• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Kulturbloggen från Sade på Globen

11 maj, 2011 by Redaktionen

Globen 10 Maj 2011

Sade är vår tids Billie Holiday Betyg:4

När Sade lugnt och självklart äntrar scenen, nästan 1 timme efter utsatt tid, beklagar hon sig med att detta är hennes tidigaste spelning i någonsin.
Helen Folasade Adu från Nigeria och Essex är tillbaks efter 16 års turnéuppehåll och 50 miljoner sålda skivor.

Med samma band som vid starten på 80-talet, som hon vägrade svika när skivbolaget bara ville ha henne, framför hon en soul som ingen kan kopiera.

Hon inleder med ”Soldier of Love” och när de sofistikerade tonerna rullar ut över det fullsatta Globen så vill publiken bara jubla.
Sade behärskar scenen till fullo och framför sina enkla texter på ett sätt som gör publiken hänförd.

Sade är en få artister som utstrålar integritet och sensualism på det mest naturliga sätt. Och som ett bra vin, har åren bara gjort henne bättre.

När hon barfota, med utsläppt hår viskar ”Still in love with you” ”Is it a Crime” och ”smooth operator”, är det svårt att inte älska denna sensuella röst. Spelningen avslutas med den egna favoritballaden ”Cherish the Day” .

Det är synd att Sade måste förlägga sina konserter till jättearenor, hennes i grunden eleganta soul gör sig självklart bäst i mindre lokaler. Och snälla Sade, sätt upp fantastiska ”Babyfather” på setlistan!!

Micke Fredriksson

Arkiverad under: Recension

Fox Machine: Songs from a sea house – når inte hela vägen fram

11 maj, 2011 by Redaktionen

Artist: Fox Machine
Titel: Songs from a sea house
Betyg: 3
Utgivningsdatum: 11 maj

Här har ni det, det typiska samlingsbandet med bakgrundsgestalter från mer framgångsrika band. Dem har även gått att skymta på scen och i studio med bland annat El perro del mar och Joel Alme. Men hur går det
då när medlemmar från Kasaban, Whyte Seeds, Gods of Blitz och The Maharajas gör en platta tillsammans?
Sådär.

Där finns något som känns tamt och tryggt, det är den omissbara folk/country-vurmen som har svept över pop- och rock världen sedan Fleet Foxes året 2008. Den invaderar, infekterar och influerar till den milda grad att det börjar kännas lite olustigt. När den andra låten Grand Canyon drar igång och de sjunger ”Oh Grand Canyon she’s the one” om och om igen så vet jag inte om jag ska skratta eller sjunga med. Det är catchy och allsångsvänligt men det når inte hela vägen fram.

Bandmedlemmarna har med största sannolikhet haft väldigt roligt när dem har spelat inte den här plattan och ja du får känslan av att sitta i en cab någonstans i den amerikanska södern men frågan är – hur
fräscht känns det? Resten av plattan fortsätter mer eller mindre på samma sätt, det är inte dåligt per definition men lyssnaren bjuds aldrig på något som är nytt eller särpräglat. Det finns inget här som säger att det där är typisk för just Fox Machine. Inga arrangemang, inga texter, inget sound och inga stämmor.

Det bästa spåret är How can I? som faktiskt gärna håller dig sällskap när du känner dig lite nedstämd. Spåret Frank Lloyd was right har sin charm med en bedårande video till. De låtarna är plattans räddning,
den där tama känslan hittar rätt och blir lugnande och betryggande. Precis då kommer Fox Machine till sin rätta.

Troligtvis kommer den här plattan gå ganska omärkt förbi. Det behöver
inte vara någon större skam i det men när vi sammanfattar musikåret
2011 så kommer den inte finnas med på några topp tio-listor. Om jag
tillåts sia så djärvt om framtiden.

Fox Machine – Songs from a Sea House by Fox Machine

Läs även andra bloggares åsikter om Fox Machine, musik, folkpop, recension

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: folkpop, Fox Machine, Musik, Recension

Kulturbloggen har lyssnat på Kate Bush nya skiva Director’s Cut

11 maj, 2011 by Jonatan Södergren

Artist: Kate Bush
Titel: Director’s Cut
Betyg: 3
Releasedatum: 18:e maj

Det var sex år sedan Kate Bush släppte sin senaste skiva Aerial. Enligt uppgifter håller hon på att skriva material till ett nytt album men på Director’s Cut, som släpps den 18:e maj, har hon istället valt att återvända till ett urval av låtar från två av hennes tidigare album: The Sensual World (1989) och The Red Shoes (1993).

Anledningen till att hon spelade in låtar från just den här perioden av hennes karriär är att den ursprungliga texten till The Sensual World, som hon valt att döpa om till Flower of the Mountain, var tagen från Ulysses av James Joyce och att hon först nu fick tillåtelse att använda den.

