Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Klimat

Filmrecension: Fungi – njae

by

Fungi
Betyg 2
Svensk biopremiär 3 november 2023
Regi Björn Engström, Ove Valeskog, Sofia Brattvall och Lottie Johansson

En thriller om ett hot från naturen som har potential att bli tankeväckande men som faller på stor brist på realism, usel dialog och inte särskilt trovärdig handling.

Mänskligheten står inför ett fruktansvärt hot: sporer från en svamp sprids och tar sig in i människor där de växer och ger människor en plågsam död. Forskare bedömer att minst 80 procent av alla människor kommer att dö innan ett botemedel hunnit hittas och framställas.

Regeringen har utsett ett specialteam som ska finna botemedlet. Detta team håller till i en topphemlig bunker. Men nja, om världen stod inför ett sådant här gigantiskt hot skulle ett team inte bestå av några få människor i en bunker i Sverige. Det skulle finnas massor av forskare som både fanns i ett stort laboratorium och troligen också i flera utspridda forskningsstationer. Redan där faller trovärdigheten för berättelsen. Även när det är en påhittad historia måste grunden vara något så när realistisk.

Forskarna kämpar mot tiden, för att försöka rädda så många människor som möjligt. Inte bara svampen och dess sporer är farliga. Människor är våldsamma och rädda och det är med fara för livet de ger sig ut för att leta botemedel.

Det finns aspekter i filmen som är intressanta men alldeles för mycket känns som förutsägbart och inte direkt överraskande. Alldeles för stor del av komplotten bygger på situationer och reaktioner som inte är trovärdiga. Ett exempel är slutjakten där en man jagar forskarna för att döda dem fast han vet att enda chansen att överleva är att hålla forskarna vid liv.

Fungi har skapat genom ett samarbete mellan fyra regissörer: Björn Engström (Tangent Room, kortfilmen Enhälligt beslut) , Ove Valeskog (Mareld, Huldra – Lady of the Forest), Sofia Brattvall (Sammankomst, En Hjälpande Hand och Hopp) och Lottie Johansson (Andra Åket, Inga Lindström och Drugdealer). De har skrivit manus, regisserat och producerat tillsammans. Kanske det är för många kockar för soppan? Jag vet inte, men helt klart skulle denna berättelse kunnat bli mycket bättre om den bearbetades mer.

Filmrecension: From the Wild Sea – förmodligen en av decenniets viktigaste filmer

by

From the Wild Sea
Betyg 3
Svensk biopremiär 10 december 2021
Regi Robin Petré

From the Wild Sea är förmodligen en av decenniets viktigaste filmer. Det är en dokumentärfilm som både skrämmer och ger hopp – en film som visar hur havens djur är svårt drabbade av människans miljöförstörelse. Djur blir svårt sjuka och många dör på grund av människors nedskräpning av miljö och på grund av klimatförändringarna. Förändringarna av klimatet med hårdare stormar gör att sälar och valar kastas mot klippor och får svåra sår. Plastbitar i havet dödar djur, plasten gör att många djur svälter ihjäl. Det är oerhört skrämmande att se hur havsdjuren drabbas på grund av människornas agerande.

Dokumentären ger trots allt hopp, då den visar att det finns människor som bryr sig och som kämpar för djurens överlevnad. I dokumentären får vi följa människor som arbetar för att rädda skadade och sjuka djur. Jag är så fascinerad av att det finns människor som ägnar sitt liv åt detta och att det uppenbarligen mitt i vår enormt kapitalistiska värld finns någon som är redo att betala för att människor ska kunna rädda djur.

Vi får se oerhört starka bilder på djur och fåglar som vår sjukvård och hjälp att återvända till havet. Tänk vilka ögon och uttryck sälarna och svanarna har. Det syns och känns att de har ett gemensamt ursprung som människor, vi hör ihop, vi är vävda av samma grundelement och vi människor borde vårda oss om djuren.

