• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Leona Lewis: Spirit

13 oktober, 2008 by Redaktionen


Leona Lewis genombrott kom år 2006 i samband med hennes seger i den brittiska talangtävlingen X Factor. För att vara ett påskyndat resultat av ett kommersiellt tvjippo känns debutalbumet ”Spirit” otroligt starkt och genomarbetat. En stor del av äran kan direkt tilldelas musikmogulerna tillika producenterna Simon Cowell och Clive Davis vars samarbete inte helt oväntat håller en elitisk nivå.

Albumet tangerar ett flertal genrer, bland annat pop, soul och r&b. Det hörs tydligt att Lewis hämtat inspiration från stora balladdrottningar som Mariah och Whitney, men att röstmässigt slå sångerskor som dessa, i synnerhet den senare är enligt mig knappast möjligt.

Lewis vokala förmåga är ändå väl godkänd och det faktum att hennes musik känns modern och fräsch ger henne en välförtjänad plats i kategorin. Styrkan i den första singeln ’Bleeding love’ ligger i Lewis presentation av sitt vibrato som till viss del imponerar. Dock kan man önska att wailingtrenden kunde trappas av något då det rent ut sagt tenderar att bli för mycket. Uppföljaren ’Better in time’ är mer samlad och elegant och lämnar därför ett mer trovärdigt och långvarigt intryck.

Andra bloggar om: recension, pop, r&b, soul, Spirit, Leona Lewis


Arkiverad under: Recension Taggad som: pop, r&b, Recension, Soul

Wombats live på Debaser, Stockholm

9 oktober, 2008 by Jonatan Södergren

Wombats är ett band som verkligen älskar att spela live, något som speglas i publiken. Energin i Liverpool-bandets fartfyllda låtar får hela publiken att dansa till Joy Division.

Det var andra gången bandet spelar i Stockholm och jag längtar redan till när de kommer tillbaka 2009.

Konserten varade bara i en timme, vilket var tråkigt eftersom man inte ville att det skulle ta slut. Men det är samtidigt förståeligt att spelningen inte blev längre, eftersom de bara släppt en skiva.

De spelade i stort sett alla sina låtar och höjdpunkterna för mig var: Kill The Director, Lost in the Post, Moving to New York och framför allt Let´s Dance to Joy Division.

Tyvärr kändes de nya låtarna inte riktigt lika bra som ”klassikerna”. Kanske beror det på att man inte hört dem på CD eller att de det senaste året varit rätt upptagna av turnerandet och inte hunnit lägga ner tid på låtskrivandet. Men allt som allt gav konserten ett gott intryck av ett av mina favoriter bland nya band som slog igenom förra året.

Och jag förväntar mig att de gör nya bra låtar.

One song from the concert:

And one of their greatest songs so far: Let’s Dance to Joy Division

Andra bloggar om: indie, Debaser, alternativ, musikvideo, konserter, Wombats, Liverpool, Stockholm

Arkiverad under: Recension Taggad som: alternativ, Debaser, indie, Konserter, Musikvideo

Orättvisornas karta – ny bok av Kjell Eriksson: Svarta lögner, rött blod

6 oktober, 2008 by Rosemari Södergren

Svarta lögner, rött blod är den nionde boken skriven av Kjell Eriksson, en av Sveriges mest lästa deckarförfattare. Han skriver om sin hemstad Uppsala. Sitt Uppsala, långt från studentliv och Pelle Svanslös som han själv uttrycker det. Kjells böcker är översatta till tio språk och han har belönats med Svenska Deckarakademins debutantpris 1999 för Den upplysta stigen. 2002 blev Prinsessan av Burundi utsedd till årets bästa svenska deckare.