Listan kan göras lång men utan Kate Bush hade vi med största sannolikhet varken haft Cocteau Twins eller PJ Harvey. Hon är en av tidernas mest unika artister och, kanske just därför, lyckats förbli intressant oavsett vad hon ägnat sig åt.

Rösten är fortfarande fläckfri och musikaliskt är låtarna på Director’s Cut mer inåtvända och dragna till konstmusiken än vad många av hennes kändaste låtar är och kan kanske snarare ses som en fortsättning på Aerial.

Det enda frågetecknet är autotunen i Deeper Understanding.

Bästa spår: And So is Love

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Deeper Understanding, Director's Cut, Kate Bush

Fleet Foxes – Helplessness Blues, en skiva som värmer

10 maj, 2011 by Rosemari Södergren

Artist: Fleet Foxes
Titel: Helplessness Blues
Betyg: 4
Utgivningsdatum: 3 maj 2011

Fleet Foxes har släppt ett av de album jag är säker på att jag kommer att ha med när jag vid årsskiftet plockar ut årets tio bäst album. Albumet ”Helplessness Blues” sprudlar av indiepopglädje.

Med risk att få alla fans av Fleet Foxes på mig har jag alltid räknat dem som intressanta, men i kölvattnet på Vampire Weekend och Flaming Lips, som också står för samma slags musikglädje och utforskande av rytm.

Men med albumet ”Helplessness Blues” är Fleet Foxes minst jämbördigt med de övriga, för mig.

Musiktidningen Pitchfork gav albumet betyg 8,8 av 10 möjliga och skriver:

Helplessness Blues’ analytical and inquisitive nature never tips into self-indulgence. Amidst the chaos, the record showcases the band’s expanded range and successful risk-taking, while retaining what so many people fell in love with about the group in the first place. And once again, a strong sense of empathy is at the heart of what makes Fleet Foxes special. Much has been made of American indie’s recent obsession with nostalgic escapism, but Robin Pecknold doesn’t retreat. He confronts uncertainty while feeling out his own place in the world, which is something a lot of us can relate to.

Fleet Foxes har med Helplessness Blues gått lite djupare in i känslolivet, det är en något mörkare och vemodigare platta och inte lika gladlynt som deras debutalbum 2008, med samma namn som bandet självt. Det har deras musik vunnit på, de har fördjupat vad de förmedlar med musiken.

Svenska Dagbladets recensent som gav betyg 4 av 6 beskriver nog samma sak med rubriken: Mer världsvant, mindre eufori

Dagens skiva gav betyg 8 av 10.
Betyg 4 i Göteborgsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om Fleet Foxes, musik, recension

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: Fleet Foxes, Musik, Recension

Recension av barnfilm: Mästerdetektiven Basil Mus

10 maj, 2011 by Redaktionen

Mästerdetektiven Basil Mus
Betyg 3

Orginaltitel: The Great Mouse Detective
Produktionsår: 1986
Speltid: 1 timme 11 minuter

Ett kvartssekel efter premiären, lagom till den svenska ljusa sommaren, släpper Walt Disney dvd:n med sin tecknade klassiker om mästerdetektiven Basil som löser mysterier i det mörka och dimmiga London före förra sekelskiftet.

Och miljön lockar än – det är något kusligt i bilderna av staden i sig som har ett sug även om musen i sin filthatt mer påminner om de snälla artsfränderna som fixar Askungens balklänning än om jakten på Jack the Ripper.

Mysteriet som Basil ska lösa, bland annat med hjälp av ett Sherlock Holmskt förstoringsglas, är försvinnandet av dockmakaren som på svenska fått namnet Fladderson. Hans dotter Olivia kontaktar den berömda dektektivmusen som genast förstår att det rör sig om en kidnappning utförd av en medhjälpare till professor Rottigan, Basils ärkefiende. Den skumme professorn planerar att ta över makten i hela imperiet i förlängningen.

” Det händer inte så mycket”, ”för lite action” och ”lite seg” var omdömet i barnpanelen, bestående av fyra killar: 8, 11, 12 och 13 år. Men alla tyckte att Disneys film var mycket bra tecknad och gillade särskilt bilderna av London.

Panelen gillade också karaktärerna, särskilt de skumma och onda individerna. De var roliga, tyckte alla. Och så gillade de filmmusiken och låten ”The World’s Greatest Criminal Minds” som finns med som en bonus, tillsammans med spel och information om hur filmen gjordes.

Filmen bygger på serien ”Basil of Baker Street” av Paul Galdone och Eve Titus, som inspirerats av Arthur Conan Doyles böcker om Sherlock Holmes. När filmen visades på bio i Sverige var åldersgränsen 7 år.
Lilly Hallberg

Läs även andra bloggares åsikter om Basil Mus, Disney, film, recension, barnfilm

Arkiverad under: Filmrecension, Recension Taggad som: Barnfilm, Basil Mus, Disney, Recension, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1363
  • Sida 1364
  • Sida 1365
  • Sida 1366
  • Sida 1367
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in