Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Spanien

Filmrecension: Summer 1993 på Drakenfilm – den sitter kvar länge efteråt

by

Summer 1993
Betyg 5
Finns på Drakenfilm från juni 2018
Regi Carla Simóns

En av de mest fantastiska uppväxtskildringar jag sett på film. Vacker, stark, berörande, tankeväckande, naturalistisk, realistisk, varm, trovärdig och går inte att slita sig ifrån och den sitter kvar i mig länge efteråt.

Filmen utspelar sig en sommar 1993 då sexåriga flickan Frida måste flytta långt ut på katalanska landsbygden till sin morbror och hans fru och lilla dotter Anna. Frida har förlorat båda sina föräldrar. Det sägs aldrig rent ut med det verkar som att både hennes mamma och pappa dog i AIDS.

Frida är ett livligt barn och hon bär på en mängd motstridiga känslor och funderingar. Ibland testar hon de vuxna och hon är provocerande, ibland kan hon tillåta sig själv korta stunder av lycka. Laia Artigas som spelar Frida ör helt fantastisk och agerar som om där inte finns någon kamera.

Frida får en ny lillasyster i sin kusin Anna, som verkar vara i fyra-fem-årsåldern. Anna ser upp till Frida och är stolt över att ha fått en storasyster, som lär henne en del hyss. Det är så fint skildrat hur Frida utnyttjar situationen, hon både är glad men samtidigt svartsjuk på att Anna ändå är hennes morbrors och mosters egna barn. De vuxna är inga dåliga människor och försöker ställa upp på Frida men är ändå oförstående ibland, precis så som det ofta är i livet.

En av filmens stora styrkor är att människorna är just väldigt trovärdigt mänskliga och det är mycket som inte sägs rätt ut utan bubblar under ytan. Det är oftast så med riktigt bra filmer. Summer 1993 var Spaniens Oscarsbidrag 2018.

Filmen är Carla Simóns regidebut och är självbiografisk.

Drakenfilm som är den streamingtjänst som visar filmen beskriver kallar den en imponerande självbiografisk regidebut och ett rörande porträtt av en ung flicka som tvingas acceptera en ny och främmande tillvaro.

Kära passagerare – Pedro Almodovars nya film lutar sig på billiga knep

by

kara_passagerare

Kära passagerare
Betyg: 2
Regi: Pedro Almodóvar
Biopremiär: 5 juli

Ulf. Så hette min spanskalärare i gymnasiet. Han hade en luftig halvflint och snäva märkesjeans. Ulf var särskilt förtjust i ikoniska personligheter; Oscar Wilde, Jack Kerouac och Greta Garbo. Han gillade egentligen inte Spanien särskilt mycket. Spanjorer är ett märkligt folk, tyckte han. Dessutom hade han vid ett tillfälle skräckslaget bevittnat hur en grupp spanska barn försökt strypa en gås. Spanska filmer gillade han dock. Särskilt Pedro Almodóvars. Ja, han älskade faktiskt Pedro Almodóvars filmer. Efter att ha sett “Att återvända” stod han framför whiteboardtavlan med extatisk blick och klargjorde att ”Penélope Cruz es una estrella!”.

kara_passagerare2Själv är jag ganska likgiltig inför de Almodóvar-filmer jag sett. Jag är helt enkelt inte en entusiast av samma kaliber som Ulf. Efter att ha sett “Kära Passagerare”, Almodóvars senaste film, känner jag därför att det enda rätta är att ställa mig själv frågan: ”Vad skulle Ulf ha tyckt?”.

Filmen utspelar sig, bortsett från några få scener, på ett flygplan. På grund av problem med ett av planets hjul så kan det inte landa som vanligt utan behöver nödlanda. Det finns dock ingen flygplats som har möjlighet att ta emot planet så besättningen och passagerarna får vänta, cirkulerandes ovanför Toledo.

Flygpersonalen utgörs av tre alkoholiserade, homosexuella män. I ett försök att lugna passagerarna och slippa besvärliga frågor om vad som egentligen försiggår söver de ner merparten av dem med muskelavslappnande medel. Några passagerare, bland annat en synsk oskuld och en yrkesmördare, anar emellertid oråd. Vad som sedan händer går inte riktigt att förklara på något vettigt sätt men jag kan berätta att det innefattar både fellatio utförd i sömnen och ett parodiskt dansnummer.

Almodóvar säger själv att “Kära passagerare” är en mycket lättsam komedi, vars huvudsakliga syfte är att få folk att skratta. Det märks tydligt att han inte lägger fokus på att förmedla stora budskap eller beröra på ett djupare plan. Istället närmar det sig det farsartade. Kittlade av sex och droger förväntas publiken svara med skratt direkt från magen. Jag känner mig splittrad och misstänker att inte heller Ulf skulle ha varit helt nöjd. Å ena sidan så är filmen exakt det som den utger sig för att vara, och när det gäller Almodóvar så måste man ju vara beredd på en och annan märklighet, men å andra sidan så tycker jag att filmen till alldeles för stor del lutar sig tillbaka på billiga knep. Är det verkligen humor att ett gäng manliga flygvärdinnor är homosexuella och slänger förnärmat med luggen? Kan inte den sortens schablon kännas lätt utnött? Samtidigt vill jag säga emot mig själv helt och hållet och hävda att det finns något väldigt uppfriskande i att få se en man torka sperma ur mungipan på sin kollega.

