Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Varför spelvärlden är en användbar arena för filmskapare

by

Om det så är på casinot, hotellet, travet, i boxningshallen eller dylikt, så är spel om pengar ett förekommande tema på film. Detta betyder inte att spelvärlden i sig är älskad, utan att pengar är en stark motor för karaktärer. Låt oss titta närmare på ett par ingredienser som gör spelvärlden till en användbar arena för filmskapare.

Jakten går att relatera till
Filmskapares högsta mål är att engagera, fängsla och underhålla sina tittare. Jakten på pengar kan vi alla förstå. När kemiläraren Walter White i Breaking Bad börjar koka amfetamin att sälja till gangsters för att på så vis kunna lämna efter sig ett större arv till sin familj, förstår vi honom.

I dramafilmen “Sista given” (1949) följer vi en spelande man med ett hjärtfel. Han borde släppa allt och fokusera på att bättra på sin hälsa, men måste samtidigt fortsätta att dra in pengar för att kunna ta hand om sin familj.

I “The Gambler” (2014) är en litteraturprofessor illa skuldsatt. Han lånar pengar från en lånehaj för att kunna gå all in på att vinna tillbaka sin frihet genom gambling.

Höga insatser engagerar
Ett knep för filmskapare att engagera sina tittare är höga insatser. I blockbuster-filmer som “Avengers” och “Independence Day” brukar världen vara insatsen, medan det i filmer om gambling står oerhört mycket pengar, och allt som kommer med det, på spel.

I “Casino Royale” (2006) måste James Bond strypa terroristen Le Chiffres tillgångar genom att överlista honom i ett svettigt parti poker med många miljoner kronor i insats.

I “21” (2008) följer vi ett gäng studenter som lärt sig att fuska i Black Jack, och beger sig ut på en casinoräd i Las Vegas för att tjäna miljoner. Här riskerar de att bli påkomna och hamna i fängelse.

I “The Cooler” (2003) är en jinx pressad av sin casinochef att föra med sig otur till högt spelande kunder. När han plötsligt träffar kärleken försvinner hans förmåga att föra över otur, vilket innebär att både han och hans nya partner riskerar att komma till stor skada.

Sammanfattningsvis är spelvärlden en arena som fungerar utmärkt på film. Fast pengar i sig tämligen ointressant i sammanhanget, utan det är vad de behövs till och valen de pressar fram hos huvudkaraktärerna som är spännande. Är du själv nyfiken på att se vad som lockar folk till spelvärlden och vad den går för, gör du rätt i att besöka casinon med licens som följer marknadens nya reglering.

På sajten Casinon.se kan du hitta dig en bra guide och recensioner som presenterar seriösa casinon på vilka spelare kan känna sig trygga.

Arkiverad under: Film

Filmrecension: Summer 1993 på Drakenfilm – den sitter kvar länge efteråt

by

Summer 1993
Betyg 5
Finns på Drakenfilm från juni 2018
Regi Carla Simóns

En av de mest fantastiska uppväxtskildringar jag sett på film. Vacker, stark, berörande, tankeväckande, naturalistisk, realistisk, varm, trovärdig och går inte att slita sig ifrån och den sitter kvar i mig länge efteråt.

Filmen utspelar sig en sommar 1993 då sexåriga flickan Frida måste flytta långt ut på katalanska landsbygden till sin morbror och hans fru och lilla dotter Anna. Frida har förlorat båda sina föräldrar. Det sägs aldrig rent ut med det verkar som att både hennes mamma och pappa dog i AIDS.

Frida är ett livligt barn och hon bär på en mängd motstridiga känslor och funderingar. Ibland testar hon de vuxna och hon är provocerande, ibland kan hon tillåta sig själv korta stunder av lycka. Laia Artigas som spelar Frida ör helt fantastisk och agerar som om där inte finns någon kamera.

Frida får en ny lillasyster i sin kusin Anna, som verkar vara i fyra-fem-årsåldern. Anna ser upp till Frida och är stolt över att ha fått en storasyster, som lär henne en del hyss. Det är så fint skildrat hur Frida utnyttjar situationen, hon både är glad men samtidigt svartsjuk på att Anna ändå är hennes morbrors och mosters egna barn. De vuxna är inga dåliga människor och försöker ställa upp på Frida men är ändå oförstående ibland, precis så som det ofta är i livet.

En av filmens stora styrkor är att människorna är just väldigt trovärdigt mänskliga och det är mycket som inte sägs rätt ut utan bubblar under ytan. Det är oftast så med riktigt bra filmer. Summer 1993 var Spaniens Oscarsbidrag 2018.

Filmen är Carla Simóns regidebut och är självbiografisk.

Drakenfilm som är den streamingtjänst som visar filmen beskriver kallar den en imponerande självbiografisk regidebut och ett rörande porträtt av en ung flicka som tvingas acceptera en ny och främmande tillvaro.

