• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Jussi – SÅNGEN, MÄNNISKAN BILDERNA – en minnesbok

2 januari, 2011 by Redaktionen


I år är det hundra år sedan Jussi Björling föddes och förra året var det som bekant 50 år sedan han dog. Det har hittintills inte varit så mycket firande av jubileét som jag hade förväntat med och det skylls väl i huvudsak på att staten inte ställde upp med ekonomiska medel för firandet, men det kanske blir bättre nu när det är hundra år sedan Jussi föddes.

Jussi Björling är kanske den störste tenor vi någonsin lyssnat till. ”Rösten med tårar i” är fortfarande älskad och spelas oupphörligen över hela världen.

Jussi Björling blev Jussi med hela svenska folket och vi älskar honom, inte bara för hans undersköna sång utan också för att han var en människa med både styrka och svagheter. I stora stunder på de ledande operascenerna var han den uppburne världstenoren, i svaga stunder var han dalpojken från Stora Tuna.

Jussi Björling föddes i Borlänge 1911. Tillsammans med sina två bröder skolades han i sång av sin far och turnerade med dem under namnet Björlingkvartetten i Nordamerika och Norden. Nitton år gammal gjorde Jussi sin debut på Stockholmsoperan. Genombrottet kom när han 1931 uppträdde på Tivoli i Köpenhamn och en samstämmig kritikerkår lovordade hans sång. Snart hade den internationella karriären tagit fart. Metropolitan, La Scala i Milano, Covent Garden i London, operan i Wien, Chicago och San Francisco – överallt gjorde han succé.

År 2011 firas 100-årsminnet av Jussis födelse. I den här stora jubileumsboken, vackert formgiven av Curt Lundberg, skildras sångaren och människan Jussi Björling i ord, bild och ton.

Till boken medföljer en cd-skiva, producerad av Johannes Sjöberg, med musik och intervjuer.

Nu har jag läst boken och den skrivna texten, som Björn Ranelid svarar för är inte speciellt omfattande, det handlar om mindre än femtio sidor. Lättläst med andra ord.
Den stora behållningen med boken anser jag absolut det rikhaltiga bildmaterialet som Jacob Forsell har ansvarat för. ja, det är oerhört spännande och intressant att bläddra i boken för att titta på bilderna som har tror jag valts ut med stor omsorg och kärlek.

Det är en bok som i alla fall hos mig kommer att inta en lätttillgänglig hedersplats, vid ett bord nära musikmaskinen så att det är enkelt att kombinera bläddring av de fina bilderna samtidigt som jag kan lyssna på en skivinspelning med Jussi.

Enligt boken skulle det vara möjligt att lyssna på både tal och sång av Jussi på den medföljande cd-skivan, men det har jag tyvärr ännu inte lyckats med. Däremot kommer jag till en förteckning över över Jussis samtliga framträdanden under årens lopp sammanställt av den tidigare chefen för Jussi Björling museét i Borlänge.

Vill du veta mer om Jussi Björling besök Mogens Operasidor

Arkiverad under: Bokrecension Taggad som: Jussi Björl

Filmrecension: Wicker Park – 2004 DvD

2 januari, 2011 by Redaktionen

Wicker Park är en remake av Gilles Mimounis L’Appartement (1996) och faktiskt en lyckad sådan. Filmen handlar om Matthew (Josh Hartnett) som jobbar för ett stort företag och han deltar i affärsmiddagar och resor. Kärlekslivet ser till en början stabilt ut och Matthew tittar på ringar. Men så förändras allt. Matthew hör en röst som han tycks känna igen. Det är rösten av hans ex, Alex (Rose Byrne) som 2 år tidigare bara lämnade honom och försvann. Han ger sig i kast med att leta reda på henne, vilket visar sig vara lättare sagt än gjort.

Filmen är riktigt smart skriven. Man hoppar mellan tid och rum, vilket till en början kan leda till lätt förvirring. En förvirring som når sin klimax framemot slutet av filmen då allt börjar klarna och en ”Aha!” upplevelse äger rum.
Genom sin musik och sin gråa ton skapar man en halv deppig känsla. På det här man sedan slängt in en karaktär vid namn Luke (Matthew Lillard), som alltid verkar vara lite efter i filmens alla svängar och han är nog tänkt till att försöka locka fram lite skratt. Det funkar sådär.
Jag kan verkligen rekommendera denna film (även att det är en remake). Den gör sig nog bäst om man inte har sett originalet men om så är fallet kan det alltid vara kul att se hur man har amerikaniserat den.

Betyg: 3 av 5 räkor

Läs även andra bloggares åsikter om recension, film, Josh Hartnett

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Josh Hartnett, Recension, Scen

Religionen verkar vara en förklädnad för män som har problem

31 december, 2010 by Rosemari Södergren


På löpsedeln påpekar Expressen idag att de män som gripits misstänkta för att ha planerat terrordåd har en ganska brokig kriminellt förflutet. De är tidigare dömda för narkotikamissbruk, krogbråk och sexbrott, enligt Expressen.
En sak är säker: det är inte några hyggliga medborgare som gripits:
I deras bil fanns ett automatvapen och två magasin med sammanlagt 72 skarpa 9 mm patroner. I lägenheten där de greps fanns dessutom en 9 mm pistol med 36 patroner.