Det blir dock inga skratt. Inte ett endaste litet fniss slipper ur mig. Men möjligheten finns att Ulf skulle ha skrattat, åtminstone lite halvhjärtat, och det är ju faktiskt det som är huvudsaken. Jag tror att han skulle lämnat salongen relativt munter men också smått besviken. Hoppet skulle han trots allt ha kvar. Några dagar senare skulle han inte tänka så mycket på filmen alls. Kanske skulle han mysa med en klase vindruvor framför “Allt om min mamma” på dvd, och längta efter en ny film av Pedro Almodóvar.

Text: Josefina Linde

Spännande utgivning av fem noveller av nya spanska författare

by

Fem noveller:
Andrés Barba Efter oss syndafloden
Nuria Labari Slippa se regnet
Elvira Navarro Leken
Blanca Riestra La noche sucks
Sònia Hernández Överlevaren
Förlag: Astor Förlag

Noveller är ett fantastiskt format för berättelser. En bra novell kan på några få sidor säga enormt mycket. Astor förlag har inlett en satsning på utgivning av novellerna. Jag har läst det första paketet som består av de fem novellerna jag nämnt här ovan. Alla är skrivna av spanska författare.

Det är fem mycket välskrivna noveller och exempelvis Andrés Barbas novell är surrealistiskt experimentell som skildrar en prostituerad kvinna som kämpar för att få operera in horn i sitt huvud. En novell som påverkar läsaren känslomässigt och som kan tolkas symboliskt på olika sätt.

Slippa se regnet av Nuria Labari fångar en pojkes känslor under föräldrarnas separation. Vi kommer så nära pojkens tankar och känslor, att det känns som om det är jag som läsare som är den pojken.

En annan stark novell är den otäcka “Leken” v Elvira Navarro. Pricksäkert har Navarro skildrat en lek som urartade.

Jag läste alla fem novellerna med stor behållning. Det märks att förlaget ansträngt sig och valt ut fem mycket bra noveller till debututgivningen. Men de två noveller som jag uppskattade allra mest och kommer att läsa om ett par gånger är Blanca Riestras “La Noche Sucks” och “Överlevaren” av Sònia Hernández.

“Överlevaren” skildrar en man som råkade ut för en svår olycka, men överlevde och sex år senare får svår ångest och blir djupt deprimerad av tanken på att han inte använt dessa år på ett bra sätt. En novell om existentiell ångest. “La Noche Sucks” är ett bra exempel på en novell där flera händelser pågår parallellt och författaren med mycket små medel kan fånga miljöer och situationer träffsäkert.

Novellerna är alla förpackade i varsin egen liten bok, i ett trevlig format, lagom att ha i fickan.

Den 8 december inleder Astor förlag en novellutgivning. Novellerna kommer att publiceras enskilt i ett mindre format. Serien inleddes alltså med dessa fem noveller från Spanien. Utgivningen fortsätter under nästa år med ytterligare fem noveller från Italien och fem från Portugal. Jag ser fram emot den utgivningen.

Astor novell introducerar på det här sättet unga, samtida europeiska författarskap i ett nytt och lättillgängligt format.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Spansk filmfestival i Stockholm – med start 16 april

by


Gillar du film? Är du intresserad av spansk film och vill se massor bra spanska filmer? Om du är i Stockholm 16 april och en vecka framåt har du chansen för då arrangeras den första spanska filmfestivalen i Stockholm.

Från festivalens hemsida:

En premiär i spansk anda
Den första Spansk FilmFestival i Stockholm. Det bjuds på spansk långfilm och kortfilm, möten med skådespelare och regissörer. Det blir ett unikt tillfälle att se det bästa av spansk film och lära känna några av huvudpersonerna framför och bakom kameran. Garanterat spännande möten.

Kulturbloggen ska absolut dit. Förutom en mängd spännande filmer kommer festivalen att gästas av spanska skådespelare, regissörer och andra fiilmarbetare.

Här är programmet och här berättas om filmerna.

Filmerna visas på BioRio.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Fildelning laglig i Spanien och Spotify väntar med USA

by

I all hast två intressanta saker för alla oss som är intresserade av vad som händer inom upphovsrätten och med piratfrågor och fildelning.
Hos PC för Alla läser jag att: En spansk domare har dömt att fildelning är lagligt så länge det är för privat bruk.

Antipiratbyrån har ju en blogg. Jag kan inte se att de tagit upp och berättat om det juridiska besked i Spanien.

Spotify är ju ett intressant projekt där vi helt lagligt har tillgång till att lyssna på massor av musik. Men ännu så länge har Spotify inte lanserats i USA. Computersweden:

Under ett tal på konferensen SXSW igår meddelade Spotifys vd, Daniel Ek, att företaget inte är redo för en lansering i USA. Enligt Daniel Ek är det framförallt problem med att få till alla licensavtal som ligger bakom en senareläggning av USA-lanseringen, skriver Cnet.

– Det viktigaste för oss vad gäller den amerikanska marknaden är att vi vill bygga den bästa produkt vi kan. I USA måste vi ingå avtal med nästan 5.000 olika musikförlag, och sedan avtal med olika musikbyråer och skivbolag. Dessutom vill vi först få klart nästa generation av Spotify, säger Daniel Ek.

USA är nästan nyckeln som kommer att avgöra framtiden för företag med tjänster som Spotify. När den amerikanska marknaden vant sig vid dessa tjänster kanske de stora amerikanska upphovsrättsivrarna lugnar ner sig. Hoppas kan man ju alltid.

När tjänster som Spotify kommer igång ordentligt kan det börja innebära att musikerna får mer ersättning för sin musik.

Men en sak: om en låt lyssnas på en miljon gånger i Spotify är det väl att jämföra med att låten spelas en gång i en radiokanal med en miljon lyssnare? Om man jämför med vilken ersättning en musiker får för en låt som spelas en gång i radio då är nog ersättningen från Spotify rätt hygglig ändå.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,