Tyvärr är fotot och filmens klipp av sämre kvalitet. I inledningsscenen får vi se några sälar som släpps ut ur burar för att återvända till havet efter att de fått sjukvård. Trist nog hänger kameran fast på en tom bur rätt länge, istället för att låta oss se sälarna ta sig ut på stranden och ned till havet. Det är flera liknande ställen i filmen där bilden dröjer sig kvar på meningslösa bilder. Tyvärr saknas också en del fördjupning med förklaringar. Vi som inte vet hur allt hänger ihop skulle gärna få mer information. Jag förstår att det inte varit världens enklaste uppgift att filma och fotografera men redigerarna kunde ha klippt ihop bättre, tänker jag. Det skulle också vara möjligt att göra några fler fördjupande intervjuer. I vissa filmer är det en styrka att inte säga allt, att ge tittarna möjlighet att tänka själva, men i en sådan här film vill nog de flesta få mer information, mer fakta.

Filmens leverantör har en mycket väl formulerad beskrivning:
Till vindens vinande och sälkutarnas gnyende vaggas vi in i en fängslande berättelse där både människor och djur får oss att lyssna och känna. Aldrig har havet känts närmre och djuren mer besläktade. Men vad gör vi mot dem?
​
From The Wild Sea (Fra det Vilde Hav) hade världspremiär i tävlan på filmfestivalen i Berlin 2021 och har ett rikt festivalliv i och utanför Europa.

Recension: Julkalendern ”Mirakel” – magisk berättelse mellan julen 1920 och 2020

by

Mirakel
Betyg: 4
Start 1 December 2020 i SVT

Manus: Peter Arrhenius, Sara Young och Fredrik Agetoft. 

Regi: Calle Åstrand. 

Medverkande skådespelare: Sarah Rhodin, Bibi Lenhoff, Johan Glans, Annika Andersson, Joel Adolphson, Babben Larsson, Maja Rung, Andreas Rothlin Svensson, Emanuel Kielin, Dragomir Mrsic, Emil Brulin, Ossian Nordh, Therése Lindgren m fl.

Berättarröst: Sten Ljunggren

(Skärmdump: SVT Play, 5 december 2020, Martin Moberg, Kulturbloggen)

Årets julkalender i SVT som är den sextionde i ordningen, har titeln ”Mirakel” en finurlig titel visar det sig. Då bl a de två huvudpersonerna heter Mira (Sarah Rhodin) och Rakel (Bibi Lenhoff), men också det faktum att julkalendern detta på många sätt mycket speciella år, kretsar kring framställa energi på ett icke tidigare skådat och helt klimatvänligt sätt det med hjälp av ett konstgjort litet svart hål (!).

Ja, det är sannerligen ett mirakel i sig att ens kunna skapa ett sådant kosmiskt ytterst kraftfullt fenomen i ett helt vanligt laboratorium och därefter kunna kontrollera utan att det spårar ur. Men det är just vad det gör, det händer ett tekniskt missöde för forskarna Vilgot (Johan Glans) och Anna-Carin (Annika Andersson). För det lilla maskhålet sliter sig för att sedan snabbt dra iväg och där tar årets julkalender sin spännande början.

Året allt detta speciella händer är det år som vi kallar nutid år 2020, det förlupna maskhålet försvinner snart till vindsvåningen på en gammal herrgård, som numera är ett HVB-hem, där flickan Mira bor sedan hennes föräldrar omkom i en bilolycka. Och så öppnas portalen genom maskhålet mellan år 1920 och år 2020.

Mira, som väntar på att bli adopterad, tar sig upp på vindsvåningen och då händer det hennes innersta personlighet faller genom maskhålet, och förflyttas till samma herrgård 100 år tidigare, år 1920. Samtidigt sker samma förflyttning exakt samma tidpunkt 100 år tidigare, när flickan Rakel, som bor i samma herrgård med sin familj, på andra sidan vidrör maskhålet och hennes personlighet förflyttas till Miras kropp i HVB-hemmet år 2020.

Ett klassiskt sätt att skifta själ eller personlighet, som har provats förut i filmhistorien framför allt i Hollywood-filmer att vips försättas i situationer i en helt annan kropp i interaktion med andra som är vana vid att man är och beter sig på ett specifikt sätt. Men så är man inte på det förväntade sättet, vilket leder till roliga förvecklingar och det sker i ”Mirakel” också.

Men det alldeles nya här är sättet detta oväntade skifte sker på genom ett litet konstgjort maskhål på en vindsvåning på en gammal svensk herrgård. Och att det sker i en brytningstid för både Mira och Rakel, båda vill att det ska hända något speciellt nu i juletid. Och det får de verkligen vara med om, sannerligen. Men kommer de att komma hem var och en till ”sin” tid?