Det här bekräftar något jag misstänkt rätt länge: de personer, oftast unga män, som blir fundamentalistiska terrorister och alltså är beredda att använda våld mot andra människor, det är män med problem i sina skallar sedan tidigare. Det är inte någon religion som gjort dem sådana. De har våldstendenser redan innan de engagerat sig i någon religion.

Sedan ligger det självklart på de religiösa ledarnas ansvar att vara tydliga med att våld aldrig kan vara befogat i religionens namn. Expressen påpekar att flera imamer varit tydliga:

Imam Abd al Haqq Kielan, exempelvis, har länge sett sanningen i vitögat. När Säpo nyligen rapporterade att det finns runt 200 våldsbejakande islamister i Sverige sade han att ”det är ingen hemlighet och vi har försökt uppmärksamma det här länge, men ingen har lyssnat.”
Imamen Awad Olwan har talat öppenhjärtigt om sina problem med ”unga och enkelspåriga” män som ”kommer till moskén med ett knippe idéer och får motstånd och då slutar de att komma.”

Däremot finns tyvärr företrädare för muslimer som inte varit lika tydliga, som Expressen också tar upp:

… ordföranden för Sveriges muslimska råd, Helena Benaouda. Efter självmordsbombdådet – som hon förvisso fördömde – satt hon i SVT Debatt och förnekade, i princip, att hon hade märkt av någon extremism i Sverige. Hon ville hellre tala om attacker mot moskéer. Nu har Benaoudas dotters fästman häktats för terrorplanerna mot Jyllands-Posten. Det är tredje gången Munir Awad har gripits, misstänkt för terroraktivitet.

Givetvis är Munir Awad inte dömd än, så det finns en möjlighet att han än en gång gripits och varit oskyldig. Det får framtiden utvisa.

Det är en knivig situation. Helt klart finns det personer som är redo att döda oskyldiga och skylla på religioner, fast det är de själva som har problem med att respektera medmänniskor och problem med att se vad som är rätt och fel. Det är oerhört viktigt att samhället kan gripa dessa människor innan de gör skada. Samtidigt är det viktigt att jakten på dessa idiotiska terrorister sker utan övergrepp på vår personliga integritet och att vi offrar vårt öppna samhälle för ett övervakningssamhälle. Jyllandspostens personal måste jobba med förhöjd säkerhet nu, till exempel. Hur många fler ska behöva leva och arbeta under sådana förutsättningar?
Det är också viktigt att inte främlingsfientligheten får mer jordmån och gro. De religiösa ledarna har ett stort ansvar att vara tydliga med att våld aldrig kan utföras i religionens namn.

Stationsvakt berättar om en av de terrormisstänkta, att han ofredade småflickor och började läsa Koranen som medicin mot sitt sexmissbruk.

Dagens Nyheter har liksom de flesta svenska medier idag publicerat namnen på de gripna terrormisstänkta:
Sahbi Zalouti, 37 år
Mounir Dhari, 44 år
Omar Abdalla Aboelazm, 30 år
Munir Awad, 29 år

Svenska Dagbladets redaktionschef förklarar här varför de valt att publicera namnen:

I dag ger vi en utförlig bakgrund av de fyra häktade : Munir Awad, Sahbi Zalouti, Mounir Dhari och Omar Abdalla Aboelazm( läs här och här). De är häktade på sannolika skäl misstänkta för ett oerhört allvarligt brott. Eftersom allt kring häktningen var sekretessbelagt vet vi inte exakt vad de hade planerat, vilka roller de olika personerna haft eller vilka resurser de hade för att genomföra det – och ibland har terrormisstankar en tendens att blåsas upp för mycket initialt, av både polis och medier. Men det som framkommit är tillräckligt allvarligt för att allmänintresset för deras identiteter ska väga starkare än evcentuella risker för publicitetsskada.

Relaterat:
Svenska Dagbladet 1, Svenska Dagbladet 2, Expressen 1, Expressen 2, Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Aftonbladet 3, Verdens Gang och Berlinske.

Läs även andra bloggares åsikter om terrorister, Danmark, namnpublicering, religion, islam, muslimer

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik, Recension Taggad som: Danmark, Islam, muslimer, namnpublicering, Religion, terrorister

DVD: Toy Story 3 – förmodligen en av årets bästa filmer

31 december, 2010 by Redaktionen


Toy Story 3 släpptes på dvd ett tag före jul. Att film nummer 3 i en serie kan vara så bra att den kanske till och med är bättre än den första, det hör inte till vanligheterna. Frågan är om inte så är fallet med Toy Story 3.
Det mottogs av de flesta kritiker mycket väl och den fick högt betyg av många när den släpptes på biograferna.
Jag gissar att dvd:n hittat vägen till många julklappssäckar också. Det är definitivt en sådan film som det är kul att se om och om igen, en film som det är kul att äga.

