gentemot talibanerna. Att kvinnor och kulturarbetare utsätts för en svårt förtryck i talibanernas Afghanistan, det var alla tre överens om. Men vad som är den rätta vägen att gå, där ser dessa tre helt olika på situationen.

Anna Ek berättade att SAK verkat i Afganistan i mer än 40 år och klarat att utföra sin uppgift under olika afganska regeringar. Hon pekade på att de nu driver skolor för barn där 60 procent av eleverna är flickor.
– Det är en ovanlig fördelning i våra skolor i Afganistan, oftast är pojkarnas andel många gånger fler än flickornas andel i skolorna efter att talibanerna tog över, sade Anna Ek.

Det är själva kärnan i diskussionen: är det bäst att hjälpa till och göra livet bättre för några flickor även om det stärker talibanerna? Jag skulle väl önskat att paneldebattens moderator, den norska journalisten Åsne Seierstad, ställt denna fråga lite mer rakt på. Jag saknade att hon inte sammanfattade denna diskussion och bad deltagarna utveckla sina tankar kring hur bistånd till Afganistan kan fördelas utan att samtidigt ge erkännande åt talibanerna. Ann Linde och Anna Ek sade det inte rent ut, men jag tolkade det som att de menar det är bättre att ge bistånd även om det faller till talibanerna samtidigt medan Sahraa Karimi betonade om och om igen att det är oerhört viktigt att inte ge talibanerna erkännande.

Att kvinnor lever under förtryck i talibanernas Afghanistan var alla i panelen överens om. Sahraa Karimi var utan tvekan den mest livfulla och engagerade paneldeltagaren. Hennes tal lysta av äkta engagemang och hon berättade om hur tufft det varit också före talibanernas makt.
– Vi var flera kvinnor som skapade film och som fick internationell uppmärksamhet, men det kostade oss en hel del. Vi fick utstå hon och förföljelse och många gånger var vi tvungna att tänka på vår säkerhet. Vi levde under hot redan före talibanernas maktövertagande, sade Sahraa Karimi.

Fritidsgård för hemlösa och fattiga pensionärer har invigts i Göteborg

by

Göteborgs fritidsgård för hemlösa och fattiga pensionärer ”Vid Din Sida” invigdes 29 oktober 2021.

Ett pressmeddelande berättar:
Nu har fritidsgården ”Vid Din Sida” i Göteborg öppnats. Här kan hemlösa äldre och fattigpensionärer komma för en bit mat eller bara för att få vila i lugn och ro. ”Vid Din Sida” Göteborg öppnar i ett fristående torp med anor från 1800-talet, centralt beläget i staden på Lilla Stampgatan 1C. I lokalen finns kök, dusch, tvättstuga och rum för vila, sällskap, rekreation och har soppkök året om. En verksamheten som gör skillnad för hemlösa och fattiga pensionärer!

– Jag är så stolt och glad över att vi äntligen har möjlighet att öppna i Göteborg och kunna erbjuda en fristad för ännu fler hemlösa pensionärer. Vi vet att behovet är stort och vårt långsiktiga mål är att fortsätta etablera vår verksamhet runt om i landet, säger Jeanette Höglund, grundare av Vid Din Sida.

Göteborgsprofilen Camilla Hysén engagerar sig i Göteborg tillsammans med Jeanette Höglund och de kommer att ta hand om volontärer och se till att gården är bemannat och att bra saker kommer hända för våra äldre som behöver hjälpen!

Gården kommer att hålla öppet måndagar, onsdagar och fredagar från klockan 12.00 och ta emot äldre personer som lever i hemlöshet eller har svårt att klara sig finansiellt.

Vid Din Sida är en ideell opolitisk organisation som gör skillnad för äldre hemlösa pensionärer. Organisationen arbetar för att stödja de äldre utsatta med mat, rena kläder, hygienartiklar och andra nödvändigheter för ett drägligare liv. Vid Din Sida arbetar för att ge de hemlösa pensionärerna en röst i samhället och för att förbättra deras generella levnadsvillkor. Organisationen har varken statligt eller kommunalt stöd utan finansieras helt av donationer, månadsgivare och insamlingar.

Verksamheten Vid Din Sida startades av Jeanette Höglund för 5 år sedan i Stockholm och har året om soppkök för hemlösa och fattiga pensionärer. Nu öppnar gården äntligen i Göteborg!

