På löpsedeln påpekar Expressen idag att de män som gripits misstänkta för att ha planerat terrordåd har en ganska brokig kriminellt förflutet. De är tidigare dömda för narkotikamissbruk, krogbråk och sexbrott, enligt Expressen.
En sak är säker: det är inte några hyggliga medborgare som gripits:
I deras bil fanns ett automatvapen och två magasin med sammanlagt 72 skarpa 9 mm patroner. I lägenheten där de greps fanns dessutom en 9 mm pistol med 36 patroner.
Det här bekräftar något jag misstänkt rätt länge: de personer, oftast unga män, som blir fundamentalistiska terrorister och alltså är beredda att använda våld mot andra människor, det är män med problem i sina skallar sedan tidigare. Det är inte någon religion som gjort dem sådana. De har våldstendenser redan innan de engagerat sig i någon religion.
Sedan ligger det självklart på de religiösa ledarnas ansvar att vara tydliga med att våld aldrig kan vara befogat i religionens namn. Expressen påpekar att flera imamer varit tydliga:
Imam Abd al Haqq Kielan, exempelvis, har länge sett sanningen i vitögat. När Säpo nyligen rapporterade att det finns runt 200 våldsbejakande islamister i Sverige sade han att ”det är ingen hemlighet och vi har försökt uppmärksamma det här länge, men ingen har lyssnat.”
Imamen Awad Olwan har talat öppenhjärtigt om sina problem med ”unga och enkelspåriga” män som ”kommer till moskén med ett knippe idéer och får motstånd och då slutar de att komma.”
Däremot finns tyvärr företrädare för muslimer som inte varit lika tydliga, som Expressen också tar upp:
… ordföranden för Sveriges muslimska råd, Helena Benaouda. Efter självmordsbombdådet – som hon förvisso fördömde – satt hon i SVT Debatt och förnekade, i princip, att hon hade märkt av någon extremism i Sverige. Hon ville hellre tala om attacker mot moskéer. Nu har Benaoudas dotters fästman häktats för terrorplanerna mot Jyllands-Posten. Det är tredje gången Munir Awad har gripits, misstänkt för terroraktivitet.
Givetvis är Munir Awad inte dömd än, så det finns en möjlighet att han än en gång gripits och varit oskyldig. Det får framtiden utvisa.
Det är en knivig situation. Helt klart finns det personer som är redo att döda oskyldiga och skylla på religioner, fast det är de själva som har problem med att respektera medmänniskor och problem med att se vad som är rätt och fel. Det är oerhört viktigt att samhället kan gripa dessa människor innan de gör skada. Samtidigt är det viktigt att jakten på dessa idiotiska terrorister sker utan övergrepp på vår personliga integritet och att vi offrar vårt öppna samhälle för ett övervakningssamhälle. Jyllandspostens personal måste jobba med förhöjd säkerhet nu, till exempel. Hur många fler ska behöva leva och arbeta under sådana förutsättningar?
Det är också viktigt att inte främlingsfientligheten får mer jordmån och gro. De religiösa ledarna har ett stort ansvar att vara tydliga med att våld aldrig kan utföras i religionens namn.
Stationsvakt berättar om en av de terrormisstänkta, att han ofredade småflickor och började läsa Koranen som medicin mot sitt sexmissbruk.
Dagens Nyheter har liksom de flesta svenska medier idag publicerat namnen på de gripna terrormisstänkta:
Sahbi Zalouti, 37 år
Mounir Dhari, 44 år
Omar Abdalla Aboelazm, 30 år
Munir Awad, 29 år
Svenska Dagbladets redaktionschef förklarar här varför de valt att publicera namnen:
I dag ger vi en utförlig bakgrund av de fyra häktade : Munir Awad, Sahbi Zalouti, Mounir Dhari och Omar Abdalla Aboelazm( läs här och här). De är häktade på sannolika skäl misstänkta för ett oerhört allvarligt brott. Eftersom allt kring häktningen var sekretessbelagt vet vi inte exakt vad de hade planerat, vilka roller de olika personerna haft eller vilka resurser de hade för att genomföra det – och ibland har terrormisstankar en tendens att blåsas upp för mycket initialt, av både polis och medier. Men det som framkommit är tillräckligt allvarligt för att allmänintresset för deras identiteter ska väga starkare än evcentuella risker för publicitetsskada.
Relaterat:
Svenska Dagbladet 1, Svenska Dagbladet 2, Expressen 1, Expressen 2, Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Aftonbladet 3, Verdens Gang och Berlinske.
Läs även andra bloggares åsikter om terrorister, Danmark, namnpublicering, religion, islam, muslimer