Filmrecension: Kärlek över haven – alltför förutsägbar och överlastad av vetenskap och våld

by

Kärlek över haven
Betyg 2
Premiär 8 juni 2018
Regissör Wim Wenders

En historia om Danielle (Alicia Wikander) och James (James McAvoy) som möts på ett hotell i Dieppe. Efter en flirtig inledning blir de snabbt förälskade på ett djupare plan. Men de måste skiljas åt på grund av sina viktiga uppdrag. Hon forskar i biomekanik och ska utföra det djuphavsprojekt hon länge drömt om. Han , som är hemlig spion, har fått ett uppdrag att åka till Afrika för att stoppa de jihadister som planerar bombdåd i Europa. Han blir skickad till Somalia där han genast blir tillfångatagen. Utan möjlighet till kontakt växer ovissheten om kärleken och Danielle funderar mycket varför han inte hör av sig.

Att deras uppdrag är viktiga och farliga betonas filmen igenom. För hennes uppdrag staplas marinbiologiska termer och vetenskapliga uttryck som ingen lekman kan förstå och det betonas att ubåten är den enda i Europa som kan gå ner till det djupet. Hans uppdrag är så hemligt att han och underrättelsetjänsten smyger runt på ett museum för att ha kontakt och han har GPS i sin tand. När han sedan blir tillfångatagen sker tortyren hela tiden och det bröd han får att äta är naturligtvis fyllt av larver. Allt är så mycket i filmen. Tortyren är så hemsk och havet är så djupt.

Eftersom filmen handlar så mycket om deras yrkesliv får man aldrig någon förklaring av varför de har blivit förälskade. Det känns bara otroligt att Danielle som kämpat flera år för att få sitt uppdrag helt plötsligt mest koncentrerar sig på kärleken. James McAvoy är stilig med svällande muskler och Wikander vacker och kylig. Den kemi och kärlek mellan dem som filmen vill framställa känns inte. Man tror inte på deras djupa känslor och inte ens på sexuell attraktion. Två duktiga skådespelare men i den här filmen klickar det inte mellan dem.

När filmen skiftar mellan Afrika och Färöarna blir det alltför rörigt fast jag förstår att man vill visa parallellen mellan ett okänt djup och ett okänt land. Att dödsfruktan kan var lika i helt olika situationer.

Filmen baseras på boken Submergence av J M Ledgard. Boken kom 2011 och fick bra omdömen som en kärlekshistoria, en spionhistoria och ett porträtt av Afrika. Men en bra bok betyder inte alltid en bra film. Den här filmen är alltför förutsägbar och överlastad av vetenskap och våld.

Filmrecension: Jurassic World – Fallen Kingdom

by

Jurassic World – Fallen Kingdom
Betyg 3
Svensk biopremiär 8 juni 2018

En film som pendlar mellan skräckfilm och drama. I de delar den är som bäst ställer intressanta frågor av existentiell art. En film som hade vunnit på högre kvalitet på dialogerna, som sänker filmens helhetsintryck ett steg. Det är bara för klichéartat och ibland för förutsägbart. Om vi ser en av de allra farligaste dinousaurier i en bur och en av filmens hjältekaraktärer säger att den absolut inte får komma lös – då vet vi att den kommer att springa bärsärkagång efter ett tag. Jag är också trött på filmer med för många meningslösa jaktserier som där dinosaurier jagar människor som springer för livet.

Är forskare som var först med att utvinna kraft ur en atomkärna ansvara för följderna när andra forskare utvecklade deras forskning till att konstruera vapen som dödat oändligt många människor? Det är en av flera, faktiskt, intressanta frågeställningar som nya dinosaurie-filmen Jurassic World – Fallen Kingdom berör. En annan aktuell fråga som dyker upp efter att ha sett filmen är hur vi ska hantera AI, artificiell intelligens: när människor skapar något som liknar det som är levande. Ett tema som tv-serien Westworld dyker djupt in i.

I Jurassic World – Fallen Kingdom handlar det framför allt om dinosaurierna, förstås. Utan att avslöja någon spoiler så finns det ytterligare en fördjupning i ämnet, som säkert kan utvecklas och bli väldigt intressant i uppföljaren. För en uppföljare blir det förstås.

Jurassic World: Fallen Kingdom är är uppföljaren till Jurassic World (2015) och är regisserad av den spansk-amerikanska regissören Juan Antonio Bayona och skriven av Colin Trevorrow och Derek Conolly med Steven Spielberg som producent. Filmen är den femte delen i Jurassic Park-serien och den andra delen i den nya planerade Jurassic World-serien.

Det har gått tre år sedan den extravaganta nöjesparken Jurassic World förstördes av okontrollerade dinosaurier. Dinosaurierna lever på ön Nublar som de inte kan ta sig ifrån. Nu hotas dinosaurierna och kan utrotas för andra gången från jorden, eftersom ön har en vulkan som vaknat till liv. Owen (Chris Pratt) och Claire (Bryce Dallas Howard) blir övertalade att delta i en räddningsexpedition. Den stenrike Lookwood har en isolerad ö dit dinosaurierna ska flyttas.