I boken får vi följa polisen Ann Lindell och hennes kollegor. Ann är en typisk ”ensam-är-stark- kvinna”. Ensamstående med sin son Erik. Duktig på sitt yrke men innerst inne längtande efter kärlek. Plötsligt möter hon Mannen. Anders Brant. Han är journalist och hon blir passionerat förälskad. Efter några veckor försvinner han. Han säger att han måste resa bort, men inte vart och inte varför.

Kallduschen kommer för Ann när hans telefonnummer mycket överraskande hittas i en ihjälslagen mans ficka. Hon hamnar i ett dilemma där hon väljer att inte berätta att hon känner Brant sen tidigare. Lögnerna snärjer in henne och genom att arbeta hårt med ett annat ouppklarat brott försöker hon hålla tankarna bort från Brant. Men det lyckas förstås inte …

Jag tycker mig se en vilja i boken att skildra en del av världens orättvisor. Brant besöker dagens Brasilien med all sin fattigdom. En fattigdom som skapar hög brottslighet, ojämlikhet och brist på respekt för människoliv. I Uppsala får vi möta bostadsbristens och alkoholisternas Uppsala samt de rikas del av staden. De rika som genom ojusta medel lever ett gott liv. Putin och oligarkernas Ryssland finns också med på orättvisornas karta. Ryssland, ett delat land där omoralen segrar. Där några få skor sig på samhällets förändring medan andra får sälja sina minnen för att överleva. I alla städer vi besöker är klasskillnaderna tydliga och för vissa karaktärer ett problem.

Journalisten Anders Brant brottas med sina egna privata dilemman i Brasilien. Han är ju en del av den vita mannens maktvärld, vare sig han vill eller inte. Trots många år i landet och en nästan felfri portugisiska står han utanför. Det är kanske det som är kärnan i berättelsen. Att vilja vara en del av något som man inte är. Den alkoholiserade, bostadslösa f.d. ställningsbyggaren Bosse Gränsberg vill så gärna vara en del av det samhälle han en gång deltog i. Ann Lindell vill vara en del av det vanliga ”Svenssonlivet”. Leva med någon, ha någon som älskar henne. Som kan ta hand om denna duktiga brottsutredare.

De står alla utanför och tittar in på något de vill ha. Men frågan är förstås att när och om de väl får det, kommer då även lyckan?

Svarta lögner, rött blod är mitt första möte med författaren Kjell Eriksson och med karaktärerna. Konstigt kan man tycka, inte bara p.g.a. att han är en av Sveriges mest lästa författare inom deckargenren utan att jag liksom han har Uppsala som min barndomsstad. Min ungdomsstad. Mitt studentliv. Men inte samma generation. Att läsa om ”sin” egna stad borde väl locka. Eller? Inför frågan känner jag mig lika itudelad som staden själv. Jag har läst massor av böcker med skildringar från städer och platser där jag varit. Har inte vad jag minns haft några svårigheter när det gäller läsning om min nuvarande stad Stockholm men Uppsala känner jag så väl. För väl?

En av de största upplevelserna för mig med att läsa är att jag kan flytta mig, inne i mitt eget huvud, till nya rum. Jag kan se, lukta och uppleva en plats med hjälp av författarens ord. Orden skapar min fantasi. När jag nu vid några tillfällen förflyttar mina sinnen till en ny plats och börjar skapa mina bilder så störs jag av att i en mening få det skrivet var jag FAKTISKT befinner mig. Det finns liksom en sann bild, en sann plats där allt detta utspelar sig och jag måste revidera min egen. Bilden skakas om och blir otydlig. En stor del av min läsupplevelse går förlorad. Detta beror inte på författarens val av ord utan mitt helt privata önskemål om vad jag vill ha ut av min läsning. Jag vill ha mina egna bilder!

Annars tycker jag att denna deckare är en helt ok sådan. Den innehåller alla de ingredienser man brukar förknippa med genren. En schysst bok att läsa medans man ihopkrupen i soffan lyssnar på hösten utanför.

Marie S

PS: Här har Kulturbloggen en intervju med Kjell Eriksson.