Den lilla osäkerheten är bra att den finns där, en sorts cliffhanger som gör att man oberoende ålder faktiskt vill titta på vart avsnitt fram till julafton. Jag kan konstatera att den bärande berättelsen i årets julkalender den håller måttet. Detta då den bl a knyter an på ett bra sätt till en av vår tids största globala utmaningar – klimatförändringarna.

Det får manusförfattarna till genom att helt enkelt t ex att låta julmånaden december 1920 vara mycket kall och snöfylld, medan det år 2020 runt samma herrgård istället råder barmark och det är sydsvenskt vintergrått. Men också själva antitesen mellan 1920 och 2020 lyfts fram bra i årets julkalender, det har ändå gått 100 år, det utan att på något sätt skriva år 1920 på näsan.

Ta t ex synen på energi och hur man producerar den, och tillgängliggör densamma – nu 2020 är inte kol så klockrent att bygga samhällets samlade energibehov på även om en liten ”tur-kolbit” vackert lagd på en sammetskudde på den gamla herrgården år 1920 ger sken av det motsatta. Tycker att ”Mirakel” är en både bra och sevärd julkalender, som sänds på SVT 1 resp SVT Barn och på nätet (SVT Play) fram till den spännande upplösningen den 24 december.

Way Out West klimatkompenserar hela årets festival

by

Den 1 augusti är det Global Overshoot Day. Det innebär att vi människorden 1 augusti har förbrukat årets budget av jordens resurser. För att minska belastningen på klimatet måste förändringar till. Musikfestivalen Way Out West i Göteborg har genom en rad förändringar de senaste åren, bland annat genom att sluta servera kött, sänkt sitt ekologiska fotavtryck. Nu väljer festivalen att bli klimatpositiva, vilket betyder att man kommer att klimatkompensera för mer än den miljöpåverkan som tredagarsfestivalen har.

Ett pressmeddelande berättar:
Way Out West arbetar för att festivalens ekologiska fotavtryck (som styrs av elförbrukning, utsläpp från resor, återvinning, ytan festivalen verkar på m.m.) ska minskas för varje år. 2013 blev de som första svenska festival hållbarhetscertifierad enligt ISO 20121.

När Way Out West år 2012 beslutade att sluta servera kött på festivalområdet, visade efterföljande studier och mätningar från Göteborgs Universitet att festivalens ekologiska fotavtryck sjunkit med cirka 25 procent jämfört med ett par år innan. Det betydde bland annat att en Way Out West-besökare i genomsnitt påverkade klimatet mindre än i sin vardag utanför festivalen.
År 2015 beslutade Way Out West att ta ännu ett kliv för mer hållbar mat och dryck för besökarna; med hjälp av samarbetspartnern Oatly valde de att servera havredryck istället för komjölk på festivalområdet.
Och nu tar festivalen ytterligare ett kliv:

Inför årets upplaga har Way Out West tillsammans med GodEl, elleverantören vars affärsidé är att skänka sin vinst till välgörande ändamål – och som förser Way Out West med miljömärkt el – gjort en ny beräkning på vad det faktiska klimatavtrycket beräknas bli för årets festival. De kommer att kompensera för det genom att plantera träd via biståndsorganisationen Vi-skogen.

– Det kommer alltid att finnas ett behov av att samlas för att njuta av kultur och gemenskap. Det är ett lustfyllt jobb för oss arrangörer men innebär också utmaningar för vårt hållbarhetsarbete. Way Out West med samarbetspartners har genomfört många förändringar som är stora kliv i rätt riktning. Nu har vi bestämt oss för att bli klimatpositiva, vilket betyder att vi kommer att kompensera för mer än festivalens faktiska påverkan. Vi uppmanar fler att växla upp sitt hållbarhetsarbete, säger Patrick Fredriksson på Luger, en av grundarna till Way Out West.

GodEl utmanar festivalbesökarna att delta i klimatkompensationen, genom att avlägga ett #thewowforce-löfte. #thewowforce handar om fem enkla steg: 1) Att äta växtbaserat, 2) cykla, gå eller åka kollektivt, 3) använda en återfyllningsbar vattenflaska, 4) återvinna, återvinna, återvinna och att 5) undvika plast och använda hållbara egna påsar i stället. För varje Way Out West-besökare som fotar när den genomför något av stegen och lägger upp bilden i sociala medier med taggen #thewowforce, planterar GodEl ett träd via Vi-skogen.

