• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Get the Gringo – Gibson återvänder i en våldsam röra

6 maj, 2012 by Redaktionen

Get the Gringo
Betyg: 2
Regi: Adrian Grunberg
Sverigepremiär: 11 maj

Det var ett tag sedan Mel Gibson senast syntes på bioduken i Sverige. Jodie Fosters handdockdrama The Beaver (jag har inte sett den, men det hela låter mycket underligt) som kom förra året gick aldrig upp på svenska biografer. Men nu återvänder Gibson alltså i actionrullen Get the Gringo, regisserad av Adrian Grunberg.

Gibson spelar den råbarkade förbrytaren Driver som, efter en kupp, lyckas krascha rakt igenom den mexikanska gränsen med en bil full med stulna pengar. Detta får till följd att han blir tillfångatagen av den mexikanska polisen och förs till El Pueblito, ett märkligt fängelse som mer påminner om en egen, inhägnad liten stad. Driver anpassar sig snabbt till livet i El Pueblito men vill givetvis ändå komma därifrån så snabbt som möjligt. Han lär känna en pojke som, visar det sig, sitter på dyrbar information som skulle kunna hjälpa Driver att fly. Dock leder denna nyvunna bekantskap till att han nästlas in i nya, allt trassligare problem. Dessutom har han även en korrumperad tjänsteman från den amerikanska ambassaden i hasorna, och männen, vars pengar han stulit, börjar också bli till besvär. Kontentan är att Driver hamnar mitt i en enda våldsam röra, som hans en aning levnadströtta voice-over löpande fäller cyniska kommentarer om.

Jag är inte helt såld på Get the Gringo, det känns som att både Gibson (som även har varit med och skrivit manuset) och Grunberg försöker för mycket. Filmen vill vara hård och brutal, blodstänk flyger fram i slow motion och barn röker. Men till skillnad från tillexempel förra årets mästerliga våldsorgie Drive, som man får blåmärken bara av att titta på, känns Get the Gringo mest bara ansträngd. Filmen har överhuvudtaget inte gjort något bestående intryck på mig och några timmar senare är den redan glömd.

Dock bör jag väl inte döma ut filmen totalt. Den är helt klart spännande och fartfylld, och det är faktiskt förvånansvärt ont om tråkiga actiondialogklichéer. Skådespelarinsatserna är helt okej, och det känns praktiskt att Gibsons karaktär är så pass osympatisk att jag slipper anstränga mig för att försöka känna medkänsla för honom. Jag tycker dessutom att filmningen är riktigt snygg.

Många kommer antagligen att tycka att Get the Gringo är en sevärd och stundtals även underhållande film, och visst har den sina poänger, men när det kommer till kritan är det egentligen bara en scen, där Mel Gibson kryper över marken i slow motion, som får mig att känna någonting. Mel Gibson ser verkligen fruktansvärt rolig ut i slow motion.

Text: Josefina Linde

Läs även andra bloggares åsikter om Mel Gibson, film, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Filmrecension, Mel Gibson, Scen

Helgens filmtips: Rumänsk och fransk filmfestival och Tinker Tailor Soldier Spy

4 maj, 2012 by Redaktionen

Om vi ska tro på meteorologerna som spår vädret ska det bli kallt och både regn och snö i helgen. Trösten är väl då att det är en fantastisk filmhelg som väntar.
Den som bor i Stockholm har en utbud som inte ens går att se allt intressant som visas med två filmfestivaler samtidigt: De rumänska filmdagarna håller till på biograf Victoria 4-6 maj och den franska filmfestivalen startar den 4 maj i Stockholm och pågår till den 12 maj på biograf Sture. Den flyttar sedan till Norrköping och den 17 maj kommer den till Göteborg.

Den rumänska filmdagarna arrangeras för sjätte gången och har i år något av ett tema att visa miljöer där människor är eller känner sig instängda: det kan vara skolor och fängelser men också familjelivet.
”Middag med familjen” som visas lördag den 5 maj 20.00 tävlar i sektionen Internationella kritikerveckan på Filmfestivalen i Cannes. Den är regisserad av Stefan Constantinescu och visas med svenskt tal.