Svarta lögner, rött blod
Författare Kjell Eriksson
Förlag Ordfront Förlag
ISBN 9170373752
ISBN-13 9789170373756

Andra bloggar om: deckare, kriminalroman, orättvisor, Kjell Eriksson, lögner, recension, bok, bokrecension

Arkiverad under: Litteratur och konst, Recension Taggad som: Deckare, Kriminalroman

Loveflowers med Loveflowers

5 oktober, 2008 by Rosemari Södergren

Gillar du lugn musik, stilla gitarrklink och snälla röster som liksom smeker dig sakta?

Då ska du lyssna in dig på Loveflowers. Bandet, som är en trio, släppte i början av oktober sitt debutalbum, som heter Loveflowers.

Du kan provlyssna på deras MySpace-sida.

Bandet består av Michael Greiffe, Leif Thörner och Yvonne Greiffe.

Michael Greiffe har sina rötter från folkrockkrestar och Leif Thörner kommer mer från rock-, blues- och jazzbakgrund. Yvonne Greiffe har sjungit i flera körer och band. De har alla tre varit med i skapandet av låtarna, Yvonne har bland annat förvandlat några av sina dikter till sångtexter.

Vissa dagar tycker jag det är skönt att lyssna på snäll, lugn musik med en hel del countrystuk – och sådana dagar passar mig just en sådan skiva som Loveflowers. Trion får fram en slags vänlig enkel utstrålning så det låter som om de satt på kökssoffan hemma hos mig och spelade och sjöng.

Det är medvetet av Loveflowers.

– Det viktiga med musiken är att känslan kommer fram. Att texterna blir levande och direkta, så att lyssnaren får en upplevelse och någonting att relatera till i sin egen vardag. Därför har vi också valt både engelska och svenska på plattan, säger Leif i ett pressmeddelande.

Andra bloggar om: skivnytt, country, recensioner, Loveflowers

Arkiverad under: Recension Taggad som: country, recensioner, skivnytt

Trivium screamar igen

1 oktober, 2008 by Redaktionen

Trivium har nu släppt sin fjärde studioskiva, Shogun. Det är den första skivan sedan den mycket kritikrosade The Crusade, som fick både dåliga och bra reaktioner. I de två första albumen Ember to inferno och Ascendancy handlar det mycket om mörka ämnen som död och våld mot sina medmänniskor och så screamar sångaren nästan hela tiden.

Men i The Crusade så gjorde Trivium en stor ändring genom att byta ut screamandet mot vanligt sjungande. Den enda gång man hör scream under den hela plattan är under låten To The Rats vilket det är lead gitarristen Corey King Beaulieu som hörs screamande och inte sång/rythm gitarristen Matt Kiichi Heafy. Detta ledde till att många utav deras gamla fans blev väldigt besvikna och slutade att lyssna på dem helt och hållet.

Denna kritik märker man att de har tagit till sig eftersom hans screamande är tillbaks! Fast inte under hela låtarna som förut utan under refränger och bryggor vilket gör att det blir en perfekt blandning av deras första skivor och The Crusade. Så det blir en härlig kombination utav rent sjungande och härligt/aggressivt screamande. När det gäller den instrumentala biten så gör Trivium bättre ifrån sig en vad de gjorde på den förra plattan. Både gitarrerna och trummorna låter mer igenomtänkta och att de har ansträngt sig till hundra procent.

Texterna handlar nu mest om krig. Shogun är ett tecken på att Trivium har utvecklats musikaliskt både som individer och som ett band vilket gör Shogun till en utav deras bästa plattor hittills.

Text: Connor
http://www.trivium.org/

Aftonbladets recension.

Arkiverad under: Recension Taggad som: connor, Hårdrock, metal, scream, shogun, trivium

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1549
  • Sida 1550
  • Sida 1551
  • Sida 1552
  • Sida 1553
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1556
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in