FAKTA OM WAY OUT WESTS HÅLLBARHETSARBETE:
2013 blev Way Out West den första festivalen i Sverige att tilldelas certifieringen ISO 20121. Tyvärr ser det fortfarande ut så på många håll, även utanför Sverige. Få andra festivaler i Europa har samma eller motsvarande miljöcertifiering. Certifieringen gör att Way Out West varje år behöver svara mot vissa krav – främst inom sociala, ekologiska och ekonomiska områden. Ett av kraven för att uppnå och behålla certifieringen är att kommunicera vilka insatser som görs.
Way Out West blev dessutom HBTQ-certifierad av West Pride förra året.

Fokus på förstagångsväljare
En del av Way Out Wests hållbarhetsarbete sker internt i form av processkontroller, avstämningar och löpande justeringar. Förutom detta arbetar festivalen löpande med opinionsbildning och utnyttja plattformen för att lyfta samt problematisera kring hållbarhetsfrågor. Ett exempel är Way Out West Talks – panelsamtal med inbjudna gäster, experter och artister – som genomförs under festivalen i samarbete med Oatly. Att det är valår kommer att märkas bland programpunkterna. Besökarna kan bland annat ta del av ett samtal med världskända visselblåsaren Chelsea E Manning samt en paneldiskussion om att syna falska nyheter och källkritik i social medier.
Årets Way Out West Talks fokuserar på hjärtefrågor för förstagångsväljare och ämnen som påverkar unga, utan att bli partipolitiska. De blir samtal om populärkulturens framtid, jämställdhet, porr, källkritik, mångfald inom kultur och feminism. WOW Talks utgår från ämnen som engagerar unga, tillsammans med experter som tilltalar såväl förstagångsväljare som pensionärer; vare sig de är artister, forskare, journalister eller andra kunniga tyckare.

Vegetariskt gav resultat
Way Out West har från start valt att vara en stadsfestival där närheten mellan festivalområde och leverantörer minskar transporter, och där avsaknaden av camping minskar utsläpp. När Way Out West år 2012 tog det uppmärksammade beslutet att sluta servera kött på festivalområdet, visade efterföljande studier och mätningar från Göteborgs Universitet att festivalens ekologiska fotavtryck sjunkit med cirka 25 procent jämfört med två år innan. Det betydde bland annat att en Way Out West-besökare i genomsnitt påverkade klimatet mindre där än i sin vardag.
År 2015 beslutade Way Out West att ta ännu ett kliv för mer hållbar mat och dryck för besökarna; med hjälp av samarbetspartnern Oatly valde de att enbart servera havredryck istället för komjölk. Detta är några tydliga exempel på vad som har gjorts för att minska festivalens miljöpåverkan.
Utmanade bryggeri att gå eko
En annan viktig och inspirerande aspekt är hur Way Out Wests hållbarhetsfokus resulterat i positiv produktutveckling; som till exempel när Way Out West efterfrågade en svensk, ekologisk öl. Spendrups antog utmaningen och Norrlands Ljus ekologisk blev ett faktum. I dag titulerar sig Spendrups bryggeriet som tillverkar mest ekologisk öl i världen.
– Den ekologiska profil vi etablerat, med stor hjälp från samarbetet med Luger och Way Out Wests profilering inom ekologiskt och hållbart, har gett oss en tydlig positionering gentemot kunder som värdesätter detta – och det har i sin tur också utvecklat vår affär, säger Anna Lidström, hållbarhetschef på Spendrups.

Klimatpositiva burgare
Ett annat exempel är MAX Burgers som samarbetat med festivalen sedan 2016 och som nyligen gick ut med att de växlat upp sitt hållbarhetsarbete – från och med 14 juni är MAX Burgers klimatpositiva, vilket betyder att de klimatkompenserar sitt avtryck till 110 procent. MAX:s satsning på vego och hållbarhet tajmar väldigt bra med det Way Out West jobbar mot.
Way Out West har också långsiktiga samarbeten med ideella organisationer som Röda korset och Naturskyddsföreningen. De finns på plats på området för att inspirera besökarna till att på olika sätt kunna bidra och göra skillnad.