Här har Kulturbloggen skrivit om några av filmerna som visas på de rumänska filmdagarna. Mer information också på Rumänska kulturinstitutets hemsida.

Den franska filmfestivalen bjuder vi på ett av ambitiöst program någonsin och öppningshelgen sammanfaller i år med andra omgången av presidentvalet i Frankrike, vilket festivalen uppmärksammar genom att ta pulsen på franska samhället och fransk politik. Den 5 maj bjuder festivalen på en djupdykning i maktens korridorer genom två av fjolårets mest uppmärksammade filmer: Cesarbelönade MINISTERN av Pierre Schoeler och den politiska satiren MAKTERÖVRINGEN som följer Nicolas Sarkozys väg till makten inför valet 2007, ett för fransk film unikt försök att skildra sittande politiker och maktintriger på hög nivå.

Om du inte bor i Stockholm eller inte vill dra ut på stan för att se film ska du inte missa ”Tinker Tailor Soldier Spy”, där svensken Tomas Alfredson definitivt gjorde sin internationella regidebut, och det med råge! Med sitt sinne för detaljer, och stjärnor som Gary Oldman och Colin Firth i rollistan, har han lyckats göra en av årets tajtaste thrillers. Den finns att se både hos Voddler och Headweb och i hyrbutiker.

Läs även andra bloggares åsikter om Rumänska filmdagarna, fransk filmfestival, Tinker tailor soldier spy

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: fransk filmfestival, Rumänska filmdagarna, Tinker tailor soldier spy

”Hamilton – I nationens intresse” – Persbrandt perfekt som den svenska supermilitären

2 maj, 2012 by Rosemari Södergren

Hamilton – I nationens intresse
Betyg 3
På svenska biografer 13 januari 2012
På Blu-ray och DVD 9 maj 2012
Regi: Kathrine Windfeld.

Listan på svenska skådespelare som spelat Jan Guillous hjälte Carl Hamilton börjar bli lång. Mikael Persbrandt platsar absolut där. Frågan är om han inte rent av är den som passar bäst för rollen? För mig är Persbrandts insats som superhjälten Hamilton filmens största behållning. Persbrandt är som bäst i sådana här roller, där han får vara både manligt tuff och ändå låter oss ana en sårbarhet som inte får utlopp.

När amerikanarna nu lagt vantarna på Guillous böcker har det blivit en helt fristående ny handling som ligger närmare dagens samhälle och globala problem som terrorism. Det mår berättelsen bra av. Böckerna av Jan Guillou har åldrats en del.

Den svenska underrättelseofficeren Carl Hamilton har infiltrerat en internationell liga som stulit avancerade svenska GPS-styrda bombraketer som de säljer till terrorister. När ligan ska lämna över vapnen blir de attackerade av legosoldater. Alla i ligan dödades – utom Hamilton förstås.
Varifrån legosoldaterna kom och vem som var deras uppdragsgivare är okänt. De stulnq vapen dyker förstås upp i samband med ett terroristattentat.

Hamilton som tagit sig hem till Sverige igen försöker upprätthålla en nästan normalt medelklassliv och söker upp en kvinna han träffade innan han skickades iväg på sitt uppdrag – och han berättar för henne om vad han arbetar med och vill leva tillsammans med henne. Men hans förflutna har satt sina spår och en katastrof inträffar. Samtidigt blir en svensk vapentekniker kidnappad och Hamilton skickas iväg för att övervaka den amerikanska specialstyrkan som fått uppdraget att befria den svenska vapenexperten.

Jag vet inte hur inblandad Jan Guilloou varit i att skriva manus till filmen, men helt missnöjd bör han inte vara. Det finns rejäl kritik av den amerikanska vapenpolitiken.

”Hamilton – I nationens intresse” är en amerikansk produktion men de har, som tur är, valt svenska skådespelarna i rollerna som svenska politiker och där har de gjort ett bra val. Pernilla August som statsminister och Lennart Hjulström som Hamiltons mentor är jättebra och Peter Andersson är alltid bra i en osympatisk roll.