Så klart kan det inte gå så lätt. Det finns alltid människor som drivs av enorm girighet och varför inte sälja dinosaurierna till stenrika diktatorer och andra hänsynslösa personer?

Om du gillar att se dinosaurier på film är den här filmen givetvis ett måste för dig. Det är ännu fler dinosaurier med än på någon av de tidigare i hela serien. I många scener har animatroniska dinosaurier använts för att kunna representera djuren på ett mycket verkligare sätt. Animatronic innebär en animation i 3D. En animatronic är en sorts robot gjord för specialeffekter, främst inom film. Roboten är ofta täckt av ett färgat ”skinn” (gjort av gummi, till exempel latex eller gmfoam). Insidan av roboten är uppbyggd med ett skelett som kan vara gjort av exempelvis metall, och maskinen är kopplad med sladdar och kan styras med kontroller.

Filmen ställer flera moraliska frågor. Har dinosaurier som kommit till genom kloning samma rätt att existera och skyddas som andra utrotningshotade djurarter? Dinosaurier var utrotade: var det rätt att väcka dem till liv, är det rätt att ändra på historiens gång? Eftersom vetenskapen ännu inte klonat fram dinosaurier blir frågorna symboliska och handlar om människans vetenskapliga framsteg på andra sätt. Allt människan skapar kan förändra livet, världen – och hur ska mänskligheten anpassa sig till den förändrade världen?

Filmen är två timmar och åtta minuter och är tillåten för sjuåringar i vuxens sällskap (annars elva år). Jag är tveksam till att låta sjuåringar se så mycket våld. För min del hade filmen blivit flera steg bättre om våldet begränsats. Det är nästan otäckt att inse att vi som sitter i publiken kan sitta och tänka ”äntligen” när den farliga dinosaurien tuggar i sig en av de vidriga personerna.

Filmrecension: Destination Europa – unik, speciell och säregen

by

Destination Europa
Betyg 4
Svensk biopremiär 1 juni 2018
Regi Kornél Mundruczo

Destination Europa är något av det mest unika som går på svenska biografer, Filmen är speciellt och går inre att placera i ett enda fack utan är en alldeles säregen och lyckad mix som talar till oss på flera plan. Filmen går inte att fortsätta bara med intellektet, den talar till våra känslor och våra djupare intuitiva dimensioner.

Ett av filmens budskap är att vi människor förlorar mycket genom att vi är så fastlåst fokuserade på att betrakta allt som sker precis omkring oss i markhöjd. Om vi vågade titta uppåt skulle vi kunna upptäcka mirakler. Exakt hur vi ska tolka mirakler är upp till betraktaren. Det är filmens styrka att den lämnar mycket åt oss själva att tolka och tänka vidare på. Även om just budskapet att vi borde titta uppåt lite mer blev väldigt tydligt och till och med sades rent ut – vilket är lite synd. Den detaljen och några till är anledningen att filmen av mig inte får allra högsta betyget 5 av 5. För filmer som inte är övertydliga vinner på att ge publiken chansen att känna och tänka själva. Men 4 av 5 är ändå ett betyg som visar hur hög kvalitet och sevärd och upplevelsevärd denna Destination Europa är.

Planeten Jupiters fjärde största måne heter Europa. Vetenskapsmännen tror att den är täckt av en isskorpa och kan dölja ett hav vilket i sin tur kan betyda att där kan finnas liv. En kall måne, kanske full av möjligheter, har gett namnet till denna film som för övrigt inte alls utspelar sig i rymden utanför vår jordglob. Fast vår jord är en del av rymden – så lika kall som Jupiters fjärde mån är kan världsdelen Europa upplevas av den som försöker finna en fristad där. Flyktingarnas situation i Europa är ett av filmens flera teman och handlingen utspelar sig i Ungern, ett av de länder som är allra hårdast gentemot flyktingar.

Huvudpersonen Aryan Dashni (spelas av duktige Zsombor Jéger), en ung immigrant från Syrien blir nedskjuten när han försöker fly över gränsen till Ungern. Han flyr tillsammans med sin pappa som han tappar bort vid gräns-övergången.

Han är svårt skadad, rädd och chockad och då upptäcker han det besynnerliga att han kan sväva fritt, han kan flyga. Han hamnar i flyktingläger där han träffar Gabor Stern (spelas av Merab Ninidze), en cynisk läkare som tjänar pengar på att smuggla ut flyktingar från lägret. Läkaren tar hand om Aryan för att tjäna pengar på honom och hans förmåga. Samtidigt jagas Gabor och Aryan av polisen László (György Cserhalmi) som var den gränspolis som sköt Aryan. László är fixerad vid att gå tag på Aryan, men varför vet han knappt själv.

Filmen är fylld av sammansatta karaktärer. Ingen är bara god eller ond – vilket är en av filmens stora styrkor. Att den så fenomenalt mästerligt kan pendla mellan många olika genrer är imponerande. Filmen sätter sig och finns kvar inom mig länge efteråt. Fotot är dessutom visuellt suggestivt som få andra filmer.