Bin har bostadsbrist – får hotell på WOW
I år finns bland annat ett miljöfokus på binas situation. Antalet bin och humlor minskar dramatiskt på många håll, vilket kan få stora konsekvenser. Ungefär en tredjedel av maten vi äter är beroende av bin och andra pollinerare. Matbrist, kemiska bekämpningsmedel och bostadsbrist hotar våra viktigaste matproducenter. Utan bina försvinner många bär, frukter, grönsaker och blommor. En enkel åtgärd som många kan göra är att sätta upp ett vildbihotell i sin trädgård eller på sin balkong. Vildbin är ensamlevande, mycket fredliga och sticks inte.
För att uppmärksamma vildbinas situation bygger just nu Way Out West ihop med Naturskyddsföreningen Sveriges största kollaborativa vildbihotell i en del av Slottsskogen. Detta görs i samarbete med Göteborgs stad och kommer att resultera i ett flerårigt projekt som ska ge många nya bostäder till bina. Invigning: Den 6 augusti.

”Luger går i framkant”
– Våra förhoppningar är att vildbihotellet kommer att både uppmärksamma frågan om binas akuta situation samt utbilda och inspirera festivalbesökarna och göteborgarna till att själva vara med och rädda våra fantastiska bin! Vi tycker att det är otroligt roligt att Luger går i framkant när det gäller miljötänket på festivalen och ser fram emot att göra detta projekt ihop. Tillsammans skapar vi världens bi-vänligaste land, säger Erica Lintrup, projektledare på Naturskyddsföreningen.

Patti Smith och Ingvar Carlsson kräver att Arktis skyddas

by

pattismith_arktis

Stockholm 21 juli. Den legendariska sångerskan Patti Smith ansluter sig till den växande skara av inflytelserika personer som kräver att Arktis skyddas. I Sverige har bland andra tidigare statsminister Ingvar Carlsson, fotografen Mattias Klum och forne toppdiplomaten Rolf Ekéus skrivit under Arktisdeklarationen, som kräver att Arktis skyddas från oljeexploatering och industriellt överfiske.

Ett pressmeddelande berättar:
Patti Smith valde att underteckna den internationella deklarationen om Arktis framtid när hon och hennes band spelade på Bukta-festivalen i Tromsö. I anslutning till det besökte hon Greenpeaces fartyg Esperanza som låg förankrat i hamnen, och tog då tillfället att ta ställning för att skydda Arktis.

Arktisdeklarationen uppmanar till en kraftig minskning av växthusgasutsläppen och syftar till att skapa ett internationellt skyddsområde i Norra ishavet med ett förbud mot oljeborrning i de områden där det saknas tillfredsställande kapacitet för sanering av ett oljeutsläpp, ett förbud mot fiske i tidigare istäckta vatten samt en rad andra åtgärder som syftar till att skydda den känsliga arktiska miljön.

Det är ett internationellt upprop, som administreras av Greenpeace, och har undertecknats av ärkebiskopen Desmond Tutu, musikern Sir Paul McCartney, författaren Margaret Atwood och entreprenören Richard Branson.

I Sverige har en rad prominenta politiker redan sållat sig till skaran: tidigare statsminister Ingvar Carlsson samt de tidigare miljöministrarna Mona Sahlin, Birgitta Dahl och Andreas Carlgren. I en gemensam debattartikel – som publicerades i alla de nordiska länderna förutom Island- tillsammans med finske miljöministern Ville Niinistö och den tidigare miljöministern Erik Solheim (SV) i Norge, krävde Mona Sahlin tidigare i somras att de nordiska länderna visar ett större engagemang för de arktiska miljöfrågorna.

Utanför den politiska sfären har bland andra fotografen Mattias Klum, tidigare toppdiplomaten Rolf Ekéus, energiprofessorn Christian Azar från Chalmers tekniska högskola och skådespelerskan Lena Endre valt att ta ställning för skyddandet av Arktis.

Den växande listan av prominenta namn som har skrivit under Arktisdeklarationen ska presenteras för utrikesministrarna för de arktiska staterna samt inför länderna i FN i anslutning till FN:s klimatmöte i New York i september.

Kraven som ställs i Arktisdeklarationen får dessutom stöd av de över fem miljoner människor som skrivit under uppropet savethearctic.org och kräver att en arktisk fristad inrättas, i likhet med den som redan skapats för Antarktis.