”Hamilton – I natonens intresse” är både en spännande film och har kvar samhällskritik. När den kom upp på biodukarna läste jag någon recensent (jag hittar inte recensionen just nu) som skrev att spänningen var kvar men det politiska försvunnit. Jag håller inte med om det, visst finns det en hel del kritik av hur makthavare går hand i hand med vapenindustrins skumma finansiella affärer.

När filmen släpptes på biodukarna fick den väldigt blandat mottagande, Aftonbladet gav betyg 4 medan Expressen gav betyg 2.

Vi som gillade skådespelarna och spänningen kan se fram emot att de kommande långfilmerna i Hamilton-trilogin med Mikael Persbrandt i rollen som Carl Hamilton är för närvarande under inspelning.

I rollerna bland annat: Mikael Persbrandt, Saba Mubarak, Pernilla August, Jason Flemyng, Lennart Hjulström, Raymond Fearon, Peter Andersson, Gustaf Hammarsten, Fanny Risberg och Kevin McNally.

Läs även andra bloggares åsikter om Mikael Persbrandt, film, dvd, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: dvd, Filmrecension, Mikael Persbrandt, Scen

Gör dig redo för rumänska filmdagar – en filmfestival som sticker ut

2 maj, 2012 by Redaktionen

Fredag den 4 maj 2012 startar de Rumänska Filmdagarna, anordnade av det Rumänska Kulturinstitutet. Det är sjätte gången dessa filmdagar går av stapeln och temat för detta tillfälle är Bakom lås och bom.
Jag har sett tre av de filmer som kommer att vissas. Jag har tittat på några av filmerna som kommer att visas under festivalen:
Crulic – The Path to Beyond/
Visiting Room/
Adalbert’s Dream

Det som slår mig mest är hur olika dessa filmer är, trots att det ändå är väldigt lika. De är alla samhällskritiska och dokumentära men filmspråket skiljer dem åt. Temat Bakom lås och bom är närvarande i samtliga filmer.

Crulic –The Path to Beyond
I denna film får vi följa den rumänska mannen Crulics tragiska historia. Crulic blir oskyldigt anklagad för ett brott i Polen och hamnar i polsk arrest. Han försöker få hjälp från det rumänska konsulatet och försöker ständigt hävda sin oskuld. Filmen visar hur både de polska och rumänska myndigheterna ignorerar Crulic och de uppenbara felaktiga anklagelserna mot honom.
Det mest slående med denna film är animeringen som är en blandning av stop motion, tecknat, kollage och rörliga bilder. Det är en väldigt fin och spännande animering vilket förhöjer historien och filmen.

Visiting Room
Här får vi följa fängelseäktenskap. Vi får se hur manliga och kvinnliga fångar får kontakt och vidare gifter sig. Kvinnorna och männen berättar hur de fått kontakt med varandra via brevväxling och sakta byggt upp en relation. De ingår äktenskap, får spendera 48h tillsammans och återgår sedan till kontakt via brevväxling. Några få får rent fysiskt vistas tillsammans då de avtjänar sina straff på samma avdelning. Vissa väljer att begå nya brott när de kommer ut för att återigen hamna i fängelse och få vara tillsammans med sina respektive.
Detta är en spännande dokumentär där man får följa ett fenomen och ett litet samhälle som för mig i varje fall var helt främmande.

Adalbert’s Dream
Denna film är den som för mig var svårast att förstå. Jag var tvungen att i efterhand läsa på om filmen för att försöka se om jag kunde hitta en röd tråd. Handlade filmen om fotboll eller om kritik mot den kommunistiska staten eller om den lilla mannen som åker runt med en videospelare i portföljen?
Filmen är en svart komedi som utspelar sig 1986 i en fabrik i det kommunistiska Rumänien. Till årsdagen av det kommunistiska partiet ska det visas två filmer för fabriksarbetarna. Vi får följa karaktären Iulica genom hela filmen. Iulica har gjort de två filmerna som visas i fabriken.
Det är en annorlunda film, där det inte är helt lätt att hänga med. Men även denna film är intressant filmad. För att göra filmen verklighetstrogen har man använt dåtida filmteknik.