Läs mer via: www.viddinsida.nu

Bokrecension: Facebook – Den nakna sanningen – Något som borde få oss att agera

by

Facebook – Den nakna sanningen
Berättelsen om hur ett företag tog över världen
av Sheera Frenkel och Cecilia King
Utgivningsdatum 2021-09-09
Förlag Albert Bonniers Förlag
Översättare Emilia Fjeld
Originaltitel An Ugly Truth: Inside Facebook’s Battle for Domination
ISBN 9789100181383

Mer än två miljarder människor runt om i världen, främst i västerländska länder, är inloggade regelbundet, i stort sett flera gånger om dagen, på Facebook. Den information Facebook har om oss alla är gigantiskt. All denna information Facebook har om oss är en guldgruva för företaget som gjort dessa skapare Mark Zuckerberg till en av världens rikaste. Det finns många faror med att ett privat företag som inte kan granskas har sådan oändlig mängd information om så många.

De två journalisterna Sheera Frenkel och Cecilia King har gjort ett gediget arbete med att lyfta fram hur Facebook varit en plats där konspirationsteorier och uppmaning till våld fått grassera och spridas. Facebooks algoritmer gör ofta att poster som hetsar upp människor hamnar högre upp i flödet och blir synligare. 2018 avslöjades att Facebooks ledning, med Mark Zuckerberg i spetsen, hade försökt dölja sanningen – att plattformen blivit en central kanal för desinformation, hat, och politisk propaganda.

Det är inte svår fråga som har flera aspekter. Facebook är inte något journalistisk produkt utan en portal som ger dess användare möjlighet att kommunicera. Grundtanken är fin, på sätt och vis. Genom Facebook kan jag till exempel smidigt hålla kontakt med släkt och vänner runt hela världen. Jag kan använda grupper där vi som har gemensamma intressen kan utbyta erfarenheter, lära känna varandra och tipsa varandra. Men den mörka baksidan är att människor också kan samlas kring att hata och begå våld. Det kan människor i och för sig göra också utan Facebook.

Men Facebook är inte användarstyrd. Dess algoritmer, som är hemliga för oss användare, styr vad vi kan och får se i våra flöden. Kulturbloggens Facebooksida har mer än 5.000 som klickat att de gillar den. Ändå visas inte det vi postar där för alla som klickat att de gillar sidan och därmed visat att de vill ha informationen. Facebooks algoritmer gör att bara några hundra ser vad som postas. Förmodligen vill Facebook tvinga oss att istället betala pengar för att annonsera. Men just att Facebook styr och ställer vem eller vad vi ska se – det är obehagligt. Det är skrämmande och det borde egentligen göra att vi alla lämnade Facebook. Vi lägger till varandra som vänner och vi går med i grupper och vi gillar sidor: men vad vi får se i våra flöden bestämmer vi inte själva – det bestämmer algoritmer. Till liten del kan vi påverka dessa men i det stora hela är det Facebooks hemliga algoritmer som avgör vems flöde du ska se och vem som ska se vad du postar.

Tänk om Internet istället för Facebook hade haft en mängd webbsidor som drevs av privatpersoner eller föreningar och som var och en hade sina små diskussionsforum istället. Då skulle inte all information om mer än två miljarder människor samlas hos ett kommersiellt inriktad företag som inte ens låter oss själva välja vad vi vill följa i våra flöden.

Ett annat stort problem med Facebook, som inte tas upp i boken, är att Facebook tjänar miljarder på annonser, medan vi gör jobbet att fylla sajten med innehåll. Vi kan jämföra med Google som också tjänar en hel del på annonser – Google låter trots allt webbsajter få del i annonsintäkter. Den som fyller en webbsida med innehåll kan ha ett avtal med Google för att  visa annonser och på så sätt få en liten del av intäkterna.

Det kanske största problemet med Facebook delar detta multinationella storföretag med andra liknande bjässar som Google: deras kundtjänst är näst intill obefintlig. De har inte support för användare som inte ligger i frontlinjen för teknisk utveckling. Den lilla människan är inte värd något för dessa gigantiska företag.

Boken om Facebookgranskningen beskrivs så här:
En gång i tiden var Facebook synonymt med framtiden. Folk vallfärdade till Silicon Valley för att bygga en bättre värld. Men så kom skandalerna. 2018 avslöjades att Facebooks ledning, med Mark Zuckerberg i spetsen, hade försökt dölja sanningen – att plattformen blivit en central kanal för desinformation, hat, och politisk propaganda.

Denna omtalade bok är en svidande granskning av Facebooks resa från utopiskt nätverk till global supermakt. Facebook lovar bättring efter varje skandal men fortsätter att växa till varje pris. Men hur högt blev priset, för medborgarna och för demokratin?

Just när jag skriver detta har Facebook och dess två andra innehållsportaler Instagram och WhatsApp (som köptes upp av Facebook när de upplevdes som en konkurrent) kraschat och ligger nere. Man kan kan undra vad det beror på. Men kanske det vore jättebra om vi alla lämnade Facebook. Ett mer småskaligt Internet skulle vara mycket trevligare och mer demokratiskt.