Femton år efter den första filmen får vi återigen träffa leksakerna i Toy Story. Den här gången är äventyret i 3D.

Filmen börjar med att leksakernas ägare Andy, som nu alltså är femton år äldre, är mitt uppe i packningen inför universitet. Det han inte ska ha med sig till universitetet hamnar på vinden. Av ett misstag så hamnar Woody, Buzz Lightyear och de andra på ett dagis där de hoppas hitta nya barn som ska leka med dem.

Om du är rädd för att Toy Story 3 bara är ett hyperkomersiellt försök från Disneys sida att rida på den hippa 3D-vågen så kan du pusta ut. Toy Story 3 är Disney Pixars bästa film… sedan Toy Story 1.

Den är välgjord och med skämt på flera nivåer. Den vuxne får ut minst lika mycket av filmen som barnen.

Fler recensioner av Toy Story 3 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kulturnyheterna och Sydsvenskan.

Läs även andra bloggares åsikter om dvd, Toy Story 3, Pixar, recension, film

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: dvd, Pixar, Recension, Scen, Toy Story 3

Recension: Hjärtslag (Heartbeats)

29 december, 2010 by Rosemari Södergren


Flattr this

Heartbeats, eller med dess svenska titel Hjärtslag, var premiärfilmen som invigde Stockholms filmfestival 2010. Nu har den för lite drygt en vecka sedan haft premiär på svenska biografer.
Regissören Xaiver Dolan är 21 år och alltså lika gammal som Stockholms filmfestival.
Han spelar själv en av de tre rollerna.

Det är en rolig film om tre unga människor i Montreal, Kanada. Francis och Marie är goda vänner och lever ett uteliv där det enda som upptar deras tankar äratt visa upp sig, att ha snygga kläder. De sexuella relationer de har är ytliga och ingen av dem verkar ha förmågan att leva i någon djupare eller närmare relation. Francis är homosexuell. Så dyker den vackre ljuslockige Nicolas upp och både Francis och Marie faller pladask och blir förälskade och därmed rivaler.

Filmmässigt leker regissören Xavier Dolan. Han utnyttjar filmmediet och leker med kameravinklar och hastighet på bildvisningar, visar skådespelarna i slow motion med mera. Helt klart är Xavier Dolan en filmskapare vi kommer att se storverk från i framtiden.

Berättelsen om triangeldramat mellan de tre växte fram när Xavier och hans två vänner Monia Chokri besökte en filmfestival Niels Schneider. Det är de tre som har de tre huvudrollerna också.

Det finns bara en detalj som jag värjer mig mot. Det är Monia Chokri som spelar Marie. Hon går klädd i Audrey Hepburnstil och ser verkligen tantig ut. Det känns helt fel att Nicolas skulle vara intresserad av henne. Nicolas utstrålar en helt annan naturlighet. Fast kanske det var medvetet av regissören? Han låter Nicolas mamma i filmen klaga över att Marie ser ut som en tant, också.

Emma Gray Munthe i Aftonbladet gav filmen betyg 4 och skrev:

I farten fångar han inte bara hur det är att vara runt 20, på sätt och vis är också ”Hjärtslag” som en 20-någonting: den behöver slipas till en hel del, känns lite omogen, tillgjord och alldeles för självmedveten och förälskad i sig själv. Men samtidigt, full av stora känslor, full av lust och energi som lyser igenom duken och sätter sig i hjärtat.

Filmkritikerna fastnade verkligen för den här filmen och många gav högt betyg:
Betyg 6 i Svenska Dagbladet
Betyg 4 i Sydsvenskan
Betyg 4 i Göteborgsposten
Betyg 4 i Kommunalarbetaren
Betyg 3 hos Kulturnyheterna i SVT

Någira kritiska recensioner hittar jag dock:

Ii Helsingborgs Dagblad där Mattias Dahlström ger filmen betyg 2:

Xavier Dolan är en imponerande stilsäker regissör för sin ålder, och för många andra åldrar också, men ”Flyktig kindpuss” hade varit en mer passande titel på den här filmen.
För ”Hjärtslag” griper aldrig tag, når aldrig in, satsar aldrig ordentligt. Konflikterna saknar riktig friktion, det söta balanseras inte upp med någon syra eller sälta.

Och Mats Bråstedt i Expressen ger också betyg 2:

Till slut är det bara Monia Chokris uttrycksfulla ansikte och Audrey Hepburn-kreationer som upprätthåller mitt intresse.
Dessutom borde det finnas en gräns för hur många slow motion-scener av promenerande personer i ur och skur man får ha med i en film.

Kulturbloggen ger filmen betyg 3. Det som imponerar är Xavier Dolans sätt att berätta med film, men det som drar ned från högre betyg är att jag inte kan fastna för den tantiga Audrey Hepburn-stilen, det som Mats Bråstedt imponerades av.

Läs även andra bloggares åsikter om Xavier Dolan, recension, film, Kanada

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Kanada, Recension, Scen, Xavier Dolan

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1432
  • Sida 1433
  • Sida 1434
  • Sida 1435
  • Sida 1436
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in