Generellt sett kan jag säga att dessa tre filmer är intressanta och gör att man blir nyfiken på rumänsk film. Vad ett land producerar i filmkonst, berättarmässigt och rent praktiskt i tekniken förtäljer mycket om deras samhälle. Och med tanke på vårt väldigt Hollywoodpräglade filmspråk tycker jag att det var trevligt att få se något annorlunda. Det är helt klart ett väldigt spännande och eget filmspråk dessa rumänska filmskapare kommer med. Så är du sugen på något annorlunda och vill besöka ett nytt land i filmvärlden så tycker jag att du ska passa på under de Rumänska Filmdagarna.

Text: Lisa Pousette Blomé

Rumänska filmdagar
När: 4-6 maj 2012
Biograf Victoria, Götgatan 67, Stockholm
Mer om de Rumänska filmdagarna på det Rumänska Kulturinstitutets sida

Läs även andra bloggares åsikter om Rumänska filmdagarna, filmfestival, film, Rumänien

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: Filmfestival, Rumänien, Rumänska filmdagarna, Scen

Elena – en fröjd för filmkonstens beundrare

28 april, 2012 by Redaktionen

Titel: Elena
Betyg: 4
Svensk biopremiär: 4 maj

Den ryska regissören Andrej Zvjaintsev långfilmsdebuterade med ”Åtekomsten” 2003, som snabbt nådde internationell framgång och belönade honom med Guldlejonet i Venedig. Med sin tredje långfilm ”Elena” tog han förra året hem jurypriset i Cannes och överraskade med att sätta ett äldre par i fokus. Här utforskas förhållandet mellan förälder och barn och som en fluga på väggen får vi långsamt följa med in mellan väggarna i överklassens ståtliga våning i Moskva.

Elena och Vladimir kommer från olika bakgrunder. Hon är uppväxt under enkla förhållanden och han är förmögen. Båda två har fullvuxna barn från tidigare förhållanden vars levnadssätt blir ämne för konflikt. Vladimir har en fördömande syn på Elenas arbetslösa son, som ständigt ber om nya pengar från sin alldeles för förstående och omhändertagande mor, men Vladimir har själv en problematisk dotter som relationen är kylig till. När han en dag får en hjärtattack bestämmer han sig plötsligt för att skriva om sitt testamente och överväga arvstagarna.
Karaktärerna i filmen aktar sig för varandras utrymmen och det finns ett avstånd mellan dessa, de rör sig som i små banor runt varandra och utbyter sällan ord i onödan. Elenas dagliga rutin går ut på att agera vårdpersonal åt maken, som använder pengar som maktmedel för att styra människorna i sin omgivning, och pengarnas betydande vikt tär på äktenskapet. Det smakfullt inredda och lyxiga hemmet står i kontrast till det nedklottrade bostadsområdet, där sonen är bosatt, och under filmens gång smyger sig moralfrågor in i handlingen. Elena tvingas nu välja mellan rollen som mor och hustru.
Mästerkompositören Philip Glass har tonsatt detta lågmälda klassdrama. Dialogen är sparsam och istället låter man bilderna tala mer för sig själva. Andrej Zvjagintsev är en av samtidens mest lovande regissörer som gång på gång sätter intressanta teman i fokus. Sedan framgången med ”Återkomsten” har han trots sin korta karriär som regissör, levererat jämna, stilsäkra och balanserade filmer, och fått ett kvalitetsrykte om sig.
”Elena” är ett välspelat 109 minuters verk som precis som i tidigare filmer garanterar ett vackert foto och kameraarbete. Tråkigt nog är det nog inte en film som kommer fylla biosalongerna fulla och locka en bred publik. Men den är minst sagt sevärd och en fröjd för filmkonstens beundrare.

Text: Victoria Machmudov

Läs även andra bloggares åsikter om Andrej Zvjaintsev, film, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Andrej Zvjaintsev, Filmrecension, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 542
  • Sida 543
  • Sida 544
  • Sida 545
  • Sida 546
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 636
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in